Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008

Transkript

1 Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008 Magnus Sjöström och Göran Östblom Externa PM, september 2008 PUBLISHED BY THE NATIONAL INSTITUTE OF ECONOMIC RESEARCH (NIER)

2 Förord Konjunkturinstitutet har på Energimyndighetens uppdrag utfört samhällsekonomiska modellberäkningar som underlag för myndighetens långsiktiga energiprognos. Uppdraget innefattar ett referensscenario samt två alternativa scenarier: ett med högre ekonomisk tillväxt och ett med högre priser på energibärare och utsläppsrätter. Samma styrmedelsförutsättningar (2008 års skatter) gäller i övrigt för samtliga scenarierna. Kalkylerna har utförs med hjälp av Konjunkturinstitutets allmän jämviktsmodell EMEC. Energimyndigheten svarar för indata avseende antaganden om framtida priser på energibärare och på utsläppsrätter medan Konjunkturinstitutet svarar för antaganden om utvecklingen av modellens övriga exogena variabler. Kalkylresultaten har rapporterats till Energimyndigheten i september Kalkylernas förutsättningar och resultat sammanfattats i föreliggande PM, som överlämnades till Energimyndigheten 30 september 2008 och uppdraget är därmed avslutat. KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12-14, BOX 3116, SE STOCKHOLM TEL: FAX: KI@KONJ.SE HOMEPAGE:

3 Innehåll Förord Inledning Kort beskrivning av emec Kalkylernas förutsättningar Ekonomiska kalkyler för 2010 och

4 4 1. Inledning Vi har utgått från förutsättningarna i Konjunkturinstitutets (KI:s) konjunkturprognos för den makroekonomiska utvecklingen till 2010 och från KI:s medelfristiga kalkyler för den makroekonomiska utvecklingen till 2020 när vi genomfört de samhällsekonomiska kalkylerna för Energimyndighetens långsiktsprognos Perioden fram till 2010 uppvisar en förhållandevis hög tillväxt och en mycket stark sysselsättning. Under den efterföljande perioden, sjunker tillväxten något och sysselsättningen återgår till en lägre nivå. Den strukturella bilden har byggts upp med historiska trender för skilda sektorers produktivitetsutveckling, tendenser i strukturomvandlingen under de senaste tio åren och antaganden om skilda sektorers framtida förutsättningar på världsmarknaden. Energimyndigheten har lämnat förutsättningar för kalkylerna i form av energipriser och priser på utsläppsrätter för koldioxid. Kalkylerna skall inte ses som prognoser utan som alternativa utvecklingsbanor för svensk ekonomi i ett långsiktigt perspektiv vid olika förutsättningar på energiområdet och givet antaganden om produktivitet, sysselsättning, energieffektivisering och förutsättningar på världsmarknaden. 2. Kort beskrivning av EMEC Konjunkturinstitutets allmän jämviktsmodell EMEC 2 (Environmental Medium term EConomic model) har under 10 års tid kontinuerligt utvecklats och använts i utredningssammanhang. Den nya modellversionen, EMEC 2.0, som använts för de kalkyler som redovisas i detta PM, är en väsentlig utveckling av den tidigare modellversionen. Det är framför allt transportefterfrågans bestämning som har utvecklats i modellen så att både hushåll och företag nu har möjligt att substituera mellan skilda transportslag. Detta har också medfört att den tidigare samfärdselsektorn har delats upp i flera transportslag och att hushållens privata transporter delats upp på arbetsresor och fritidsresor. Elproduktion och värmeproduktion har också delats upp i separata sektorer. I syfte att förbättra representationen av energiintensiva sektorer bildar metallverk och jord - och stenvaruindustri egna sektorer tillika med att läkemedelsindustri inte längre ingår i kemisk industri utan bildar en egen sektor. Det är också möjlighet att studera fördelningseffekter av miljöpolitik genom att hushållen fördelats på sex grupper efter inkomst och regional hemvist. Modellen har 26 näringslivssektorer och en offentlig sektor. Företag, hushåll och offentlig sektor efterfrågar 33 sammansatta varor och tjänster som insatsvaror samt för investeringar och privat konsumtion. De sammansatta varorna framställs av importerade varor och inhemskt producerade varor som även kan exporteras. Näringslivet och offentlig sektor använder dessutom arbetskraft, realkapital, transporter och energi som insatsfaktorer i produktionen av varor och tjänster. Näringslivets aktivitet och hushållens konsumtion medför miljöföroreningar. Det är i första hand olika slags förbränning som medför utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och partiklar men även produktionsprocesser bidrar till luftutsläppen. Tilldelning av utsläppsrätter 1 Konjunkturprognosen publiceras i KI:s Konjunkturläget, augusti 2008 och den medelfristiga prognosen publiceras på hemsidan i Svensk ekonomi ( ) 2 För en beskrivning av EMEC-modellen se Östblom, G., An Environmental Medium Term Economic Model EMEC Working Paper No. 69, Konjunkturinstitutet, 1999, och för EMEC version 2.0 se Östblom G. och Berg, C. The EMEC model. Version 2.0, Working Paper No. 96, Konjunkturinstitutet, 2006.

