Miljövärdering av el och fjärrvärme. Mars 2016

Transkript

1 Miljövärdering av el och fjärrvärme Mars 2016

2 Miljövärdering två grundläggande begrepp Bokförings-/redovisningsperspektivet fördelning av ansvar för t.ex. energiresurser, utsläpp m.m. Konsekvensanalys/beslutsperspektivet analys av effekter av en förändring Dessa grundläggande begrepp är vedertagna i såväl forskarvärlden som i standarder för t.ex. livscykelanalys

3 Miljövärdering av el exempel på synsätt som används Marginalel - ögonblicksbild Kort sikt Lång sikt Komplex marginaleffekt (Konsekvens av förändring) Medelel tillbakablickande (Sverige, Norden, Europa, ) Styrmedelsrelaterat, t.ex. utsläppsrättshandel (CO 2 -tak) Konsumentstyrt (ursprungsmärkning & Bra Miljöval, ) Scenariobunden värdering Historiskt betingad (vilken el byggdes till vilken användning) Ideologiskt betingad (industrin före elvärme) (I princip tillämpligt även för fjärrvärme)

4 Miljövärdering i några olika system System Bokföring eller konsekvensanalys? Omfattning energi Typ av system Ägare BREEAM Bokföring El och fv Miljöklassningssystem BRE, SGBC LEED Bokföring El och fv Miljöklassningssystem WGBC, SGBC Miljöbyggnad Bokföring El och fv Miljöklassningssystem SGBC Bra Miljöval Bokföring El och fv (separata system) Certifieringssystem Naturskyddsföreningen Svanen Ecolabel & EUblomman Lokala Miljövärden (Fjärrvärme) Bokföring Energianvändning Certifieringssystem Miljömärkning Sverige Bokföring Fv Bransch-ö.k. Svensk Fjärrvärme Svensk Energi & Svensk Fjärrvärme (2010) Bokföring (fokus) El och fv Bransch-ö.k. Svensk Energi & Svensk Fjärrvärme VMK Bokföring Fv Bransch-ö.k. Fjärrvärmebranschen + kunder EPD Bokföring El och fv Informationssystem EPD international, IVL HBK biobränslen Bokföring Biobränslen Lagkrav (RED) EU, STEM LCA-standard B & K Generellt Standard ISO CEN som bygger på EPBD Bokföring Energianvändning Standard CEN SS som bygger på EPBD Bokföring Energianvändning Standard SIS GHG-protokollet Bokföring Energianvändning Standard /verktyg WRI & WBCSD Det finns ännu fler

5 Konsekvensanalys/beslutsperspektivet - Metodens huvuddrag Utgångspunkt: Aktören står inför ett vägval, t.ex. en investeringssituation. Hur påverkas el- eller fjärrvärmeproduktionen av en förändring av användning eller produktion? Orsak (förändringen) -> Verkan (effekten) Systemgräns: El: Nordeuropa Fjärrvärme: Det aktuella fjärrvärmesystemet Fokus på klimat (CO 2 ekv), men även förnybart och resurseffektivitet

6 Tillvägagångssätt el - Identifiering av konsekvenserna av förändringen Vilka systemeffekter fås av en given förändring? Orsak (förändringen) Ny elproduktion Eleffektivisering Elbilsintroduktion Verkan (effekten)? Byte elvärme till fjärrvärme Ny industri Olika effekter beroende på den ursprungliga förändringen/orsaken ( lastkurvan )!

7 Tillvägagångssätt el - Viktiga förutsättningar vid miljövärderingen Ekonomin bestämmer i vilken ordning kraftverken körs Kraftverken körs i ordning efter lägsta rörliga kostnad Kraftsystemet byggs ut över tid. Utbyggnaden styrs i hög grad av politiken Styrmedel (främst CO 2 -handeln och elcertifikat) påverkar kraftigt Hänsyn tas också till övriga politiska beslut, t.ex. kärnkraft Kraftutbytet mellan Norden och övriga Nordeuropa påverkar produktionen Stora mängder fossilkondens finns kvar i systemet, främst i Tyskland/Polen Tidvis finns flaskhalsar i överföringskapaciteten Slutsats: Det är viktigt att miljövärderingsprincipen utgår från dessa förutsättningar

8 Tillvägagångssätt el Metodiken Utgår från grundfrågan: Vilka blir effekterna i det nordeuropeiska elsystemet när vi gör en förändring av elanvändningen eller elproduktionen i Sverige? Effekterna på elsystemet beräknas med en energisystem-modell. Vi utnyttjar en etablerad modell Förändringarna kan avse elanvändning eller elproduktion. Förändringarna har relativt lång utsträckning i tid (investeringsperspektiv). Effekterna på elproduktionssystemet utgörs av en kombination av hur det existerande systemet körs och hur systemet byggs ut. Effekten av förändringen utgörs alltid av en mix av olika elproduktionsalternativ. Förändringarna införs i Sverige, men effekterna sker delvis utanför landet. Valet av indata påverkar utfallet.

