Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren

Transkript

1 Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren Viveka Palm Adj. professor vid Inst. för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH Bitr. avdelningschef Regioner och miljö, SCB

2 System of Environmental and Economic Accounts, SEEA Damage to environment, health, infrastructure t Natural resources ECONOMY Production Consumption ENVIRONMENT Emission Deposition Load Rest of the world Export Import

3 The environmental accounts MILJÖSTATISTIK Varor och tjänster Produktionsaktiviteter (branscprivat konanvändning o fördekapitalbildning Utlandet Total NATIONAL- RÄKENSKAPER Ickefinansiella Lagertioner Investeföränd- Transak- Varor och tjänster 1. Jordbruk 2. Skogsbruk 3. Fiske 4. Gruvor, mineralbrott 5. Livsmedel, National m m #### #### #### företag Hus-håll ringar ringar textil grafisk Accounts idéella org. myndigheter #### #### 6. Massa, papper, Hushållens Offentliga Jordbruk Produktions- 271 aktiviteter 2. Skogsbruk (branscher) 3. Fiske Gruvor, mineralbrott Livsmedel, textil m m , Massa, papper, grafisk Ofördelade Icke varuankn skatter/subv Produktions- #### faktorer Egentliga löner #### Kollektiva avgifter Driftöverskott netto #### Privat kons delning av Offentlig sektor inkomster Hushåll Kapitalbildning Utlandet Löpande transakt. (import) #### Kapitaltransaktioner Total #### #### 2337 #### #### #### #### #### Luftutsläpp 1. Jordbruk 1171 #### 676 Miljötillstånd 1. Jordbruk 1171 #### Skogsbruk #### #### 5 2. Skogsbruk #### Fiske Fiske Gruvor, mineralbrott Gruvorott #### Livsmedel, textil m m #### 4726 #### 5. Livsmedel, textil m m #### 6. Massa, papper, grafisk Massa, p Kemisk industri Kemisk Petroleumraffinaderier Kemisk Järn-, stål- o metallverk Järn-, stål- o metallverk Environm. 10. Verkstadsindustri Verkstads #### 11. El-, gas- o värmeverk El-, gas- o värmeverk Vatten- o avloppsverk Vatten- o a Byggnadsindustri Samfärdsel Samfärdsel Handel o övr. tjänster #### 15. Handel o övr Bostäder o fastigheter #### 16. Bostäder o Hushållens statistics idéella org. 17. Hushållens 18. Offentliga myndigheter 18. Offentliga Vattenutsläpp 1. Jordbruk 1171 #### 676 Vattenutsläpp 1. Jordbruk Skogsbruk #### #### 5 2. Skogsbruk Fiske Fiske Gruvorott Gruvor, mineralbrott Livsmedel, textil m m #### 5. Livsmedel, textil m m Massa, p #### 6. Massa, papper, grafisk Kemisk Kemisk industri Kemisk Petroleumraffinaderier Järn-, stål- o metallverk Järn-, stål- o metallverk Verkstadsindustri El-, gas- o värmeverk El-, gas- o värmeverk Vatten- o a Vatten- o avloppsverk Byggnadsindustri #### 13. Byggnadsindustri #### 14. Samfärdsel #### 14. Samfärdsel Handel o övr #### 9756 #### 15. Handel o övr. tjänster #### #### 16. Bostäder o #### 16. Bostäder o fastigheter Hushållens 17. Hushållens idéella org. 18. Offentliga 18. Offentliga myndigheter 19. Ofördelade 19. Ofördelade Avfall 13. Byggnadsindustri #### Avfall 13. Byggnadsin #### Samfärdsel Samfärdsel Handel o övr. tjänster Handel o övr. tj Bostäder o fastigheter #### 16. Bost 326 Kemikalier Icke va #### Kemikalier Icke varuan Egentliga löner #### 6035 Egentliga löner 361 Kolle #### 9882 Kollektiva Driftöverskott netto #### 9108 #### Driftöversk 326 Utsläpp CO2 #### #### #### #### Utsläpp CO2 424 SO SO NOx NOx NMVOC NMVOC NH NH

4 Stern-rapporten om klimatförändringens ekonomi. Tre rekommendationer: Prissätt utsläppen Skapa politik för teknikutveckling Undanröj hinder för energieffektivisering Vad är motsvarande rekommendationer för användningen av förnybara resurser? Hållbart brukande Reservatbildning Prissättning/synliggörande av ekosystemtjänster

5 Historik I Sverige påbörjades arbetet i början på 90- talet, Räkna med miljön! SOU 1991:37 Ett utvecklingsprojekt delat mellan SCB (statistik), KI (värdering, modellering) och SNV (miljötillstånd) Det internationella arbetet med miljöräkenskaper samordnas via FN:s internationella arbetsgrupper. En stor del av utvecklingen i EU drivs via Eurostat.