5 5 omfattar anläggningar inom järn- och stålindustri, raffinaderier, massa- och pappersindustri, mineralindustri samt inom el- och värmeproduktion. I modellen förekommer emellertid inte uppgifter om enskilda anläggningar så därför räknas all produktion i aktuella sektorer till den s.k. handlande sektorn. De ekonomiska aktörerna reagerar på priser inklusive skatter genom att företagen byter till relativt billigare produktionsfaktorer och genom att hushållen byter till relativt billigare konsumtionsvaror. Modellens långsiktiga karaktär innebär att marknadens aktörer hinner anpassa sig fullt ut till de prisförändringar som äger rum när ekonomin rör sig mot ett nytt jämviktsläge. Detta antas vara en acceptabel förutsättning på års sikt. Hur stora anpassningarna blir vid en given prisförändring beror på aktörernas känslighet för prisförändringar. Aktörernas priskänslighet är en bedömningsfråga grundad på ett mycket varierande empiriskt underlag. Styrkan i den ekonomiska tillväxten styrs i modellen av tillgången på produktionsfaktorer, såsom arbetskraft och kapital, och på teknisk utveckling mätt som arbetsproduktivitet. Tillgången på arbetskraft, priset på kapital och arbetsproduktivitetens utveckling är exogent givna utanför modellen. Det är också möjligt att låta begränsningar för miljöutsläpp inverka på tillväxtens storlek och inriktning. 3. Kalkylernas förutsättningar Kalkylerna omfattar ett referensalternativ, ett tillväxtalternativ med bibehållen inriktning på tillväxten men där produktivitetstillväxten blir något högre än i referensalternativet samt ett högprisalternativ där priset på energibärare stiger med ca 33 procent under perioden för att därefter inte förändras. Produktivitetstillväxten i referensalternativet för hela perioden och perioden ansluter till trenden för perioden, enligt diagram 1. I samklang med de historiska siffrorna för perioden och ekonomiska utsikter för åren , ligger produktivitetsutvecklingen betydligt under denna trend för perioden

6 6 Diagram 1. Näringslivets produktivitetsutveckling i referensscenariot (REF , REF och REF ), tillväxtscenariot (TIL , TIL och TIL ) och historiska trender för perioderna , och Index TILL TILL Prodiktivitet Index 130 REF REF TILL REF Antal år Källa: Nationalräkenskaperna och EMEC I alternativet med en högre tillväxt har vi däremot antagit att näringslivets produktivitetsökning ligger högre än i referensfallet och närmar sig trenden för perioden för hela perioden och perioden Produktivitetstillväxten för den första perioden ( ) hamnar även i tillväxtalternativen under den historiska trenden för perioden Referensalternativet och tillväxtalternativet innehåller ett grundantagande om utsläppspriset 30 per ton CO2 medan utsläppspriset i högprisalternativet är 35 per ton CO2. De tre alternativen betecknas REFU30, TILU30 samt PRISU35 och priserna och prisutvecklingen för energibärare i de olika alternativen redovisas i tabell 1.

