Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Transkript

1 Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP - Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering

2 Varför kvalitetssäkring?

3 Med kvalitetssäkring kan problem förebyggas och målen nås Verkligt utfall för sex förskolor: Mål

4 Sannolikt många orsaker! Men vilka? Och hur identifierar och hanterar vi dessa? ByggaE strukturerat sätt att ställa krav, identifiera kritiska moment och hantera dessa kontinuerligt under byggprocessen I kontroll ingår inte bara att kontroller att planen följs, utan också att utvärdera planen och vid behov förändra planen Churchman 1968

5 Med kvalitetssäkring kan problem förebyggas och målen nås Vilka konsekvenser får detta på innemiljön och byggnadens beständighet?

6 .genom att skapa rätt förutsättningar

7 Skapa rätt förutsättningar genom att projektera byggbara lösningar Foto: SP 7

8 Skapa rätt förutsättningar genom att tänka produktionsmässigt och identifiera kritiska moment En plastfolieremsa över bärande innervägg gör det möjligt att skarva ihop plastfolien lufttätt Foto: Helena Bülow-Hübe

9 Varför uppstår problem? Oklar ansvarsfördelning Otydlig ambitionsnivå Otydliga krav Brister i uppföljning av krav Optimistisk tidplan Stafettlopp mellan byggskeden Riskkonstruktioner Bristande kompetens Bristande rutiner för fuktsäkerhet mm

10 ByggaF, ByggaL, ByggaE metoder för kvalitetssäkring Metoderna hjälper byggherren att formulera krav och innehåller sedan moment som syftar till att säkerställa att byggnaden uppnår dessa inom områdena: Fuktsäkra byggnader Lufttäta byggnader Energieffektiva byggnader Omfattar hela byggprocessen, så som: Överlämnande till förvaltning Programskede Projekteringsskede Produktionsskede

11 Metodernas metodik Metoderna bygger på: Tydlig kravformulering Identifiering av kritiska moment och konstruktioner Kontroll och uppföljning Kommunikation Dokumentation Verktygen utgörs av: Rutiner Checklistor Kontrollanvisningar

12 Exempel på verktyg

13 Byggherren är ansvarig Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, ombyggnads-, renoverings-, rivnings-, eller markarbeten. Byggherren ska se till att detta genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt Plan och Bygglagen (PBL), BBR. För att byggnaden ska bli rätt projekterad och utförd så bör byggherren anlita lämplig kompetens för de olika arbetsuppgifterna Byggherren har dock fortfarande kvar ansvaret för att lagar och regler följs.

14 Utse Fuktsakkunnig respektive Energisamordnare Byggherren ska utse en Fuktsakkunnig respektive Energisamordnare. Person som har särskild kompetens och erfarenhet inom fukt respektive energifrågor och representerar byggherren.

15 Viktiga moment i Bygga metoderna Planering: Formulera kraven i en beskrivning innan projekteringen startar Projektering: Hitta de kritiska momenten i det aktuella projektet med hjälp av projektörernas checklistor, samordningsmöten, granskning och se till att momenten kommer in i handlingar och att uppföljningsaktiviteter planeras Produktion: Entreprenören skriver en plan för produktion. Följ upp de kritiska momenten med arbetsberedning, ronder, mätningar mm. Hämta information från projekteringen. Slutkontroll: Följ upp och sammanställ

16 ByggaF processbeskrivning

17 ByggaE 1 Sammanfattande Energidokumentation Planering Projektering Produktion Förvaltning Byggherre Formulera krav på prestanda och uppföljning Lagkrav ByggaE 2.1 ByggaE 3 Projektörer Energieffektiv projektering ByggaE ByggaE 5 Entreprenörer/ leverantörer ByggaE 6 Produktionsmetod som säkrar energieffektiv byggnad ByggaE 7 Förvaltare ByggaE Energieffektiv förvaltning Möte brukare/drift, ByggaE 2.4

18 Energidokumentation en klickbar arbetsyta

19

20 Information Kritiska moment Kvalitetskritiska moment/områden kan delas in i: Byggnadstekniska Processtekniska Program Projektering Produktion Förvaltning

21 Kritiska moment/områden Klimatskal (isolerförmåga, lufttäthet, fönster, dörrar) Installationer (prestanda på komponenter/system m m) Inneklimat (termisk komfort, luftkvalitet, ljud, ljus) Fuktsäkerhet (konstruktioner, materialval, byggfukt) Beständighet (konstruktioner, system, produkter) Byggnaden som system (optimering) Arbetsberedning Kunskapsbrist Granskning, kontroll och uppföljning Kommunikation och överföring av information Dialog mellan arkitekt, konstruktör och entreprenör Slutbesiktning och funktionsprovning

22 Projekteringsskedet Exempel på kvalitetssäkringsmoment för projektören: Bild: Eric Werner Genomgång av krav och avstämning med byggherren Intern info/utbildning Projektera och dokumentera med hjälp av checklistor Intern granskning Identifiera, planera och dokumentera kritiska produktionsmoment i samverkan med entreprenör Upprätta kontrollplan i samverkan med entreprenör Sammanställ dokumentationen

