Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB
|
|
- Anna Lundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB
2 Ton CO2e 7 Residens CO2e 212 Territorium Total Direkt 3 Produktion 2 1 Register, Enkäter, modellskattningar MiR IPCC
3 Ton CO2e 7 Residens CO2e 212 Territorium 6 Emissioner i Svensk användning 5 4 Total 3 2 Emissioner i Svensk produktion Direkt Produktion 1 Register, Enkäter, modellskattningar MiR IPCC
4 Ton CO2e 7 Residens CO2e 212 Territorium 6 Emissioner i Svensk användning 5 4 Total 3 2 Emissioner i Svensk produktion Direkt Produktion 1 BNP Register, Enkäter, modellskattningar MiR IPCC
5 MKr Nationalräkenskaperna för Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan
6 MKr Nationalräkenskaperna för Import 3 Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan
7 MKr Slutlig användning Slutlig inhemsk användning Nationalräkenskaperna för Import 3 Investeringar Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP Konsumtion 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan
8 MKr Slutlig användning Slutlig inhemsk användning Slutl. Anv 42% 6 Nationalräkenskaperna för Insatsprodukter 58% 4 Import 3 Investeringar Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP Konsumtion 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan
9 MKr Slutlig användning Slutlig inhemsk användning Slutl. Anv 42% 6 Inhemsk produktion Användning Nationalräkenskaperna för inhemsk 212 prod 5 Insatsprodukter 58% 4 Import 3 Investeringar Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP Konsumtion 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan
10 MKr Slutlig användning Slutlig inhemsk användning Tillförsel/Användning (SUT) Tillförsel/Användning (Input-Outputabeller) Slutl. Anv 42% 6 Inhemsk produktion Användning Nationalräkenskaperna för inhemsk 212 prod 5 Insatsprodukter 58% 4 Import 3 Investeringar Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP Konsumtion 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan
11 Inhemska emissioner CO2e Produktionsperspektiv Efterfrågeperspektiv ~Användningsperspektiv ~Konsumtionsperspektiv Modell Nationalräkenskaper, Nationell Input-Output Register, Enkäter, modellskattningar
12 Ton CO2e Inhemska emissioner Privat konsumtion redovisas per ändamål (COICOP) Off/HIO 8% 7 6 Direkt Produktion 5 Hushåll 92% Inhemsk användning Priv Kons Off/HIO Investeringar Rest 4 3 Transport 16% Hälsa, Fritid, Utbildning m.m. 8% PK Övrigt 3% Livsmedel 38% 2 1 Inhemska CO2e Boende 35% Modell
13 Ton CO2e MKr Inhemska och importerade emissioner Import CO2e BNP 1 Direkt 8 Tillförsel/Utbud Produktion Inhemsk användning Priv Kons 6 Off/HIO Investeringar Rest 4 2 Produktion SomOm Viktat Inhemska CO2e Import CO2e Modell
14 Ton CO2e Inhemska och importerade emissioner från efterfrågesidan 14 CO2e Direkt Priv Kons 6 Off/HIO Investeringar Rest 4 2 Eftefrågan Viktat Inhemska CO2e Import CO2e -2 Modell Modell
15 Import till
16 Ton CO2e CO2e Direkt Produktion Import Priv Kons 1 Off/HIO Investeringar 5 Produktion Eftefrågan Viktat Inhemsk anv Total Inhemska Import Summa per komponent Modell
17 Ton CO2e CO2e NV Konsumtionspersektiv Direkt Produktion Import Priv Kons 1 Off/HIO Investeringar 5 Produktion Eftefrågan Viktat Inhemsk anv Total Inhemska Import Summa per komponent Modell
18 Ton CO2e CO2e Direkt Produktion Import Priv Kons Off/HIO Investeringar Imp/Inh Produktion Eftefrågan Viktat Inhemsk anv Total Inhemska Import Summa per komponent Modell
19 Framåt? Förbättra nationell statistik inom Nationalräkenskaper branschindelning, insatsstatistik, handelsstatistik, regionalisering och motsvarande utveckling inom miljöräkenskaper. Förbättra utgiftsundersökningar hushållstyper, regionalt, inkomster Förbättra tillgången till användbara internationella data/modeller över handelspartners harmonisera kring få modeller som kan användas av många.
20 Att ta med sig Olika perspektiv (konsumtion och produktion) behövs för att ge en komplett bild av Sveriges utsläpp Olika osäkerhet i olika mått För konsumtionsbaserade utsläpp behövs data i andra länder (ekonomi och utsläpp, internationella databaser) Oavsett hur vi mäter är nivån för hög (1-2 ton per capita) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2
Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket
Konsumtionens klimatpåverkan Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket Varför titta på konsumtionsutsläpp i Sverige? Generationsmålet Sverige: ett intressant fall Naturvårdsverket
Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?
Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion? Preliminära resultat för kemikalier i jordbruket från projektet PRINCE Livsmedelsforum Malmö 19 oktober 2017 Christel Cederberg Tracking the environmental
Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser
Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser 1. Inledning Till rapporten Konsumtionsbaserade miljöindikatorer (Naturvårdsverkets rapport 6483, mars 2012) beräknades utsläpp
HANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2014:2
MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2014:2 Koldioxidutsläpp från svensk slutlig konsumtion 1995 2009 MILJÖRÄKENSKAPER 2014:2 Koldioxidutsläpp från svensk slutlig konsumtion 1995 2009 Statistiska centralbyrån 2014 Environmental
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Miljöräkenskaper på SCB
Miljöräkenskaper på SCB Ett informationssystem för att analysera samband mellan miljö och ekonomi Nancy Steinbach Miljöekonomi och miljö RM/MEM Den publicerade statistiken Officiell statistik Utsläpp till
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Handel och klimatgaser statistik, räkenskaper, modeller och några tolkningar
Rapporttitel Förord Handel och klimatgaser statistik, räkenskaper, modeller och några tolkningar 216-6-2 SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Innehåll 1. Något om perspektiven på vår klimatpåverkan...
Framtagning av konsumtionsbaserad energianvändning från WIOD
Metodrapport: Framtagning av konsumtionsbaserad energianvändning från WIOD Författare: SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 wwwscbse 1 Innehåll: Inledning 2 Input- Outputanalys Nationell
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Miljöpåverkan från offentliga konsumtionsutgifter och inköp
Rapporttitel Avsnittstitel Miljöpåverkan från offentliga konsumtionsutgifter och inköp SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 6 00 www.scb.se Statistiska Centralbyrån 0 Statistiska Centralbyrån
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
WEEE statistik Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
WEEE statistik 28-212 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 213-1-8 1 25 Total amounts - 2 27 982 199 21 21 457 28 459 185 99 15 139 359 142 767 148 891 165 831 157 833 Sålda mängder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 14 september 2016 Dämpad BNP-uppgång efter starka kvartal 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2011 2012 2013
KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET
KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET Örebro 24 november 2016 Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-05 1 Vad händer på nationell
NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN
NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN Stockholm 6 december Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-12-05 1 Bakgrund
BNP Kvartal. 30 juli 2018
BNP Kvartal 30 juli 2018 BNP kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 1,0 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 3,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående
BNP Kvartal. 13 september 2017
BNP Kvartal 13 september 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,3 Kalenderkorrigerad 3,1 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med
Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
BNP Kvartal. 30 maj 2018
BNP Kvartal 30 maj 2018 BNP kvartal 1, 2018 Kvartal 1 Säsongrensad 0,7 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående
Rapport 2014:23. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014
Rapport 2014:23 Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014 Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014 Boverket juli 2014 Titel: Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014
HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi
HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
BNP Kvartal. 28 februari 2018
BNP Kvartal 28 februari 2018 BNP kvartal 4, 2017 Kvartal 4 Säsongrensad 0,9 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 30 maj 2017 BNP kvartal 1, 2017 Kvartal 1 Säsongrensad 0,4 Kalenderkorrigerad 2,2 Faktisk 3,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 28 februari 2017 Stegrad BNP-tillväxt kv 4 1,5 114 1,0 112 Procent 0,5 0,0-0,5-1,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet
Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet BNP täthet och nattlig belysning: pengarnas och konsumtionens geografi
BNP Kvartal. 28 juli 2017
BNP Kvartal 28 juli 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,7 Kalenderkorrigerad 4,0 Faktisk 2,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående
Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser
Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser 1. Inledning Detta PM beskriver metoden för att beräkna konsumtionens miljöpåverkan från växthusgaser. Beräkningarna utgår ifrån
Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?
Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar
Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161
1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,
Turismräkenskaper och miljö En metodutveckling
Turismräkenskaper och miljö En metodutveckling 2018 Miljöräkenskaper MIR 2018:1 Environmental accounts MIR 2018:1 Turismräkenskaper och miljö En metodutveckling Producent Förfrågningar SCB Regioner och
Redovisning av Batterifondens inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2011
1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2012-03-29 Ärendenr: NV-02987-12 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av Batterifondens inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2011
BNP Kvartal. 13 september 2018
BNP Kvartal 13 september 2018 BNP-kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 0,8 Kalenderkorrigerad 2,5 Faktisk 3,0 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med
Rapport 2000:5 Miljöpåverkan av svensk handel. - resultat från en pilotstudie
Rapport 2000:5 Miljöpåverkan av svensk handel - resultat från en pilotstudie Environmental accounts The Environmental Impact of Swedish Trade - results from a pilot studie Statistics Sweden 2000 Producent
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg?