7 7 Tabell 1. Pris på utsläppsrätter och energibärare 2005, 2010 och 2020 (2005 års priser) samt årlig real prisutveckling för och i procent. Källa: Energimyndigheten REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 Utsläppsrätt (Euro/ton) Proc. per år Proc. per år El (öre/kwh) 27, ,0 15,5 3,7 4,7 Råolja (USD/fat) 54,4 83, , ,0 15,4 2,9 4,9 Kol (USD/ton) 61,1 89, , ,8 14,2 2,5 4,5 Naturgas (USD/Mbtu) 6,0 8,5 11,3 8,5 11,3 7,5 13,7 2,3 4,3 Bensin (SEK/liter) 4,0 5,0 6,2 5,0 6,2 4,8 9,3 1,5 3,0 Diesel (SEK/liter) 4,7 6,4 8,2 6,4 8,2 6,2 11,7 2,1 3,8 De tre prisantagandena för utsläppsrätter och därmed förknippade elpriser, samt prisutvecklingar för övriga energislag har angivits av Energimyndigheten. Kalkylerna utgår från de energi- och miljöskatter som gäller för 2008 samt de justeringar av nedsättningarna av koldioxidskatten som kommer att ske till 2010 för verksamheter som omfattas av EU ETS. I samtliga alternativ antas kärnkraftverken ha en livslängd på 60 år, vilket betyder att dagens kärnkraftverk finns kvar Ekonomiska kalkyler för 2010 och 2020 Referensalternativets makroekonomiska utveckling under perioderna beskriver en stark ekonomisk utveckling i nivå med den historiska utvecklingen under men med en starkare utveckling av sysselsättningen. Detta innebär att produktivitetstillväxten blir förhållandevis låg jämfört med den historiska perioden. Den andra perioden, , uppvisar en lägre ekonomisk tillväxt och svagare utveckling av sysselsättningen. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsutvecklingen hamnar i detta fall mellan utvecklingarna under de historiska perioderna och Under den inledande perioden ( ) drivs tillväxten av en stark export medan den privata konsumtionen driver tillväxten under den andra perioden ( ). BNP växer med 2,7 och 2,1 procent årligen under perioderna respektive Tabell 2. Försörjningsbalans och sysselsättning Årlig procentuell förändring REF BNP 1,6 3,0 2,6 2,1 2,3 Privat konsumtion 1,3 2,7 2,5 3,2 2,9 Offentlig konsumtion 1,4 0,7 1,3 0,5 0,8 Investeringar 0,6 4,0 4,9 2,3 3,2 Export 4,8 6,8 5,9 4,9 5,3 Import 3,8 5,7 6,5 5,6 5,9 Sysselsättning 1) 0,0 0,3 1,5 0,15 0,6 1) Arbetade timmar Källa: venska nationalräkenskaperna och EMEC

8 8 Exportens antas växa relativt kraftigt, med 5,9 och 4,9 procent årligen under perioden respektive , men i en något lägre takt än vad som förevarit perioden , som representerar en period av mycket kraftig exporttillväxt sett ur ett längre tidsperspektiv. Den privata konsumtionen antas ta ett ökat utrymme jämfört med utvecklingen under de båda historiska perioderna och växer med 2,5 och 3,2 procent årligen under perioden respektive Detta innebär att den privata konsumtionen växer snabbare än BNP under den andra perioden. Däremot kommer den offentliga konsumtionen att växa i betydligt långsammare takt än BNP. Den starkt exportinriktade tillväxten under den första perioden medför också ökade investeringar i framför allt den kapitalintensiva exportindustrin under denna period. Under den andra perioden, , sjunker investeringarna till 2,3 då tillväxten under denna period drivs i ökad utsträckning av den privata konsumtionen. Ekonomin växer något starkare under den första perioden till följd av ökad sysselsättning till stor del beroende på ekonomiska reformer stimulerat arbetsutbudet. Tillväxtalternativet uppvisar likartade tendenser som i referensalternativet för utvecklingen av försörjningsbalansens komponenter. Komponenternas utvecklingstakter ligger dock högre än i referensalternativet till följd av antagande om en starkare produktivitetsutveckling i detta alternativ (TILU30 i tabell 3). Tabell 3. Försörjningsbalans och sysselsättning i alternativen Årlig procentuell förändring Sysselsättning BNP Privat 1 konsum- tion Offentlig konsumtion Investeringar Export Import REFU30 1,51 2,64 2,50 1,33 4,94 5,91 6,47 TILU30 1,51 2,90 2,65 1,40 5,68 6,21 6,77 PRISU35 1,51 2,53 2,05 1,33 4,91 5,90 6, REFU30 0,15 2,06 3,16 0,54 2,29 4,94 5,57 TILU30 0,15 2,68 3,89 0,65 3,23 5,54 6,17 PRISU35 0,15 2,05 3,16 0,54 2,30 4,95 5, REFU30 0,60 2,25 2,94 0,80 3,17 5,26 5,87 TILU30 0,60 2,75 3,47 0,90 4,04 5,76 6,37 PRISU35 0,60 2,21 2,79 0,80 3,16 5,26 5,81 1) Arbetade timmar Källa: SCB och EMEC I alternativen med ett högre pris på utsläppsrätter och energibärare (PRISU35) sker en viss avmattning i den ekonomiska tillväxten. Det är framför allt utvecklingen för den privata konsumtionen som försvagas under den första perioden som karaktäriseras av en hög ökningstakt för energipriserna. I en jämförelse mellan alternativen av utvecklingarna för försörjningsbalansens komponenter framgår också att investeringarna och exporten inte påverkas lika kraftigt som den privata konsumtionen av stigande pris på utsläppsrätter och energibärare. Denna utveckling är mest uttalad för perioden eftersom priserna stiger kraftigt fram till 2010 för att sedan ligga på en oförändrad nivå fram till 2020.

