REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

Transkript

1 REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är möjligt att ställa samma krav i både Danmark och Sverige och vidareutveckla de krav som finns gemensamt. Under projektets gång har det tidigt framgått att det är svårt att ställa samma krav i de två länder, främst på grund av nationell lagstiftning. Samtidigt har kommunernas möjlighet att ställa egna tekniska egenskapskrav som går längre än det nationella regelverk ifrågasatts i Sverige, och lagändringar har införts som skall förhindra detta. Parallellt har miljöcertifieringar växt fram som ett alternativ som allt fler byggherrar väljer för att både kvalitetssäkra sin produkt och som en oberoende bedömning av byggnaderna. Öresundsregionens kommuner har höga ambitioner för att nå klimat- och miljömålen, och detta är bakgrunden för de lokala krav som har ställts. De lokala krav togs fram med anledning av att nationella byggregler inte har varit speciellt hårda eller ambitiösa och har varit med att driva på teknikutveckling och nya lösningar för hållbart byggande. En svaghet i kommunala krav är dock att dessa oftast enbart riktar sig åt byggnation på kommunalägd mark och i kommunens regi. Kraven ställs också enbart på nybyggnation, Den övriga marknaden nås inte. En annan svaghet är att de system som har byggts upp innebär mycket arbete i kommunerna för att både vidareutveckla kraven och administrera systemen. Ett alternativ till kommunala krav, om dessa inte kan ställas enligt gällande lagar och byggregler, är att använda sig av en checklista. Checklistan är tänkt att användas i dialog med byggherrar i olika faser av projektet. Och användas i dialog om alla typer av byggprojekt, både nybyggnation och vid renoveringar och ombyggnader. Och kan användas i dialog vid byggnation både på kommunal och privat mark. Om kommunerna vill styra utvecklingen av byggnation på egen mark mot mer hållbart byggande finns möjligheten att i tillägg till checklistan ändra markanvisningspolicy och istället för att skriva in i avtal att lokala krav skall

2 följas fråga efter prestanda. De byggare som får anvisat mark får det utifrån den ambition och prestanda de lägger fram. Exempelvis kan man fråga efter lågenergiprojekt, projekt med integrerade solceller och gröna lösningar baserat på ekosystemtjänster. Rekommendationer till politiker Urban Transition Öresund Öresund rekommenderar att kommunerna gemensamt fortsätter att driva ett offensivt arbete för att Öresundsregionen skall ligga i framkant inom hållbart byggande och satsar på att fortsatt förmedla bilden av en region med hög miljöprofil. Lokala krav har drivit på utvecklingen av hållbart byggande, lokala särkrav i Sverige har varit med att driva utvecklingen framåt vad gäller innovationer och teknologisk utveckling i avsaknad av mer ambitiösa nationella byggregler. Kommunerna har ett samhällsekonomiskt ansvar och perspektiv och Kommunpolitiker bör därför driva lobbyverksamhet mot nationell nivå för att höja nationella lagkrav. Checklista för hållbart byggande i Öresundsregionen Vid byggande i kommunen, både på privat och kommunal mark, efterfrågar kommunerna hållbart och resurseffektivt byggande för att nå de uppsatta lokala och nationella miljömålen. För att nå dessa är kommunerna avhängiga av att byggherrar och fastighetsägare beaktar olika aspekter av hållbart och resurseffektivt byggande, både vid nybyggnation, och ombyggnation eller renoveringar. De frågeställningar som checklistan innehåller bör beaktas av byggherrarna tidigt och sedan tas upp i olika faser av projekten, tidigt vid presentationer av projektidéer, vid diskussioner om markanvisningar och exploateringsavtal, i detaljplaneprocessen och vid bygglovsansökningar samt vid projektavslut. I tidiga möten med byggherrar, t ex vid presentationer av projektidéer på stadsbyggnadskontoret eller markanvisningar tas följande frågor upp och checklistan nedan överlämnas: - Skall projektet miljöcertifieras eller följer det lokala kommunala riktlinjer? - Vilket system arbetar ni efter och vilken nivå i systemet är ambitionen att nå?

3 - Inom vilka områden av miljöanpassat byggande satsas det på i projektet? Hur kommer projektet hushålla med energin och resurser? (alternativt med lista med rutor att kryssa i typ, lågenergi, grönska, etc) Checklista för byggherrar Denna checklista används som underlag vid diskussioner med projektägare i dialog om detaljplaner, vid undertecknande av markanvisningar och vid startmöten. Checklistan fylls i vid första dialogen och följs upp med eventuella kompletteringar eller ändringar om projektet har ökat, minskat eller ändrat ambitionerna i projekten i processen. Vid slutsamrådet inför slutbeskedet görs en avstämning av om genomförandet har kunnat bli utförda enligt ambitionerna. I checklistan är listat några referenser tanken är att dessa skall fyllas på i kommunerna med relevanta referenser i form av egna riktlinjer eller motsvarande. Lågenergi - Vad är ambitionen för energiprestandan i projektet? (ange kwh/m2 förväntat förbrukning vid nybyggnation, eller besparing i ombyggnad/renovering) o Referens; Miljöbyggprogram SYDs energikrav/danska lågenergiklasserna/bbr 9:8 klassning av byggnadens energianvändning? o Information om möjliga stöd att söka till energieffektivisering, och energieffektivt byggande. Förnybar energi - Har möjligheten för produktion av förnybar energi på fastigheten beaktats? - Vilken form för förnybar energi är aktuell i projektet? (ange typ, exempelvis solceller, storlek på anläggningen och förväntad produktion) o Referens; möjliga stödsystem för förnybar energi (t ex stöd till solceller).

