Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Transkript

1 Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1

2 Lufttätt informationsmaterial Otätheten suger, ppt Täta tätt, affisch Lufttäthetens Lov, tidningen Lufttäthetens Handbok problem och möjligheter Lufttätt informationsmaterial 2

3 Det möglar inte för att det är lufttätt utan för att det är otätt! Täta diffusions/luftspärrar. Mekanisk ventilation. Hus ska andas med sitt ventilationssystem! Återvinning på frånluften. Otäthet ger mögel 3

4 Önskad utveckling från A till B Total kostnad, LCC A B Täthet Önskad utveckling 4

5 Konsekvenser av luftotäthet Ökad energianvändning Försämrad termisk komfort Dålig luftkvalitet Fuktskador Konsekvenser av luftotäthet 5

6 Ökad energianvändning på grund av Minskat värmemotstånd Vindskydd 0,22 4, m 2 /m 2 s. 10 m höjd. Uppmätt ökad energianvändning 15 % för väggarna per år. Antag förluster: 0,33 ventilation, 0,33 fönster o dörrar, 0,33 klimatskal (varav 0,66 yttervägg) 0,15 0,33 0,66 0,3 Ökning 3 4 % av den totala värmeförlusten i det här exemplet. Minskat värmemotstånd 6

7 Ökad energianvändning på grund av Ökat ventilationsflöde Uppvärmning av småhus 130 m 2. Otäthet från 1 6 oms/h. (Svensk normtäthet, 0,8 l/m 2 s motsvarar 2 3 oms/h) Vid stora otätheter (6 oms/h) står infiltration/otäthet för ca 30 % av värmeförlusterna Ökat ventilationsflöde 7

8 Ökad energianvändning på grund av Ökat ventilationsflöde Sex våningar, 1050 m 2 0,8 l/m 2 s och 2,0 l/m 2 s i stadsmiljö respektive i vindutsatt läge. 1 kr/kwh Otätheten kostar per år! Ökat ventilationsflöde 8

9 Ökad energianvändning på grund av Minskad effektivitet hos VVX Sex våningar, 1050 m 2. Otätt 2,0 l/m 2 s i stadsmiljö. Ett hus med VVX, ett utan. 1 kr/kwh. 20 procent mindre energianvändning med VVX! Kanske 40 % vid normtäthet, 0,8 l/m 2 s Minskad effektivitet hos VVX 9

10 Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Värmeutbyte med omgivningen Konvektion Strålning Ledning Andning och avdunstning PPD För att beskriva hur man upplever den termiska komforten finns begreppet PPD (Predicted Percentage of Dissatisfied). Försämrad termisk komfort 10

11 Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Drag Ofta kring fönster och dörrar och vid tak- och golvvinkel. Redan vid lufthastigheter över 0,1 m/s blir vissa personer besvärade. Termogram tak vägg Drag 11

12 Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Vertikal temperaturskillnad En stor vertikal temperaturskillnad kan orsaka obehag. Andelen missnöjda personer som funktion av den vertikala temperaturskillnaden. Enligt SS EN ISO (0,1 och 1,1 över golvet för sittande personer). Vertikal temperaturskillnad 12

13 Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Kalla golv/tak Luftläckage vid golvvinkeln, vid kallvindar (via t.ex. dåligt tätade imkanaler), vid mellanbjälklag. Andelen missnöjda som en funktion av golvtemperaturen enligt SS EN ISO Kalla golv/tak 13

14 Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Otäthet vid syllen -10 ºC ute och 22 ºC inne och en tryckskillnad på 20 Pa. Tätremsa av extruderad polystyren XPS. Papp mot slät betong. Enligt BBR golvtemp > 16 ºC, > 18 ºC i hygienrum > 20 ºC i lokaler avsedda för barn. Vistelsezonen börjar 0,6 m från ytterväggen. Otäthet vid syllen 14

15 Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Skillnader i strålningstemperatur Många är t.ex. känsliga för kalla väggar och fönster. Andelen missnöjda som funktion av skillnader i strålningstemperaturen orsakade av en nerkyld vägg enligt SS EN ISO Skillnad i strålningstemperatur 15

16 Klassindelning och krav på termisk komfort SS EN ISO 7730 ger förslag på klassindelning av inomhusklimatet. Utgår från det förväntade PPD-värdet. Kvalitetskategorin B (motsvarar < 10 procent missnöjda) Rekommenderade värden för kvalitetskategori B enligt SS EN ISO Klassindelning 16