Gör det själv! Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg? Göteborgs klimatmål: En hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser år 2050. Hur långt kan vi nå? Var hamnar vi med dagens politik? Övergripande
Hur och vad konsumerar vi?
Namn:... Klass:... Hur och vad konsumerar vi? Uppgift Du får kunskap om hur den svenska privatkonsumtionen ser ut och vilka konsekvenser den har ur ett miljöperspektiv. Du tränar på att tolka grafer och
Klimatsmarta val för hållbara livsstilar
Klimatsmarta val för hållbara livsstilar Den koldioxidsnåla platsen är ett klimatprojekt som ska göra det enklare för Umeås invånare att göra hållbara val i vardagen och minska sin klimatpåverkan från
(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.
Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar
BNP Kvartal. 29 november 2018
BNP Kvartal 29 november 2018 BNP-kvartal 3, 2018 Kvartal 3 Säsongrensad -0,2 Kalenderkorrigerad 1,6 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med
Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige
Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige AUGUSTI 27 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,
LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Pressmeddelande från SCB
1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.
Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH
Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:
Pressmeddelande från SCB
1(6) 2002-12-05 kl 13:00 Nr 2002:308 Sveriges ekonomi tredje kvartalet 2002: Sveriges BNP: + 2,0 procent tredje kvartalet 2002 Hushållens konsumtionsutgifter ökade 2,0 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna
Klimat, konsumtion och det goda livet
Klimat, konsumtion och det goda livet www.tidsverkstaden.se fredrik@tidsverkstaden.se www.tidsverkstaden.se Fredrik Warberg fredrik@tidsverkstaden.se Hur bra var Sverige 2000-2008?..när det gäller utsläpp
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet:
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) Äldre nationalräkenskapspublikationer Nationalräkenskaperna (NR) fördes över från Konjunkturinstitutet till SCB under åren 1963-1964 och den första NR-publikationen från
Definitiv beräkning av BNP för år 2009
1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller
Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Varför starta ett kunskapsprogram?
Varför kunskapsprogrammet Hållbar Sanering? Tomas Henrysson, Conviro AB Kerstin Jansbo, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2008-09-24 NORDROCS, Helsinki 1 Varför
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige November 2014 2 Bakgrund Sedan 1990-talet och framåt har industrins produkter i allt högre grad producerats med hjälp av tjänster,
Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål
Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Riksdagen, 30 september 2015 Jörgen Larsson Assistant professor in Sustainable consumption patterns Department of Energy and Environment
Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
SNS konjunkturrådsrapport 2015
SNS konjunkturrådsrapport 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 januari 2015 Agenda Offentlig sektor Hushållen Företagen Kommentar till förslag Låg offentlig skuldsättning en styrka i svensk ekonomi
Byggkonjunkturen hamrar sig fast
Byggkonjunkturen hamrar sig fast STRATEGISK LOKALFÖRSÖRJNING, SCANDIC HASSELBACKEN, 2017-04-05 Johan Deremar Nationalekonom Makroekonomiska förutsättningar SVERIGES BYGGINDUSTRIER 3 Index Optimismen återvänder
Handelns betydelse. För Sverige För Hallands län och dess kommuner
Handelns betydelse För Sverige För Hallands län och dess kommuner Hallands län Handeln i Hallands län en överblick Detaljhandeln omsätter 26 miljarder kronor. 21 000 personer arbetar inom handeln. 1:a
1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik
Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på
Statistiska centralbyrån (SCB) Miljö- och regionalstatistik Box Stockholm
Producent Förfrågningar Statistiska centralbyrån (SCB) Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm Anders Wadeskog, Miljöräkenskaperna tfn 08-506 944 85, anders.wadeskog@scb.se Martin Villner,
Environmental Protection Agency Updated
Statistics from the Swedish EE & battery register WEEE Compiled by Lars Eklund lars.eklund@naturvardsverket.se +46 10 69 81 224 Environmental Protection Agency Updated 2014-09-03 Sammanfattning 2013 Insamlingsmål
Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2018-05-29 Handläggare Charlotta Porsö Telefon: 08-508 28 986 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-06-12 p. 23 Klimatpåverkan från stockholmarnas
Rapportering till EUkommissionen
Rapportering till EUkommissionen Helena Looström Urban Naturvårdsverket 2013-06-11 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 EU rapportering Varför då? Syftar inom EU generellt till: Att
Handelns betydelse. För Sverige För Östergötlands län och dess kommuner