4 Fukt - Kommer projektet särskilt beakta fuktsäkring i produktionen samt utföra en dokumenterad fuktsäkerhetsprojektering? - Finns en diplomerad fuktsakkunnig knuten till projektet? o Referens; ByggaF (Sverige) Inneklimat - Har särskild hänsyn tagits till funktionskraven på ventilationssystemet bestämt utifrån uteluftens kvalitet i projektet? - Kommer deklarerade eller på annat vis väldokumenterade material med goda egenskaper ur miljö- och hälsosynpunkt att beaktas i projektet? - I förhållande till ljus och ljud, har projektet arbetat efter att innefatta så många genomgående lägenheter som möjligt? o Referens? Ekosystemtjänster Gröna värden - Beaktas ekosystemtjänster i projektet? Tillvägagångsätt: Gör en analys av vilka ekosystemtjänster som är viktiga o I bostadsfastigheter är de rekreativa behoven viktiga. o I översvämningskänsliga områden är dagvattenfördröjning och infiltration viktigt o I täta stadsstrukturer är det viktigt att minska effekterna av höga temperaturer på sommaren genom att använda öppet vatten och vegetation o Referens: TEEB Manual for Cities ( Cities/TEEB%20Manual%20for%20Cities_English.pdf ) - Vidtas särskilda åtgärder för att bygga in grönska i projektet, både på kvartersmark, och på själva byggnaden? - Vidtas särskilda åtgärder för att främja biologisk mångfald? - Planeras gröna tak? - Vertikal grönska på fasad eller staket? - Plantering av större träd på fastigheten? o Referens: Grönytefaktor

5 Blå värden - Skapande av blå miljöer på fastigheten genom fördröjning av dagvatten? - Ska det anläggas en öppen damm eller kanal/dike i projektet? - Andel genomsläpplig yta på fastigheten (i % eller m2) - Används regnvatten som resurs på fastigheten (för bevattning eller andra ändamål) o Referens? Klimatanpassning - Har anpassning till förändrat klimat beaktats i projektet? - Åtgärder för att dämpa effekten av överhettning/värmeböljor? - Ligger projektet i utsatt läge för förhöjd havsvattenstånd? - Ligger projektet i utsatt läge för extrema nederbördsmängder? - Är projektet utformat så att vindacceleration kan reduceras? - Om så är fallet ska åtgärder vidtas för att minska/eliminera dessa risker? o Referens? Sociala funktioner - Anläggning av gemensamma funktioner i fastigheten eller på gården (lekplats, grillplats, gemensamhetslokal o d) - Kommer det ges möjligheter för odling för boende/verksamma? - Bidrar entréplaceringarna till social samvaro? Resurser - För platsen: tas schaktmassor om hand på plats? - För byggprocessen: byggavfall. Beaktas avfallsminimerande åtgärder i byggprocessen? o Mål max 15 % av byggavfallet går till deponi? - För brukarfasen: möjlighet till sortering, återanvändning mm i fastigheten, lätt att göra rätt genom placering av Material - Vilket system bedöms materialen utifrån? ( Basta/andra liknande system) - Har företaget ett eget system?

6 - Ställs särskilda krav på utfasning Kemikaliekrav/utfasning - Finns materialvalen dokumenterat genom produkt- /miljödeklarationer? - Finns materialvalens placering dokumenterade? o Referenser: Buller - Har bullerutredning genomförts? - Planeras bostäder med tyst sida? o Referenser: Malmös tillämpningsskrift för trafikbuller (eller motsvarande lokala riktlinjer) Användarskedet - Kommer boende/verksamma informeras om hur systemen i projektet ska skötas för att fungera optimalt? - Kommer boende/verksamma informeras om hur de kan leva/verka klimatsmart tack vare projektet? Uppföljningssystem för mätning av prestanda - På vilket sätt kommer projektets miljörelaterade åtgärder att följas upp? - Redovisning av projektets energiprestanda efter 2 år (SE energideklarationen) - Redovisning av produktion av förnybar energi - Enkät om inomhusklimat efter 2 år - Uppföljning av ekosystemtjänsters funktion efter 2 år - Med mera

7