23 Att hitta de kritiska momenten Checklistorna Samordningsmöten Granskning Uppföljningsaktiviteter

24 Att hitta de kritiska momenten..

25 .. Och föra informationen vidare

26 Skapa rätt förutsättningar Arbetsberedning med bra bygghandlingar

27 Rätt förutsättningar?

28 Rondering sätter fokus på kvalitet Hjälper till att hitta felen som är svåra att spåra efteråt Energirond med diskussion kring köldbryggor

29 Exempel från rondering, köldbrygga

30 Med rätt förutsättningar så når vi målen Lufttäthetsmätning Bergsgårdsskolan Uppmätt 0,17 l/sm 2 Krav 0,20 l/sm 2

31 Metodernas utveckling ByggaF Släpptes 2007 Diplomerad Fuktsakkunnig 2007 Branschstandard 2013 BBR, Miljöbyggnad Roller för fuktsäkerhetsarbetet börjar befästas Över 100 st diplomerade Fuktsakkunniga Vidareutvecklingsprojekt på gång ByggaL Släpptes 2010 Diplomerad Lufttäthetsprovare Reviderad provningsstandard 2015 Mål att bli svensk branschstandard 2017 ByggaE Släpptes 2013 Relativt nyligen avslutades tre tillämpningsprojekt Pågående vidareutveckling ByggaE-Bas Samverkan med SVEBY

32 BBR hänvisar till ByggaF i allmänt råd

33 Miljöbyggnad hänvisar till ByggaF i sina bedömningskriterier för fuktsäkerhet

34 Diplomerad lufttäthetsprovare Idag har Sverige 19 Diplomerade Lufttäthetsprovare, ytterligare ca 10 på ingång Dessa finns listade på Kompetens: Lufttäthetsprovning enl. SS-EN ISO 9972:2015 Läckagesökning Redovisning enligt Lufttäthetsprovning enl. SS-EN ISO 9972:2015 Förståelse för hur man i byggprocessens olika skeden kan arbeta för god lufttäthet (ByggaL) Från september 2015 ersätter SS-EN ISO 9972:2015 den tidigare standarden EN13829

35 Vad är basen i ByggaE? Kravformuleringen - teknik och processer Tydliga, verifierbara, genomtänkta (motiverade), hantera målkonflikter Identifiering, hantering och uppföljning av kritiska moment på ett systematiskt sätt

36 ByggaE-Bas Energikravsbeskrivning Energiprestandadokument Checklistor Rutiner för att identifiera kritiska moment Arbetsberedning Energironder Energisamordningsmöten Provning och mätning Avstegsredovisning

37 Roller och nyckelkompetenser för ett framgångsrikt arbete med fuktsäkert byggande Fuktsäkerhetsansvarig Projektering

38 ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess

39 Roller och nyckelkompetenser i en fuktsäker byggprocess Fuktsakkunnig Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Fuktsäkerhetsansvarig Produktion

40 Organisation för fuktsäkerhetsarbetet Exempel på organisering av ansvar för fuktsäkerhetsarbetet Byggherre Kontrollansvarig Fuktsakkunnig Projekteringsledare Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Produktionsledare Fuktsäkerhetsansvarig Produktion Drift och förvaltning Fuktsäkerhetsansvarig Förvaltning Byggherren ställer krav och följer upp arbetet Det praktiska fuktsäkerhetsarbetet utförs däremot av alla berörda aktörer, projektörer, entreprenörer och leverantörer

41 Organisation för fuktsäkerhetsarbetet Exempel på organisering av ansvar för fuktsäkerhetsarbetet i ett stort byggprojekt Byggherre Kontrollansvarig Fuktsakkunnig Projekteringsledare Samordnande FSA Produktionsledare Samordnande FSA Drift och förvaltning Samordnande FSA Arkitekt Konstruktör VVS EL Entreprenör 1 Entreprenör 2 Leverantör 1 FSA FSA FSA FSA FSA FSA FSA Varje aktör utser en Fuktsäkerhetsansvarig (FSA). Vid stora omfattande projekt kan samordnande FSA utses.

42 Fuktsakkunnig Person som har särskild kompetens och erfarenhet inom fuktsäkerhet och representerar byggherren Fuktsakkunnig anlitas av byggherren Dipl. Fuktsakkunnig

43 Fuktsakkunnig hjälper byggherren Exempelvis med: Kravformulering Informationsöverföring Granskning av handlingar Fuktronder Uppföljning och dokumentation mm

44 Fuktsäkerhetsansvarig projektering Varje aktör som väljer, formger, ritar och konstruerar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet ska utse en person som är ansvarig för att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven samt att detta dokumenteras och redovisas för fuktsakkunnig och byggherren.

45 Fuktsäkerhetsansvarig produktion Varje aktör som producerar, monterar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet ska utse en person som är ansvarig för att fuktsäkerhetsarbetet i produktionsskedet utförs, dokumenteras och redovisas för byggherren.

46 Idag finns 109 Diplomerade Fuktsakkunniga

47 ..och 21 Diplomerade Fuktsäkerhetsansvariga Produktion

48 och 9 Diplomerade Fuktsäkerhetsansvariga Projektering Snart blir det fler! Men det behövs många, många fler!!