Handelns betydelse För Sverige För Östergötlands län och dess kommuner Östergötlands län Handeln i Östergötlands län en överblick Detaljhandeln omsätter 29 miljarder kronor. 12 850 personer arbetar inom
Grön Makro: Flygskam räcker inte långt
Makro Grön Makro: Flygskam räcker inte långt Under 18 uppgick utsläppen av koldioxid från privat konsumtion till hisnande 67 miljoner ton. Det är mer än vad de nationella utsläppen uppgår till. För att
TIDSPLAN ÅR 2009-2016 (preliminär) FÖR FLYGVERKSAMHET
TIDSPLAN ÅR 2009-2016 (preliminär) FÖR FLYGVERKSAMHET Johan Bogren Naturvårdsverket johan.bogren@naturvardsverket.se 08-698 1696 2009-04-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Tidsplan
Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna
Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna Johan Bogren Enhetschef - Enheten för styrmedel klimat och luft 26 mars 2014 Kontrollstation 2015 energi- och klimatpolitiska
ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna
ENS-omläggningen Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 2008 (System of National Accounts) FN ENS2010 (Europeiska National-
HUR SKA NATURVÅRDSVERKET DRIVA EN FRAMGÅNGSRIK TILLSYN MED KOMMUNERNA
HUR SKA NATURVÅRDSVERKET DRIVA EN FRAMGÅNGSRIK TILLSYN MED KOMMUNERNA FAH Kommunerna och Miljön 28 april 2016 Christian Haglund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-22 1 Framgångsrik
Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser. Version
Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser Version 2018-10-24 1. Inledning Detta PM beskriver metoden för att beräkna konsumtionens miljöpåverkan från växthusgaser. Beräkningarna
Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Inkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Naturvårdsverket Batterier och elavfall
Naturvårdsverket Batterier och elavfall Maj 2013 Utförd av CMA Research AB Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-05 1 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Som tillsynsmyndighet
Handelns betydelse. För Sverige För Dalarnas län och dess kommuner
Handelns betydelse För Sverige För Dalarnas län och dess kommuner Dalarnas län Handeln i Dalarnas län en överblick Detaljhandeln omsätter 18 miljarder kronor. 14 350 personer arbetar inom handeln. 9:e
Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur
Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur Syfte med workshop: -Öka förståelsen för samhällsekonomiska analyser -Diskutera hur konsekvensanalyser bör
Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier SVERIGES BYGGINDUSTRIER (BI) ÄR BRANSCH- OCH ARBETSGIVARORGANISATION FÖR 3 200 BYGG-, ANLÄGGNINGS- OCH SPECIALFÖRETAG VERKSAMMA I SVERIGE. Fredrik Isaksson, chefekonom Johan Deremar,
Producentansvar för läkemedel kassationen av läkemedel i Sverige idag
Producentansvar för läkemedel kassationen av läkemedel i Sverige idag Läkemedelsverkets kassationsutredning: Allmänheten lämnar årligen 800 ton till apoteken, 250 ton bedöms lämnas blandat med hushållsavfall
BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)
Globala nyckeltal 2017 2018 2019 2020 BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat) 55 72 70 75 USA mdr USD 2017 2018 2019 2020 BNP 20 865
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Monopol. Monopolets vinstmaximering
Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en
Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN2, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-08-17, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige
VÅRBUDGET 2018 Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige Presentation av vårbudgeten 2018 Magdalena Andersson 16 april 2018 Foto: Maskot / Johnér Samhällsbygget går vidare Stark svensk ekonomi nu
OBS att till uppgift 4b) finns ett antal svarsblad i slutet av tentamen
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 30/5 2017 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat papper Allmänna anvisningar: Tentamen
Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN2, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2019-03-27, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3
GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
Klimatpåverkan av livsmedel
Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person
Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk
Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Konsumtionens klimatpåverkan
Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare
NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )
NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD
#textildialogen #hållbartextilvärdekedja
Tillsammans med andra arbetar vi för att säkra Tillsammans en bra livsmiljö med för andra människan arbetar vi och för allt att annat säkra levande. en bra livsmiljö för människan Nu och för och kommande
Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Trollhättan Energi 2017-06-06 Trollhättan Energi Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer