En liten bok om bilskatter

Transkript

1 En liten bok om bilskatter

2 Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter personer i Sverige Var tionde svensk arbetar med fordon, vägar eller transporter Fordonsindustrin är en ledande exportnäring och exporterade under 2008 för 155 miljarder kronor. Särskatterna på bilen uppgår till mer än 60 miljarder per år Svenska bränslebeskattningen bland de högsta i Europa Glesbygden orättvist beskattad Sammanfattning Överbeskattningen slår hårt mot hushållens ekonomi Den svenska bilismen är överbeskattad enligt riksdagens princip om att bilismen ska bära sina samhällsekonomiska kostnader. Exempelvis beskattas bensin och diesel med 105 öre per kilo koldioxid, medan FN:s klimatpanel, IPCC, rekommenderar ett koldioxidpris på 70 öre per kilo. Bilismens särskatter uppgår idag till mer än 60 miljarder. I takt med att nya bilar blir allt säkrare och miljövänligare ökar dessutom överbeskattningen av bilismen. Överbeskattningen slår hårt mot hushållens ekonomi, extra hårt mot de som bor i glesbygd. Från politiskt håll krävs en förståelse för att överbeskattningen av bilismen slår hårt mot hushållens ekonomi. För många av dem som drabbas värst är bilen en nödvändighet för att få vardagen att gå ihop. Utan bilen stannar Sverige 2 3

3 Bilskatter på 60 miljarder Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten in drygt 60 miljarder kronor årligen i särskatter från landets bilister. Bilismen är en stor inkomstkälla för staten, och det motiveras med att samhället står för många utgifter som förknippas med bilen, exempelvis vägarna. Sällan diskuteras de positiva värden som bilen bidrar till genom en ökad mobilitet och sysselsättning i hela landet. Åtta av tio resor sker idag med bil och var tionde svensk arbetar med fordon, vägar eller transporter. Inte heller tar politiken hänsyn till att många människor inte har något alternativ till att ta bilen för att transportera sig. När vi bor på en plats, arbetar på en annan, handlar mat på en tredje och hämtar barnen på en fjärde plats behövs bilen varje dag för att livspusslet ska gå ihop. Beskattningen på diesel och bensin är hög i Sverige. Om hänsyn tas till svenska folkets disponibla inkomster, är den svenska bränslebeskattningen bland de högsta i Europa. Samtidigt är Sverige ett av Europas mest vidsträckta och glesbefolkade länder, och därför slår bilskatterna hårt mot hushållens privatekonomi. 4 5

4 Vad säger riksdagen? Riksdagen har beslutat att varje trafikslag ska betala sina egna samhällsekonomiska marginalkostnader. Detta innebär att trafiken ska betala för de skador samt de utsläpp den ger upphov till. Beslutet om att trafiken ska betala sina egna kostnader togs första gången av riksdagen 1988 men formulerades om i den transportpolitiska proposition som kom i mars 2006: De skatter och avgifter som tas ut av trafiken och som är transportpolitiskt motiverade, bör motsvara trafikens samhällsekonomiska marginalkostnader. Principen innebär att bilskatterna ska motsvara de samhällsekonomiska kostnaderna i form av miljöeffekter, vägslitage och olyckor som biltrafiken medför. Av denna princip följer naturligtvis att koldioxidskatten ska motsvara den kostnad som uppkommer av koldioxidutsläppen. Så är inte fallet. Medan IPCC anger att det ska kosta 70 öre att släppa ut ett kilo koldioxid, beskattas den svenska bensinen och dieseln med en koldioxidskatt på 105 öre per kilo från 1 januari 20. Räknas även energiskatten och den koldioxidbaserade fordonsskatten, uppgår skatten till cirka 300 öre per kilo. 6 7

