Energirelaterade mål och styrmedel

Transkript

1 Energirelaterade mål och styrmedel I detta dokument görs en överblick över de styrmedel som har betydelse för energiområdet år Överblicken är inte heltäckande och är skriven innan regeringens klimatproposition som presenteras under Dokumentet riktar sig till de som vill få en överblick av vilka styrmedel och mål som finns för att sedan på egen hand kunna fördjupa sig i dessa. Inledningsvis beskrivs de viktigaste direktiv, handlingsplaner mm som finns på EU-nivå och som även omfattar Sverige och därefter de nationella styrmedlen. På EU-nivå Utöver de regleringar på EU-nivå som nämns nedan finns ytterligare som har beröring inom energiområdet, t ex gällande gas- och elmarknaden, kärnenergi, trygg energiförsörjning, vägavgifter, tullar mm. Inom EU finns också en rad finansiella instrument med koppling till energi såsom struktur- och sammanhållningsfonderna, vilka bland annat innefattar landsbygdsutveckling, Mål 2, Interreg mm. Dessutom finns sjunde ramprogrammet ( ) för stöd till forskning och utveckling samt Ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) ( ) som innehåller Programmet Intelligent energi - Europa ( EN ) med stöd till förnybar energi och energieffektiviseringar. Energiskattedirektivet (2003/96/EG) Medlemsstaterna åläggs att inte understiga minimiskattenivåer för fossila bränslen, drivmedel och elektricitet. Direktivet anger även förutsättningar för nedsättning av energiskatter. Skattelättnader får medges för bl.a. vegetabiliska oljor, RME, etanol, ved, flis, spån, pellettar och biogas. Direktivet om energitjänster och energieffektivisering (2006/32/EG) Energitjänstedirektivet antogs i mars 2006 och syftar till att uppnå mer rationell och kostnadseffektiv slutanvändning av energi och att undanröja hinder för marknaden för energitjänster. Direktivet innehåller ett övergripande nationellt vägledande mål om att spara 9 % av energianvändningen under nio år. Målet ska uppnås genom energitjänster och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet. Direktivet innefattar också ett särskilt mål för den offentliga sektorn samt ett åläggande för energidistributörer och energileverantörer att tillhandahålla energitjänster. Direktiv om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG) Direktivet trädde i kraft 2003 och syftet är att främja förbättring av byggnaders energiprestanda. Medlemsländerna har ansvaret för att utarbeta minimikrav. De är också skyldiga att se till att certifieringen och kontrollen av byggnaderna utförs av kvalificerad och oberoende. Den svenska lagen om energideklarationer trädde i kraft 1 oktober 2006 som en följd av direktivet. Handeln med utsläppsrätter 1

2 Den 1 januari 2005 infördes ett system för handel med utsläppsrätter inom EU i syfte att minska utsläppen av koldioxid på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt. Handel med utsläppsrätter är en av tre flexibla mekanismer enligt Kyotoprotokollet där de andra två är så kallade projektbaserade mekanismer, Joint Implementation, JI och Clean Development Mechanism, CDM 1. EU:s handelssystem inbegriper samtliga medlemsländer och omfattar ca anläggningar inom industri- och energiproduktion 2. Drygt 700 svenska anläggningar ingår i handelssystemet 3, vilket motsvarar ca 38 % av koldioxidutsläppen i landet. Den inledande handelsperioden fungerar som en förberedelse för den globala utsläppshandel som enligt Kyotoprotokollet ska inledas Biodrivmedelsdirektivet 2003/30/EG Direktivet fastställdes i maj 2003 och anger att ett referensvärde (ej bindande) för minsta andel biodrivmedel skall vara 5,75 % senast 2010 beräknat på energiinnehållet av all bensin och diesel för transportändamål som släpps ut på marknaden. Europarådet antog i mars 2007 det energistrategipaket (se nedan) som EG-kommissionen presenterat med bland annat ett bindande mål om 10 % biodrivmedel i transportsektorn till år Frivilligt avtal med biltillverkare Sedan 1998 gäller ett frivilligt avtal inom EU där biltillverkarna åtagit sig att minska det genomsnittliga utsläppet av koldioxid från nya bilar i EU till år 2008/2009 till högst 140 gram per kilometer. EG-kommissionen har lämnat ett förslag om att ersätta det frivilliga avtalet med en lagstiftning om bindande utsläppskrav för billtillverkare på i genomsnitt 130 gram per kilometer till år Handlingsplan för energieffektivitet( ) 4 EG-kommissionen presenterade i oktober 2006 en handlingsplan som syftar till minskning av energiförbrukningen med 20 % fram till Handlingsplanen innehåller förslag på sammanlagt 75 åtgärder inom olika områden såsom energiförbrukande utrustning, byggnader, transporter och energiproduktion. Kommissionen föreslår nya skärpta normer för energieffektivitet, främjande av energitjänster och olika sätt att finansiera stödet till utveckling av energieffektivare produkter. Kommissionen vill också upprätta en pakt mellan de styrande i de städer i Europa som hunnit längst i fråga om energibesparingar. Man föreslår också en internationell överenskommelse om effektivare energianvändning. I handlingsplanen betonas bland annat betydelsen av miniminormer för produkters och byggnaders energianvändning samt aviseras för obligatoriska minimikrav för energieffektivitet vid produktionsanläggningar. Strängare krav på märkning av fordon föreslås samt nya finansieringsmöjligheter för energieffektiva investeringar. IPPC-direktivet Fastställer villkor i varje enskilt fall för större energi- och industrianläggningar som omfattas av direktivet utifrån det övergripande kravet att tillämpa bästa tillgängliga teknik. 1 JI och CDM avser konkreta projekt och möjliggör för företag och länder att kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar från projekt och investeringar i andra länder Handlingsplan för energieffektivitet: Att förverkliga möjligheterna [KOM(2006) 545], sammanfattning se 2

3 Direktivet (2005/32/EG) om ekodesign för energianvändande produkter Gemensamma EU-regler för ekodesign ska förhindra skillnader i de nationella lagstiftningarna, som skulle kunna förhindra handel mellan länder. Direktivet syftar även till att förbättra produktkvalitet, miljöskydd och bidra till en tryggare energiförsörjning inom EU genom energieffektivisering. Direktivet är ett ramdirektiv och ger inga direkta bindande krav för specifika produkter, utan definierar egenskaper och kriterier som måste vara uppfyllda för att en produkt ska kunna omfattas av reglering. I princip gäller direktivet alla energianvändande produkter (utom transportmedel) och täcker alla energikällor. Direktiv (92/75/EEG) om energimärkning av hushållsprodukter Direktivet antogs 1995 och syftar till att ge konsumenter möjlighet att välja energisnåla hushållsapparater. Här anges vad som ska märkas och regler för hur märkningen ska ske. Konsumentverket uppskattar att märkningen har bidragit till att energiåtgången hos nya apparater, t ex kyl, frys och tvättmaskiner, har minskat med % sedan märkningen infördes 5. Direktiv om främjande av elproduktion från förnybara källor (2001/77/EC) Innehåller ett indikativt mål (ej tvingande) om att öka andelen elproduktion från förnybara energikällor till 22,1 % till På vårtoppmötet i mars 2007 enades stats- och regeringscheferna om målet att minst 20 procent av EUs energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år Detta mål ska fördelas på medlemsstaterna med hänsyn till medlemsstaternas respektive förutsättningar att bidra till detta mål och därefter vara bindande. Direktiv för att främja samproduktion av el och värme Direktivet utgör ett ramverk för främjande och utveckling av kraftvärme och ett viktigt medel för att de nationella stödsystemen ska fungera på ett harmoniserat sätt. Energi- och klimatpaket för 2000-talet 6 Europeiska kommissionen lade den 10 januari 2007 fram ett omfattande paket med förslag till åtgärder för att få till stånd en ny europeisk energipolitik för att bekämpa klimatförändringen och främja energisäkerhet och konkurrenskraft i EU. Paketet innehåller ett antal ambitiöst satta mål för utsläppen av växthusgaser och förnybar energi och tar sikte på att skapa en fungerande inre marknad för energin och stärka regelverket. Kommissionen föreslår att EU ska åta sig att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % fram till Om internationella avtal för de utvecklade länderna kan leda till ett mål om en minskning med 30 % kommer EU att istället anta detta mål. Kommissionen föreslår som tvingande mål att andelen förnybar energi ska vara 20 % av den allmänna energimixen i EU Dessutom föreslås ett bindande mål för andelen biodrivmedel på 10 % år På nationell nivå Ett flertal styrmedel och åtgärder har införts för att nå de mål som är uppsatta i energipolitiken. Målen är att öka andelen förnybar energi, öka energieffektiviteten, effektivisera energianvändningen samt minska utsläppen av koldioxid. En framträdande plats har energi- och koldioxidbeskattningen. Andra viktiga styrmedel och åtgärder är elcertifikatsystemet, programmet för energieffektivisering (PFE), 5 Energimyndigheten ER 2007:17, Styrmedel för minskad klimatpåverkan Underlagsrapport till ET2007:21 Energi som miljömål. 6 En energipolitik för Europa" [KOM(2007) 1 slutlig], sammanfattning se 3

4 teknikupphandling, informationsinsatser, handel med utsläppsrätter och klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) och andra bidrag. Forskning, utveckling och demonstration utgör ett viktigt medel för den långsiktiga utvecklingen. Energiskatt, koldioxidskatt inklusive bensin- och dieselskatt Dagens energiskattesystem baseras på en kombination av koldioxidskatter, energiskatter på bränsle, effektskatt på kärnkraft och konsumtionsskatt på el. För delar av näringslivet samt vid produktion av kraftvärme utgår reducerad skatt. För att skapa bättre förutsättningar för användning av alternativa drivmedel i Sverige är sedan år 2004 koldioxidneutrala drivmedel befriade från både koldioxidskatt och energiskatt. Fordonsskatt Den årliga fordonsskatten för nya personbilar av modellår 2006 och för bilar i miljöklass 2005, el och hybrid är från 1 oktober 2006 differentierad efter utsläppen av koldioxid 7. Elcertifikatsystemet Avsikten med systemet, som startade den 1 maj 2003, är att stärka utvecklingen av förnyelsebar elproduktion. Det är obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. Dessa certifikat utfärdas till producenter av förnybar el som därigenom får viss ekonomisk ersättning för den merkostnad produktionen kan innebära. Riksdagen fattade i juni 2006 beslut om förlängning av systemet fram till och med år 2030 samt om målet att förnybar elproduktion ska öka med 17 TWh mellan åren 2002 och Detta betyder en ökning från 6,4 TWh till 23, 4 TWh. Storskalig vattenkraft, som genomsnittligen producerar ca 68 TWh/år, ingår inte i systemet. Totalt producerades 12,16 TWh förnybar el i elcertifikatsystemet under 2006 (bio 70,7 %, vatten 16,6 %, vindkraft 8,1 % och torv 4,5 %) 8. De förnybara energikällor som kan få elcertifikat är vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vissa biobränslen, vågenergi och viss vattenkraft. Från och med den 1 april 2004 berättigar även el som producerats från torv i kraftvärmeverk till elcertifikat. Miljöbonusen för el producerad från vindkraft behölls vid introduktionen av elcertifikatsystemet 2003 men har sedan dess successivt trappats ned. Miljöbonusen för landbaserad vindkraft skall vara helt avtrappad år För den havsbaserade vindkraften är miljöbonusen då 12 öre/kwh 9. Program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) Programmet startade den 1 januari 2005 i Energimyndighetens regi och riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Bakgrunden är den energiskatt på 0,5 öre/kwh som infördes den 1 juli 2004 på el som används i den tillverkande industrin i avsikt att följa minimiskattesatser i EUs energiskattedirektiv. Den tillverkande industrin, som tidigare haft nollskattesats för el till tillverkningsprocessen, kan genom ett femårigt frivilligt deltagande i PFE ges möjlighet till skattebefrielse. I utbyte åtar sig företagen att genomföra energikartläggning, införa energiledningssystem och vidta eleffektiviserande åtgärder. Det aspx 8 FEF04787C1256DD0002EF901 9 Energimyndigheten ER 2007:28, Styrmedel i klimatpolitiken Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation

5 finns företag i Sverige som har rätt att delta i PFE-programmet men bara 116 gör det 10. De deltagande företagens elanvändning uppgår till ca 30 TWh. De 98 företag som har deltagit från starten redovisar planerade åtgärder för de närmaste tre åren, vilka beräknas kunna leda till en minskning av elanvändningen på ca 1 TWh 11. Ungefär hälften av eleffektiviseringen görs i produktionsprocesserna och hälften i stödsystemen såsom fläktar, pumpar, belysning mm. Det finns möjlighet för fler företag att ansluta sig fram till och med år Bidrag och andra stöd Naturvårdsverket: Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) har pågått sedan 2003 och ger möjlighet för kommuner och andra aktörer att söka bidrag för åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Åtgärderna måste ingå i ett program som omfattar klimatstrategier, helhetsperspektiv mm. Rådet för investeringsstöd inom Naturvårdsverket fattar beslut om vilka program och åtgärder som beviljas bidrag 12. Ett bidrag för uppförande av tankställe för andra drivmedel än etanol tillkom i slutet av 2006 till följd av lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel. Syftet med bidraget är att stimulera etablerandet av tankställen för andra förnybara drivmedel än det investeringsmässigt fördelaktiga drivmedlet etanol. Boverket och länsstyrelserna 13 : Solvärmebidrag för bostäder och lokaler infördes den 1 juni 2000 medan stöd för solvärme i kommersiella lokaler startade den 1 augusti Det så kallade OFFROT-stödet ges för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet och gäller till och med den 31 december Stöd ges även till hushåll för konvertering från direktverkande el i bostadshuset fram till och med den 31 december Stöd för konvertering från olja gavs också tidigare men avsatta medel för detta ändamål har tagit slut. För installation av energieffektiva fönster eller biobränsleanordning i småhus ges stöd till och med den 31 december Kommuner, länsstyrelser samt regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan kan under 2007 och 2008 söka stöd för planeringsinsatser för vindkraft. Regeringen har avsatt 30 miljoner kronor per år i två år för ändamålet. Vägverket: Den 1 april 2007 infördes en statlig miljöbilspremie om kr till privatpersoner vid inköp av en miljöbil i enlighet med Vägverkets definition Energimyndigheten, Thomas Björkman, personlig kommunikation, thomas.bjorkman@energimyndigheten.se 11 Energimyndigheten, ET 2007:10: Två år med PFE, de första redovisade resultaten aspx 5

6 6

7 Teknikupphandling Teknikupphandling har tillämpats som ett statligt styrmedel i Sverige för att stimulera utvecklingen av ny energieffektiv teknik sedan Energimyndigheten har genomfört 55 teknikupphandlingar på energiområdet mellan åren 1990 och 2005 för att främja och påskynda utvecklingen av ny teknik 15. För vindkraft infördes 2003 ett särskilt stöd för teknikutveckling och marknadsintroduktion på 350 miljoner kronor under en femårsperiod. Stödet har förlängts med ytterligare 350 miljoner kronor för perioden Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel Skyldigheten för tankstationer att tillhandahålla förnybara drivmedel gäller från och med den 1 april 2006 med övergångsbestämmelser för mindre tankstationer. Förordning (2004:1364) om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar För att öka andelen miljöanpassade bilar i den statliga förvaltningen beslutade regeringen i december 2004 i att en viss andel av alla statliga bilar som köps in skall vara miljöbilar. Från och med den 1 januari 2006 gäller att minst 85 % av det totala antalet personbilar som en myndighet köper in eller ingår leasingavtal om under ett kalenderår skall vara miljöbilar. Lag (1977:439) om kommunal energiplanering Enligt lagen är varje kommun skyldig att ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen ska fastställas av kommunfullmäktige. Byggregler Kraven på en byggnads energieffektivitet och tillåtna värmeförluster regleras i Boverkets byggregler och allmänna råd. Boverket har under 2006 skärpt byggreglerna avseende krav på byggnaders energianvändning. Till exempel får en nybyggd bostadsbyggnads energianvändning i klimatzon söder maximalt uppgå till 110 kwh/m 2 och år. En ny lag om energideklaration av byggnader (2006:985) trädde i kraft 2006 som en följd av ett EU-direktiv (2002/91/EG). Energirådgivning Enligt Förordningen om bidrag till kommunal energirådgivning (SFS 1997:1322), som trädde i kraft den 1 januari 1998 lämnas statligt stöd till kommuner som bedriver kommunal energirådgivning. Kommunerna är skyldiga att årligen rapportera arbetet till Energimyndigheten, som är ansvarig myndighet. Samtliga Sveriges kommuner har någon form av kommunal energirådgivning Energimyndigheten, Uppdrag 33: Effekter av energieffektivisering i förhållande till det så kallade energitjänstedirektivet, Första delredovisningen 16 Energimyndigheten ER 2007:28, Styrmedel i klimatpolitiken Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation Energimyndigheten ER 2007:24, 2006 års uppföljning av den kommunala energirådgivningen. 7

8 Nytt Landsbygdsprogram Det svenska landsbygdsprogrammet 18 godkändes av EU:s kommitté för landsbygdsutveckling den 23 maj 2007 och av EU-kommissionen den 28 juni Landsbygdsprogrammets åtgärder finansieras både från EU:s budget och nationellt. Under programperioden satsas totalt 35 miljarder kronor. Programmet har tre övergripande målsättningar: o Förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och därigenom bidra till en ökad sysselsättning på landsbygden o Ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter o Utveckla ett diversifierat landsbygdsföretagande och därigenom förbättra möjligheterna att leva och arbeta på landsbygden. Inom programmet finns möjlighet att sök olika stöd med koppling till bioenergiproduktion inom jordbruket: Odling av industri- och energigrödor på uttagen areal med stödrätter för uttagen areal: På uttagen areal med stödrätter för uttagen areal utgår Gårdsstöd om du väljer att odla industri- eller energigrödor i stället. Stöd utgår också för godkända fleråriga industri- och energigrödor. Särskilt stöd för energigrödor: Utöver Gårdsstöd finns möjlighet till särskilt energigrödestöd. Stödet kräver kontrakt och gäller energigrödor som odlas på mark som inte omfattas av stödrätter för uttagen areal. Stödet gäller för alla jordbruksgrödor utom sockerbetor och hampa, under förutsättning att de används till godkända energiändamål. Anläggningsstöd för att plantera energiskog: Energiskogen kan planteras på all åkermark, stöd utgår med 50 % av investeringskostnaden, dock maximalt kronor/ha. Projektstöd och företagsstöd Projektstöd kan sökas av företag om resultatet av planerat projekt kommer flera parter till nytta. Om bara det egna företaget gynnas kan de så kallade företagsstödet komma ifråga inkluderade även investeringsstöd och bidrag för kompetensutveckling. Inom ramen för Leader kan projekt beviljas stöd men det krävs att det sker inom ramen för en särskild form av partnerskap