6 Befolkning Energianvändning Industri Transport Markanv. Utsläpp Avfall Drivkrafter DPSIR-modellen Respons Inverkan Lagar Skatter Ny teknologi Planering Påverkan Fysiskt, kemiskt och biologiskt tillstånd Luft-, vatten- och markkvalitet Status Dålig hälsa Hotade djur- och växtarter Ekon.förluster

7 Miljöräkenskaper på SCB Fysiska flöden: energianvändning, kemiska produkter, utsläpp, avfall, material, vatten Ekonomiska variabler: miljöskatter, subventioner, miljöskyddskostnader Miljöföretagsdatabas

8 Klassificering av miljödata för att harmonisera med ekonomisk data Sektor Bransch Vara D C 6 1 V5 V1 5 B A 4 2 V4 V2 3 V3

9 Branschprofiler Miljöräkenskapernas hemsida: Verkstadsindustri (SNI 28-37) % Stål- och metallverk (SNI 27) % Produktionsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Bränslen(exkl.bio) CO 2 SO 2 NO x av tillverkningsindustri av tillverkningsindustri

10 Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion. NV-rapport Miljoner ton CO2 ekvivalenter Utsläpp av växthusgaser i andra länder Utsläpp av växthusgaser i Sverige Utsläpp av koldioxidekvivalenter, en sammanvägning av utsläpp av koldioxid, metan och lustgas.

11 Miljöekonomiska styrmedel miljöskatter subventioner (direkta, forskningsmedel, lån eller som skatteavdrag, prisgarantier) avgifter utsläppsrätter certifikat

12 Styrmedel (miljöskatter och miljömotiverade subventioner) Miljöskatter (miljoner kr) inbetalda till staten i Sverige, Miljömotiverade subventioner (miljoner kr) utbetalda från staten i Sverige, Källa: SCB

13 Miljöskatter och utsläpp, CO2 %

14 Ny studie: Dataunderlag för att mäta ekosystemtjänster 1BR1302.pdf

15 Syfte Kartlägga datakällor för att hitta mätbara och kvantifierbara aspekter av ekosystemtjänster. Cirka 90 potentiella datakällor har undersökts. Datatillgång, databrist, potential för utveckling av existerande data i syfte att förbättra informationstillgången på ekosystemtjänster.

16 Hur får man in ekosystem i räkenskaper?

17 Slutsatser från studien Dataunderlag för att mäta ekosystemtjänster Finns data att utgå ifrån för många tjänster men de behöver kompletteras med annat. Störst brist för de kulturella tjänsterna (rekreation, hälsa, estetiska värden etc.) men också tjänsterna biologisk kontroll av skadegörare, samt bullerreducering. Förslag på fortsatta bearbetningar på markdata för att kunna tas in i miljöräkenskaperna.

18 Utvecklingsmöjligheter 1. Statistikbearbetningar som kan underlätta analyser. Att lyfta fram områden där styrmedel saknas. Vad händer utanför den direkta miljöpolitiken. Hur fånga in planering? Geodata. 2. Subventioner: viktiga för energi, jordbruk, fiske 3. Markanvändning och dess koppling till biodiversitet och ekosystem 4. Utsläpp från konsumtion. Går att beräkna. Mer internationella data gör beräkningarna bättre. 5. Kemikalieanvändning för icke-experter

19 Rio+20, UN-based Open Working Group themes education; inequalities; health; governance; conflict and fragility; growth and employment; environmental sustainability; hunger, nutrition and food security; population dynamics; energy; water The Statistical Commission Friends of the chair for broader measures of progress

20 Green growth: OECD Suggestions for a set of indicators, some derived from environmental accounts Attempt to catch the ears of finance departments

21 Tack!