Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Transkript

1 Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

2 Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga med kvalitetssäkring

3 Varför kvalitetssäkring?

4 Lite teori - diffusion VÄRMETRANSPORTtemperaturfördelning FUKTFLÖDE - fuktfördelning Homogen vägg, oisolerad Homogen vägg skaderisk Invändigt isolerad vägg Vägg med invändigt tätskikt Utvändigt isolerad vägg skaderisk Vägg med utvändigt tätskikt

5 Slutsatser 1 Diffusion är en långsam process som transporterar små fuktmängder Skall man hindra diffusion skall man använda ångtätt material, t ex plastfolie, asfaltpapp, plåt Diffusionsspärren får inte finnas på fel ställe då samlar den upp fukt Flera ångtäta skikt är en risk! Om fukt kommer in mellan skikten kan den inte torka.

6 Luftrörelser kan ge fuktskador Om fuktig inneluft strömmar genom otätheter ut mot kalla delar av väggen kan man få kondens

7 Luftrörelser Men om kall uteluft strömmar in genom otätheter blir det ingen kondens.

8 Luftrörelser Risk för skador uppstår om samtidigt Inneluften är fuktig (så är det alltid) Det råder invändigt övertryck Det finns otätheter Alltså: Bygg lufttätt Ha undertryck inne

9 Vad styr tryckskillnaden ute-inne? Termisk drivkraft Lufttryck ute Samma tryck inne och ute Inne Byggnad utan tak Ju längre ner i byggnaden man kommer desto lägre är lufttrycket inne än ute eftersom varm luft är lättare än kall Luft sugs in

10 Vad styr tryckskillnaden ute-inne? Termisk drivkraft Lufttryck ute Byggnad med tak Nolltryck halvvägs upp i huset, övertryck vid tak Inne, jämnt fördelade otätheter Luft sugs in vid golv och ut vid tak

11 Vad styr tryckskillnaden ute-inne? Termisk drivkraft Lufttryck ute Luft trycks ut vid tak Byggnad med tak Stort övertryck vid tak Inne, öppning vid golvnivå

12 Vad styr tryckskillnaden ute-inne? Termisk drivkraft Lufttryck ute Luft sugs ut genom skorsten Byggnad med tak Undertryck i hela huset, dvs OK Inne, öppning vid tak

13 Tryckskillnaden bestäms av Termisk drivkraft Ventilationssystemet Vindtryck Byggnad med tak

14 Termisk drivkraft -10 o C 20 o C Huset värms genom eldning. Rökgaser går ut genom skorstenen. Tilluften tas från huset. Stort undertryck inne. -10 o C 20 o C Huset värms genom eldning. Ventilationskanaler är varma. Tilluften tas in utifrån. Visst undertryck inne. -10 o C 20 o C Huset värms utan varm skorsten (el, fjärrvärme etc). Litet övertryck vid tak.

15 Slutsatser 2 Lufttäthet är en förutsättning för en energisnål byggnad I en lufttät byggnad kan man styra luftväxlingen inne I en lufttät konstruktion minskar risken för fuktskador på grund av konvektion Det är helt avgörande att alla skarvar och anslutningar är helt lufttäta. Det strömmar stora volymer luft även genom små hål Kan man inte göra konstruktionen lufttät måste man ändra tryckskillnaden för att undvika risken för fuktskador

16 Är lufttäta hus orsak till dålig innemiljö? NEJ!! Men täta hus skall ventileras Hus skall vara lufttäta. Det är en förutsättning för god energihushållning, väl fungerande ventilation, god termisk komfort och det minskar risken för fuktskador En del konstruktioner, men inte alla, skall även vara ångtäta. Flera ångtäta skikt är en risk!

17 Det finns olika slags täthet Skilj på lufttäthet, ångtäthet och vattentäthet! Exempel på täta material med olika egenskaper: Materialskikt Lufttätt Ångtätt Vattentätt Papp Ja Nej Nej Gore Tex Ja Nej Ja PE-folie Ja Ja Ja Perforerad PE Nej Relativt Nej

18 Bra konstruktionsprinciper för fuktsäkerhet Värmeisolera på utsidan Lufttäta Ha invändigt undertryck Ångtäta om det behövs Skydda material och konstruktioner under bygget Låt byggfukt torka ut Ha extra säkerhet

19 Vad menas med extra säkerhet Om fukt av någon anledning (som vi inte alltid kan förutse) kommer in i konstruktionen så får detta inte leda till allvarlig skada. För att minska risken för sådana skador finns det system för dränering och ventilation. Här följer två exempel på konstruktioner utan extra säkerhet Våtrumsvägg bakom kakel Putsad, enstegstätad regelvägg

20 Våtrumsvägg bakom kakel Här behövs kvalitetssäkring!

21 Putsad, enstegstätad regelvägg Här behövs kvalitetssäkring!

22 Energihushållning fuktskador? Ju mer man isolerar -desto bättre klimat blir det på isoleringens insida -desto kallare och fuktigare på utsidan Det innebär mindre slarvmån och ökad skaderisk om det finns känsliga material utanför isoleringen Några konstruktioner har i och med detta blivit riskkonstruktioner -uteluftventilerad vind -uteluftventilerad krypgrund -vissa ytterväggar

23 Varför är en välisolerad vind en riskkonstruktion? Ju mer isolering desto mindre uppvärmning av luften på vinden. Exempel: Inne 20 o C Ute - 5 o C 95 % RF Vind 100 mm 500 mm -1,9 o C, 74 % RF - 4,3 o C, 90 % RF Fuktupptagning Fuktupptagning 1,08 g/m 3 0,34 g/m 3

24 Varför är en välisolerad vind en riskkonstruktion? Alltså: I och med att klimatet vintertid blir kallare på vinden blir den relativa fuktigheten allt högre. Det innebär att risken för skador ökar. Det innebär också att effekten av ventilationen blir allt mindre.