9 TWh Exempelberäkning el TWh TWh Med förändring Utan förändring 0 Year 0 Year - = Förändringens amplitud New fossil Renewables Existing fossil Principen för identifiering av konsekvensen av förändringen Förändringens varaktighet Year Year

10 kg CO2 / MWh el Exempelberäkning el Effekt på koldioxidutsläpp av ytterligare 5 TWh elanvändning schematisk bild Elens klimategenskaper blir bättre och bättre! Genomsnittlig utsläppsförändring för olika tidsperioder

11 kg CO2/MWh el Exempelberäkning el Utsläppskonsekvens av förändring av elanvändning med olika användarprofil Konstant last Elvärmelast Nattlast Daglast

12 Tillvägagångssätt fjärrvärme - Viktiga förutsättningar vid miljövärdering Miljöegenskaperna ges av det enskilda fjärrvärmesystemets produktionsapparat. Sverigegenomsnittet ganska ointressant Ekonomin bestämmer i vilken ordning anläggningarna körs Anläggningarna körs i ordning efter lägsta rörliga värmeproduktionskostnad (kan finnas viss mottagningsplikt ) El- och elcertifikatpris utgör intäkt för kraftvärmeverk och sänker värmeproduktionskostnaden Systemet byggs ut över tid. Utbyggnaden styrs i hög grad av politiken Styrmedel (CO 2 -handeln och elcertifikat, men också CO 2 - och energiskatt) påverkar kraftigt Vissa system är sammankopplade med andra system I princip samma som för elsystemet (förändring i ett system ger påverkan i den ihopkopplade regionen) Kräver detaljerad kunskap även om grannsystemen Slutsats: Det är viktigt att miljövärderingsprincipen utgår från dessa förutsättningar

13 Tillvägagångssätt fjärrvärme - Viktiga förutsättningar vid miljövärdering, forts El antas ha miljöegenskaper enligt metodik ovan Elpannor och värmepumpar har därmed elrelaterade utsläpp Hur hanterar vi kraftvärme? Överenskommelsen mellan branschföreningarna anger att alternativproduktionsmetoden ska användas? Värme från kraftvärme får inte tillgodoräkna sig nyttan av producerad el Systemutvidgning vanligare i en konsekvensanalys Elens egenskaper utnyttjas för kreditering (t.ex. Kraftbonusmetoden ) Golv på noll kan tillämpas (ger ej negativa resultatsiffror) Marknadsbaserade styrmedel Utsläppshandeln inte som bubbla, men som ett CO 2 -pris Elcertifikat inte som bubbla, men som en extraintäkt för förnybar el

14 Tillvägagångssätt fjärrvärme Långsiktig konsekvens principskiss Fjärrvärmeproduktionens utveckling ca 20 år framåt bedöms av respektive fjärrvärmebolag (= referensen) baseras på antaganden om fjärrvärmeleverans, nya anläggningar, nedläggning av anläggningar, m.m. Beräkningsförutsättningar Elpris och vissa bränslepriser väljs centralt (olja, kol, naturgas, ) Vissa priser avgörs lokalt (spillvärme, lokala bränslen, ) Konsekvenserna av en viss förändring beräknas (= effekten) Skillnaden med och utan förändringen med hänsyn till förändringens profil Beräkningarna görs förslagsvis lokalt av det aktuella fjärrvärmebolaget Valfritt beräkningsverktyg eller manuellt Beräkningshjälp kan erbjudas

15 GWh Exempelberäkning fjärrvärme Kortsiktig konsekvens år 2030, +10 GWh FV-användning (med värmeprofil), ett svenskt fjärrvärmesystem som exempel 2 Marginaleffekten på FV-produktionen (Jnkpng) (+10 GWh på 700GWh) 1,5 1 0,5 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec HVP, fossilt HVP, bio KVV, fossilt KVV, bio KVV, avfall+deponigas Elpanna+VP

16 Siffervärden, några ungefärliga exempel El Exempel på nivåer vid olika antaganden: kg CO 2 /MWh el Dessutom: Skillnad mellan olika profiler på förändringen Fjärrvärme Variationer mellan olika fjärrvärmesystem (värmeprofil) System 1: kg CO 2 /MWh fjärrvärme ( kreditering) 30 kg CO 2 /MWh fjärrvärme ( allokering ) System 2: 40 kg CO 2 /MWh fjärrvärme ( kreditering & allokering ) System 3: 180 kg CO 2 /MWh fjärrvärme ( kreditering ) 220 kg CO 2 /MWh fjärrvärme ( allokering ) Dessutom: Skillnad mellan olika profiler på förändringen

17 Extra

18 Konsekvens av förändring vs CO 2 -bubbla Dessa principer motsäger inte varandra - se frågeställningen i olika steg Steg 1: Principen Konsekvens av förändring utnyttjas Detta ger utsläppskonsekvensen av förändringen (åtgärden) Steg 2: Utsläppshandelssystemet innebär ett tak för CO 2 och utlöser därmed ytterligare en (eller flera) förändring (som balanserar den första). Detta kan på motsvarande sätt ses som utsläppskonsekvensen av den andra förändringen Utsläppstaket medför alltså inte att förändring 1 får klimateffekten 0. Det är kombinationen av flera förändringar som åstadkommer det. Det är åtgärder som ger klimateffekter, inte styrmedlet Styrmedlet ska ge incitament för åtgärderna. Två exempel: El till en ny värmepump Ett nytt vindkraftverk