5 Vad är bilskatter? Fordonsskatt Alla de speciella skatter som drabbar den som äger och kör en bil är bilskatter. De bilskatter som tär mest på plånboken är fordonskatt och bensinskatt. Moms betalas för alla varor vi som privatpersoner köper och kan därför inte räknas som en särskatt på bilismen. Däremot betalas moms både på bensin- och dieselskatten, vilket därmed är en skatt på skatten. Sammanlagt uppskattas bilskatterna uppgå till drygt 60 miljarder kronor per år*, beräknat på skatte- och prisläget för Som jämförelse uppgår anslaget 2008 för väginvesteringar och vägunderhåll, till knappt 18 miljarder kronor. Bilskatter 2008 (Mkr) Energiskatt och koldioxidskatt, bensin Fordonsskatt Vägavgift för tunga lastbilar 750 Energiskatt och koldioxidskatt, diesel Moms på bensin- och dieselskatten Trafikförsäkringsskatt Trängselskatt Stockholm 750 Summa bilskatter En ny fordonsskatt infördes den 1 maj Denna skatt bestäms utifrån hur mycket koldioxid bilen släpper ut och omfattar endast nyare bilar. För äldre bilar bestäms beskattningen som tidigare utifrån fordonets vikt. Den nya skatten består av ett grundbelopp på 360 kronor per år samt en koldioxidkomponent på 15 kronor per gram koldioxidutsläpp utöver 100 gram per kilometer. Detta innebär för en bensindriven Volvo V70 (2.5T) att koldioxidkomponenten blir kronor. Fordonsskatten för en ny Volvo V70 blir därmed till kronor årligen. För en dieselbil blir fordonsskatten betydligt högre trots att den av miljömässiga skäl egentligen borde gynnas. Då dieselskatten höjdes den 1 januari 2008 reducerades det särskilda skattetillägget för dieseldrivna personbilar. Den nya uppräkningsfaktorn uppgår till 3,15 på dieselbilar registrerade efter 1 januari Fordonsskatten för en dieselbil är ändå fortfarande betydligt högre än för motsvarande bensinbil. En ny, dieseldriven Volvo V70 (2.4D) betalar kronor i fordonsskatt per år.* 8 * Inklusive de generella skatterna uppgår bilskatterna till omkring 85 miljarder kronor per år. * Beräknat på en V70 med koldioxidutsläpp på 178 gram per kilometer: ( x 78) x 3.15 =

6 Bränsleskatt Av dagens bensinpris är långt mer än hälften skatt. Låt oss anta ett genomsnittligt bensinpris på 12 kr per liter. Av denna summa är 4,08 kr bensinkostnaden, resten, det vill säga 7,92 kronor, är skatt och moms. Om vi gör motsvarande beräkning för diesel och antar ett dieselpris på 12 kr per liter är 5,26 kr dieselkostnaden och 6,74 kr är skatt. Skatten och momsen fördelas enligt följande. (kr/l) Bensin Diesel (MK1) Energiskatt 3,08 1,33 Koldioxidskatt 2,44 3,01 Moms på råvaran 1,02 1,31 Moms på skatt 1,38 1, Trängselskatter För bilister som kör in och ut ur Stockholms innerstad är trängselskatterna en betydande kostnad. Trängselskatterna uppgår till mellan 10 och 20 kronor som betalas vid in- och utfart till innerstaden under vardagar mellan klockan och Trängselskatten är max 60 kronor per fordon och dygn. Intäkterna från trängselskatter beräknas årligen uppgå till 750 miljoner kronor vid nuvarande nivåer för avgifter och antal bilar

7 Bilens utsläpp överbeskattade 12 Inget fordonsslag ska, enligt riksdagens beslut, beskattas hårdare än att det täcker samhällets kostnader för trafikslaget i fråga. Statens institut för kommunikations-analys (SIKA) följer upp detta på regeringens uppdrag. I SIKAs årliga rapporter har hittills framgått att bilen är överbeskattad, särskilt vid körning i glesbygd. Den svenska koldioxidskatten är idag högre än nödvändigt. I takt med att bilar blir allt miljövänligare minskar de kostnader bilen medför för miljön. EU-kommissionen har visat att EUs Kyotoåtagande kan nås till en kostnad på cirka 80 öre per kilo koldioxid. IPCC har visat att ett koldioxidpris på 70 öre per kilo till år 2030 räcker för att klara de globala miljömålen. Den formella koldioxidskatten i Sverige, vilket också är skatten på bensin och diesel, är från 1 januari öre per kilo. Den totala utsläppsbeskattningen för svenska privatbilister, inklusive energiskatt och koldioxidbaserad fordonsskatt, uppgår till 300 öre per kilo. Tittar man på alla utsläpp, exklusive vägtransporter, beskattas koldioxiden i genomsnitt med cirka 15 öre per kilo. Den genomsnittliga koldioxidbeskattningen i Sverige blir därmed i praktiken cirka 50 öre per kilo. Detta innebär att att den svenska privatbilismen har en koldioxidskatt som vida överstiger andra sektorers Trots att IPCC framhåller vikten av en enhetlig och likformig beskattning är två tredjedelar av alla utsläpp i Sverige undantagna eller kraftigt rabatterade. Koldioxidutsläpp från exempelvis flyg och sjöfart är idag obeskattat. De samhällsekonomiska kostnaderna av nuvarande klimatpolitik är höga och chanserna att nå miljömålen små. Beskattning av CO 2 styrmedel koldioxidutsläpp kr/kg CO 2 2/3 av utsläppen Flyg Industri Sjöfart Elproduktion Skogsbruk Jordbruk 10 kr 1/3 av utsläppen Fastighetsvärme Vägtrafik IPCC * Koldioxidskatt, energiskatt och koldioxidbaserad fordonsskatt Koldioxidpris öre/kg Privatbilist Sverige 300* Formell CO 2 -skatt i Sverige 105 IPCCs bedömning av 70 tillräcklig nivå Verklig CO 2 -skatt i Sverige, 50 genomsnitt Pris EUs utsläppsrätter 35 (prognos) Genomsnitt CO 2 -skatt 15 i Sverige exkl. vägtransporter Flyg, sjöfart 0 13

8 Överbeskattningen ökar Under de senaste åren har nya, mer miljövänliga och säkra bilar kommit ut på marknaden. De samhällsekonomiska kostnaderna för en ny bil har därmed sjunkit markant. Det framgår tydligt om man jämför med den kalkylerade genomsnittsbilen som skatten hittills beräknats på. Exempelvis ligger utsläppen av hälsofarliga ämnen kring 25 procent lägre på en ny bil än på kalkylbilen. Även kostnaderna för olyckor sjunker kraftigt i takt med att nya bilar blir allt säkrare. Exempelvis har antisladdsystem visat sig minska antalet allvarliga olyckor dramatiskt. Vid halka reducerar antisladdsystem risken för allvarliga personskador med upp till 50 procent enligt en studie utförd av Vägverket och Folksam. Samtidigt som bilarna blivit allt säkrare har det beslutats att trafikens olyckskostnader i ökande grad ska finansieras av bilisternas trafikförsäkring. 1 juli 2007 infördes en skatt på 32 procent på de trafikförsäkringspremier försäkringsbolagen hanterar. Ett bilinnehav blir således än mer överbeskattat

9 Slår hårt mot glesbygden Dagens skattesystem missgynnar glesbygden och detta förvärras i takt med att skatterna på energi och transporter höjs. I Finansdepartementets långtidsutredning konstateras att glesbygdsbor i allmänhet belastas hårdare än storstadsbor av miljöpolitikens kostnader på grund av att invånarna i glesbygd är mer beroende av biltransporter. Ett exempel på detta är bränsleskatten. Utslaget per person kan det kosta över kronor per år i bränsleskatt att leva i glesbygden jämfört med i storstaden där det kostar mellan och kronor per person och år. Det är tydligt att det är boende i glesbygdskommuner som är extra hårt drabbade. Det finns ingen tunnelbana i glesbygden och bilen är nödvändig för att få vardagen att gå ihop

10 Slår hårt mot hushållens ekonomi Bilen tar en stor andel av hushållens ekonomi. Enligt beräkningar gjorda av Institutet för Privatekonomi är bilen för en genomsnittsfamilj en av de största utgifterna. För en tvåbarnsfamilj kan kostnaderna för en familjebil vara nästan lika stora som de sammanlagda utgifterna för mat och kläder. Ännu värre blir det om man tittar på möjligheterna för ensamstående föräldrar att ha bil. En ensamstående med barn har enligt familjeekonomernas beräkningar egentligen inte råd med en bil om pengarna även ska räcka till övrig konsumtion och sparbehov. Bilskatterna slår hårt mot ekonomiskt svaga hushåll. Ett resultat av bilskatterna är till exempel att endast ca 65 % av ensamstående kvinnor med barn har bil. Den höga bilskatten innebär att denna grupp måste försaka andra aktiviteter för att få hushållsekonomin att gå ihop. Jämfört med andra hushållstyper avviker denna grupp därför kraftigt när det gäller resemöjligheter

11