25 Fuktskador i välisolerade, ventilerade vindar Skador på grund av konvektion eller läckage. Fuktig inneluft kommer upp på vinden och kondenserar mot det kalla yttertaket eller yttertaket läcker. Synliga missfärgningar trots att det inte förekommer konvektion, läckage eller annat. Uteluften är så fuktig att mikroorganismer kan tillväxa. I INGET AV FALLEN HJÄLPER DET FULLT UT ATT VENTILERA

26 Exempel på skada orsakad av fuktkonvektion När man upptäckte fukt i taket över ett omklädningsrum installerades en fläkt som sög ut luft ur taket. Resultat: helt förstört tak. Man borde ha vänt fläkten

27 Fönster Det är en trend idag att ha stora fönster. Energimässigt kan detta accepteras om man räknar både in- och utgående värme. Är det rätt att räkna så? Och hur blir komforten?

28 Lämplig konstruktion för platta på mark

29 Hus byggs för att användas! innemiljö miljö energi

30 Varför blir det fel ibland?

31 Mögelsvampars livscykel Sporer sedimenterar Sporer i luften Sporer gror, hyfer växer ut Sporbärande struktur ( konidiofor ) bildas Hyfer bildar ett mycel

32 Mögel syns inte alltid med blotta ögat

33 Bedömning av påväxt grundat på analys i stereomikroskop Klass Beskrivning 0 Det finns ingen påväxt på ytan 1 Liten, eller mycket spridd, påväxt 2 Svagt, utspridd, gles påväxt 3 Fläckvis kraftig påväxt 4 Hela ytan med kraftig påväxt 5 Hela ytan är mer eller mindre täckt av sammanvuxen påväxt

34 Varför blir det fel ibland? Felaktigt projekterade konstruktioner, riskkonstruktioner - uteluftventilerade krypgrunder - platta på mark med överliggande isolering - uteluftventilerade vindar - enstegstätade regelväggar - invändigt isolerade källarväggar Fel material på fel plats Slarvig materialhantering under bygget Slarvigt utförande av känsliga konstruktioner, tex dålig täthet Felaktigt brukande Ansvariga: byggherre, arkitekt, konstruktör, entreprenör, brukare

35 Det finns många skäl att kvalitetssäkra Dagens byggnader är mera känsliga för fukt än gårdagens beroende på ökad isolertjocklek och täta fasader. Vi kan inte använda gamla tumregler, vi måste höja kvaliteten! Dagens brukare är allt mera känsliga för dålig innemiljö. För deras skull måste vi höja kvaliteten

36 Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier Program och projektering utse fuktsakkunnig K upprätta fuktsäkerhetsbeskrivning genomför fuktsäkerhetsprojektering Produktion utse fuktsakkunnig E bygg och kontrollmät enligt handlingar upprätta fuktplan genomför fuktronder utför fuktmätning i golv enligt RBK Detta innebär arbete på alla nivåer för att säkerställa torrt bygge

37 Väderskydd behövs det?

38 Fördelar och nackdelar med väderskydd Färre kvalitetsfel Mindre spill God arbetsmiljö (kyla, vind, belysningsmöjlighet) med ökad trivsel, mindre sjukskrivning och färre olyckor Tid för täckning av material sparas in Snabbare uttorkning Kan arbeta i flerskift Kortare byggtid Ökad tidsprecision Kan bli varmt på sommaren Buller Luftkvalitet

39 Arbetseffektivitet Klimatförhållanden Arbetseffektivitet Torrt, ingen vind, +10 C 100% Moderat regn 40% Mycket regn 35% Moderat snöfall 90% Stort snöfall 40% Stark vind 75% Utetemp 0 till -5 C 97% Utetemperatur mindre än -5 88% Källa: Byggforsk i Norge

40 Fuktsäkerhet ByggaF är ett material för fuktsäkring i byggprocessen. Från kravsättning av beställare via konstruktion och byggande till drift, skötsel och brukande.

41 ByggaF Planering Projektering Bygg Förvaltning Byggherre Ställa fuktkrav Följa upp Hjälpmedel Fuktsäkerhetsbeskrivning Kommunikation Projektör Hjälpmedel Projektera fuktsäkra byggnader Fuktsäkerhetsprojektering Kommunikation Entreprenör/ leverantör Återkoppling Hjälpmedel Fuktsäkra byggmetoder Fuktmätning Fuktsäkerhetsdokumentation Kommunikation Förvaltare Hjälpmedel Fuktsäker förvaltning

42 ByggaL och ByggaE Liknande system för att bygga lufttäta hus ByggaL och för att bygga energisnåla hus ByggaE är under utveckling

43 Kvalitetssäkrade konstruktioner Finns för fönster och dörrar Finns system för kvalitetssäkring, P-märkning, av småhus Pågår arbete med P-märkning av ytterväggar Planeras liknande system för tak Erfarenheterna visar att kvalitetssäkring behövs!!