9 9 Tabell 4. Strukturomvandling i näringslivet Årlig procentuell förändring av förädlingsvärdet Bransch REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 Jordbruk 0,95 1,18 0,76 1,16 1,80 1,13 1,09 1,59 1,00 Fiske 1,11 1,30 0,31 1,77 2,18 1,66 1,55 1,88 1,20 Skogsbruk 1,48 1,76 1,47 1,24 1,91 1,22 1,32 1,86 1,30 Gruvor och mineralbrott 1,97 2,43 1,43 1,69 2,59 1,63 1,78 2,54 1,56 Övrig tillverkningsindustri 1,04 1,30 0,91 1,70 2,39 1,68 1,48 2,03 1,42 Jord- och stenvaruindustri 2,42 2,84 2,35 2,10 2,91 2,10 2,21 2,89 2,19 Massa, papper och grafisk 0,64 1,03 0,66 1,50 2,40 1,47 1,21 1,94 1,20 Läkemedelsindustri 2,20 2,50 2,46 2,86 3,57 2,85 2,64 3,21 2,72 Kemisk industri 2,20 2,57 2,08 2,85 3,64 2,82 2,63 3,28 2,57 Järn- och stålverk 2,23 2,66 1,35 2,10 2,99 1,99 2,15 2,88 1,78 Metallverk 0,80 1,22 0,41 2,35 3,18 2,28 1,83 2,52 1,65 Verkstadsindustri 4,50 4,87 4,74 4,36 5,07 4,37 4,41 5,00 4,49 Petroleumraffinaderier -0,90-0,75-2,73 1,25 1,63 2,21 0,53 0,83 0,53 Elverk -2,38-2,15-3,87 2,82 3,55 2,48 1,06 1,61 0,32 Värmeverk 3,57 3,70 3,60 2,23 2,84 2,58 2,68 3,12 2,92 Gasverk 0,78 0,94-0,30 1,95 2,57 1,93 1,56 2,02 1,18 Vatten- och avloppsverk 2,22 2,43 2,00 2,43 3,09 2,42 2,36 2,87 2,28 Byggnadsindustri 4,41 5,05 4,33 2,32 3,23 2,32 3,01 3,83 2,98 Järnväg 2,19 2,41 2,12 1,64 2,26 1,64 1,82 2,31 1,80 Kollektiva trp., buss o taxi 2,13 2,29 2,01 1,71 2,29 1,71 1,85 2,29 1,81 Åkerier 2,83 3,19 2,87 2,09 2,78 2,10 2,34 2,92 2,35 Sjöfart 0,68 1,21-2,53 1,45 2,46 1,49 1,19 2,04 0,13 Luftfart 0,96 1,23 0,59 1,10 1,75 1,02 1,05 1,58 0,88 Post, tele och övr. trp. 3,28 3,55 3,10 1,33 2,04 1,33 1,98 2,54 1,92 Handel och övriga tjänster 3,60 3,94 3,58 1,91 2,67 1,92 2,47 3,09 2,47 Bostäder och fastigheter 2,80 2,99 2,44 2,62 3,32 2,61 2,68 3,21 2,55 Näringslivet totalt 0,95 3,23 2,78 2,58 3,30 2,57 2,69 3,28 2,64 Produktivitetsantaganden och antaganden om förutsättningar på världsmarknaden skiljer sig åt mellan sektorer och medför att tillväxttakterna, som redovisas i Tabell 4 också skiljer sig åt mellan sektorer i samtliga alternativ. Inom tillverkningsindustrin är det framför allt verkstadsindustrin som urskiljer sig med en hög tillväxttakt. Läkemedelsindustri och kemisk industri har också en hög tillväxttakt medan massa-, pappersoch grafisk industri och metallverk har utvecklingar där förädlingsvärdet växer i lägre takt än genomsnittet för näringslivet. Byggnadsindustrin uppvisar en hög tillväxttakt, över genomsnittet för näringslivet, främst till följd av en ovanligt god byggkonjunktur under åren Våra antaganden om kraftigt stigande elpriser till 2010 leder till ökad övergång till fjärrvärme och kraftig tillväxt för värmeverken medan elverken uppvisar en mycket kraftig tillbakagång under den inledande perioden. Dessa resultat ska dock tolkas med försiktighet eftersom tidshorisonten är väsentligt kortare än de som kan behövas för att nå en ny jämvikt i ekonomin. För att åstadkomma det höga elpriset tvingas vi att rent modelltekniskt försämra produktiviteten i elsektorn, som därmed drabbas av både lägre efterfrågan (till följd av ett högre pris) och en lägre produktivitet. Detta leder till en överdrivet ogynnsam strukturutveckling för elsektorn som är främst modelltekniskt betingad och därför inte skall tolkas fullt ut i ekonomisk mening. Det stigande elpriset påverkar tillväxten för elintensiva sektorer som järn- och stålverk samt metallverk, vilket i sin tur påverkar efterfrågan på gruvsektorns produkter. De höga priserna på fossila bränslen leder till en minskad efterfrågan från både

10 10 näringslivet och hushållen vilket gör att raffinaderisektorn går tillbaka. De strukturella likheterna mellan alternativen är påfallande men i fallet med en högre ekonomisk tillväxt så återspeglas naturligtvis detta antagande också i högre tillväxttakter för enskilda sektorer. Det finns en påtaglig skillnad i strukturutvecklingen till följd av kalkylernas alternativa förutsättningar på energiområdet. Tillväxten i elintensiva sektorer såsom metallverk och järn- och stålverk hämmas i större utsträckning än andra sektorer av högre utsläppspriser och högre elpriser. De lägre tillväxttakterna för dessa sektorer framgår tydligt när vi jämför alternativen REFU30 och PRISU3