17 Klassindelning och krav på termisk komfort BBR allmänt råd anvisningar om termisk komfort. (Vistelsezon: Över 0,1 m och under 2,0 m höjd. 0,6 m från ytterväggar, 1,0 m vid fönster och dörr.) Termisk komfort i Boverkets byggregler, avsnitt 6:42, Allmänt råd. Ytterligare regler ges ut av Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. Klassindelning 17

18 Värdering av försämrad termisk komfort Antag att den kallare delen utgör 1/6 av rymdvinkeln. För samma operativa temperatur måste lufttemperaturen höjas. Enkelt överslag ger följande ekvation: 1 T 10 5 l T l T l = 23 ºC En höjning från 22 till 23 grader betyder cirka fem procents ökning av energibehovet i detta rum. Värdering termisk komfort 18

19 Värdering av försämrad termisk komfort Försämrad termisk komfort ger minskad produktivitet Övertemp Undertemp Samband mellan relativ prestation (i procent) i kontorsarbete och andelen missnöjda med den termiska komforten Värdering termisk komfort 19

20 Värdering av försämrad termisk komfort Kostnader för bad will, klagomål etc Hyresgästen klagar. Hyresgästen talar illa om fastighetsägaren och fastigheten. Hyresgästen flyttar. Direkta kostnader telefonsamtal, besiktning och administration. Indirekta kostnader bad will, intäktsbortfall, betalningsovillighet. Värdering termisk komfort 20

21 Dålig luftkvalitet Otätheter ger en oönskad spridningsväg för gaser och partiklar. Spridning via entrédörrar till trapphuset. Från lägenhet till trapphus i de nedre våningsplanen. Från trapphus till lägenhet i de övre våningsplanen. Dålig luftkvalitet 21

22 Dålig luftkvalitet Spridning av brandgaser Lägenheter är normalt egna brandceller. BBR: Brandcellsskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot genomsläpp av flammor och gaser. Denna täthet kontrolleras sällan. BBR har inget kvantifierat krav på tillåten otäthet. Spridning av brandgaser 22

23 Dålig luftkvalitet Spridning av markradon Tre förutsättningar Radon i marken Lufttrycksskillnad (inv undertryck) Otätheter i byggnadsdelar mot mark Medverkar Termiska drivkrafterna Ventilationssystem med självdrag, mekanisk frånluft. Täta Genomföringar (vatten, avlopp, golvbrunnar, elledningar etc), Anslutningar golv vägg Sprickor pga. sättningar eller krympning. Lättklinkerblock, bör putsas på bägge sidor för att ge fullgod lufttäthet. Spridning av markradon 23

24 Dålig luftkvalitet Dålig luft utifrån Exempel: Partiklar Ozon Kolmonoxid Kvävedioxid Svaveldioxid Bly Även damm, lösningsmedel, PCB m.m. Uteluften filtreras och/eller luftintagen placeras där luftkvaliteten är god. Dålig luft utifrån 24

25 Dålig luftkvalitet Ventilationssystemets funktion En minskning av ventilationsflödet kan ge minskad produktivitet och därmed värderas ekonomiskt. Dålig luftväxling kan också medföra ökad sjukfrånvaro, framför allt korttidsfrånvaro. (En halvering av luftflödet skulle kunna öka sjukfrånvaron med 30 procent.) Sambandet mellan relativ produktivitet och andelen missnöjda med luftkvaliteten. Värdena ur Seppänen & Fisk (2005) och gäller maskinskrivning. Ventilationssystemets funktion 25

26 Fuktskador av luftläckage Otätt vindsbjälklag Fuktkonvektion: Fukt transporteras med en luftström, kyls och kondenserar Fukt i inneluften Lufttrycksskillnad Otätheter i byggnadsskalet Fuktskador 26

27 Fuktskador av luftläckage Otät luftspärr mellan tak och vägg gav fuktskada i nybyggd villa Rimfrost i fuktskadat tak. Isolering med lösull. Genom otäthet i luftspärren läcker varm luft ut och kondenserar mot tak och takstol. (I ett likadant hus med samma otätheter men med frånluftsventilation uppstod ingen skada. Frånluftsventilationen ger ett svagt undertryck i huset som gör att ingen fuktig och varm luft trycks ut på vinden.) Fuktskador 27