Fortum Heat Scandinavia

Transkript

1 Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE UTSLÄPP AV CO2 MINSKAD RISK Basproduktionen i Stockholm idag Värtaverket: 3 kton Kol 35 kton Olivkärnor 2-8 kton Biooljor Värmepumpar Högdalen: 5 kton Hushållsavfall 25 kton Verksamhetsavfall Hammarby: 4 kton Biooljor Värmepumpar Hässelby: 3 kton Pellets Brista: 36 kton Skogsflis 2 1

2 Översikt över befintliga anläggningar och möjliga lokaliseringar av nya Befintliga basproduktionsplatser för storskalig värmeproduktion behövs även i framtiden (Hagby, Täby) Värtan, (Hässelby), Högdalen och Brista kommer under överskådlig tid att ha stor betydelse för den framtida försörjningen. Dessa måste vårdas och ges möjligheter att utvecklas. Långsiktigt behövs en ny basproduktionsplats Trots bibehållande och utveckling av befintliga produktionsanläggningar, görs bedömningen att ytterligare en produktionsplats behövs för att kunna nå den önskade positionen. Den enda plats inom Stockholms gränser som bedöms möjlig är Lövsta, där staden har egen rådighet. För att FV ska få rådighet över Lövsta kan dock komma att krävas att vi på sikt lämnar Hässelby. Om Lövsta ej är genomförbart måste däremot Hässelby utvecklas. Andra aktörer arbetar med etableringar Det pågår planering för nya produktionsanläggningar i närområdet, utan Fortum Värmes deltagande. Aktuellt är främst Högbytorp i Bro. Utvecklingsplanen i riktning mot HS långsiktiga mål avseende tillväxt, hållbarhet och prestation (performance) 1% Share of heat from CHP Growth Säkrad konkurrenskraft på Stockholms värmemarknad genom en dryg halvering av de direkta kostnaderna för värmeproduktion Ökat elöverskott med ca 1 TWh per år Energy-% 8% 6% 4% 2% % Sustainability Excellence Minskad användning av primära bränslen 2 TWh per år Minskade utsläpp av global CO2 1 miljon ton per år Minskad användning av olja och kol 1 TWh per år 8 4 Global CO2 [kg CO2/MWh heat] Performance Excellence Skalfördelarna utnyttjas genom storskalig kraftvärme och ökande andel stora bränslen I första hand används energi som annars hade gått förlorad ; avfall, sekundära biobränslen och spillvärme Riskminimering med en diversifierad produktionspark bestående av anläggningar med hög prestanda Coal 218 vs 21 [GWh bränsle] Waste Forest residues Pellets Heat pump Bio oil Mineral Oil

3 Utvecklingsplanen i sammandrag med kommentarer INRIKTNINGSBESLUT KVV8 föreslås tidigarelagt till 215 Annan förnyelse i Värtan avvaktar ny detaljplan och senareläggs till ca 22 Högdalen P7 föreslås tidigarelagt till 215 Hässelby P4 planeras för förädlade biobränslen och driftstart ca 215 Lövsta kan behöva tidigareläggas mht Stadens hållning i planfrågorna till ca 218. I så fall realiseras ej Hässelby P4. ( Mindre tidsförskjutningar av enskilda projekt kan komma att krävas för att undvika konkurrens om resurser mellan projekten) Planerad anläggning Beslutad anläggning Eventuell anläggning Roadmap 22 Utgör grund för fortsatt arbete mot helt fossilbränslefri produktion och klimatvision 23 Ca 15 miljarder investeras i ny kraftvärme tom 22 Värmebehovet förväntas inte öka i nämnvärd omfattning, trots kraftig exploatering. Energieffektivisering och klimateffekter minskar behovet. Brista B2 Prestanda Projektstart: oktober 21 Värme: 6 MW Driftsätting: dec 213 El: 2 MW Bränsle: Avfall, ca 24 kton/år 3

4 Brista B2 - Kraftvärmeverk Brista B2 idag 4

5 Värtan KVV 6 PFBC: 145 MW El,25+5 MW Värme Idag blandas ca 13% olivkärnor in i kolpastan (~35 kton/år) Investering i utökade lager och bränslemottagning har påbörjats för att permanenta en inblandning på 25-35% bio vilket innebär att KVV6 blir en av Sveriges största biopannor! Långsiktigt mål är att öka inblandningen till 5% Värtan KVV8 Miljötillstånd erhölls 28 Investeringsbeslut väntas tas under 212 Driftsättning 215 Prestanda: 113 MW Electricity (ca) MW Värme (ca) (CFB) Bränsle: Skogsflis, Pellets och torv 1% försörjning via järnväg eller fartyg Bränsleförbrukning ca 1,8 TWh 5

6 KVV8 Lay out 1. Ny pir 2m med 11 m djup 2. Automatisk lossning av järnvägsvagnar 3. Underjordiskt bränslelager i det gamla oljebergrummet 4. Nya silos för bränslen till KVV6 Flexibel bränsletillförsel 9 m 3 per dygn motsvarande: 4 tågset per dygn or 1 Östersjöcoaster per dygn or 1 wood chip carrier vart 14:e dygn 6

7 P7/KVV7 - Högdalen Ersätter P1/P2 från MW, 15 kton avfall/år Panna 1MW (ca) Värme: 68MW (ca) El: 28 MW (ca) Rökgaskondensering 18 MW (ca) Bränsle: Avfall 3 kton/år Driftsättning 215 Hässelby P4 Bränslen: Industripellets, RT-flis och RDF Pellets P1-P3 kvarstår som spets- och mellanlast Ombyggnad av befintlig P4 425 MW olja till ca 23 MW bio 15 MW Värme (ca) 7 MW El (ca) Utveckling av Hässelby beroende av eventuell ny anläggning i Lövsta 7

8 Utvecklingsplanen leder mot en optimal bränslemix och hållbar värme Effekt [MW] HVC olja/bioolja HVC pellets VP KVV skogsflis KVVkol/bio KVV ind pellets KVV imp skogsflis KVV rdf tid [1 h/år] KVV avfall Effekt [MW] Dagens produktion Systemet karakteriseras av en stor andel värmepumpar, bioolja och fossilbaserad kraftvärme. Andelen kol har dock redan börjat minska genom inblandning av olivkärnor i bränslet till KVV6 i Värtan tid [1 h/år] Effekt [MW] Enligt utvecklingsplanen 216 Ökad andel kraftvärme baserad på återvunna och förnybara bränslen tränger undan kol, värmepumpar och bioolja. En betydande del av mellanlasten täcks fortfarande av KVV6 med kol/biobränsle samt värmepumpar tid [1 h/år] Effekt [MW] En framtida balanserad produktion En avvägning mellan ekonomi och risk som funktion av framtida bränsleprognoser och tillgängliga siter visar hur systemet skulle kunna se ut på lång sikt. Systemet kan sägas utgöra målet för fortsatt utveckling efter år tid [1 h/år] SÄNKT KOSTNAD MINSKAD RISK ÖKAD HÅLLBARHET 16 8