Handel och klimatgaser statistik, räkenskaper, modeller och några tolkningar
|
|
- Magnus Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapporttitel Förord Handel och klimatgaser statistik, räkenskaper, modeller och några tolkningar SCB, Stockholm SCB, Örebro
2 Innehåll 1. Något om perspektiven på vår klimatpåverkan Introduktion Produktionsperspektiv vs Konsumtionsperspektiv Inhemskt perspektiv Konsumtionsperspektiv internationellt perspektiv Handel och klimat Handel, tillförsel och användning Handelsflöden kring Inhemsk användning respektive Export Exporten vs den inhemska användningen Utsläpp i absoluta termer Utsläpp per MKr - intensiteter Ranking av produkter från inhemsk slutlig användning Ranking av produkter för Export Faktiska och kontrafaktiska kalkyler Utgångspunkten Om andra fick göra det vi själva gör och vi själva gjorde det vi importerar eller om vi själva gör allt Statistiska Centralbyrån 1
3 1. Något om perspektiven på vår klimatpåverkan 1.1 Introduktion De senaste årens ökade intresse för den inhemska konsumtionens påverkan på utsläpp i andra länder, har ställt nya krav på den nationella statistiken kring utsläpp och kopplingar till ekonomisk statistik och analys. Det har inneburit att den nationella statistiken på olika sätt kompletterats med miljöekonomisk modellutveckling kopplad till handelsstatistik, för att visa kopplingar mellan flera regioner och därmed hur såväl produktion som slutlig användning (Privat & Offentlig konsumtion, Investeringar och Export) i en region påverkar utsläppen i andra regioner. Syftet med denna rapport är att illustrera hur dessa samband kan se ut, med utgångspunkt i samma svenska data som ligger till grund för Naturvårdsverkets indikatorer för konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Det är viktigt att komma ihåg att den konsumtionsbaserade analysen är modellbaserad. Det finns ingen enkätundersökning som ligger till grund för hur mycket av CO 2-utsläppen i Sverige som beror på den offentliga konsumtionen eller exporten eller hur mycket av CO 2-utsläppen i Danmark som beror på den svenska Exporten till Tyskland. Denna typ av värden måste modellberäknats. I det första fallet kan man göra det med de egna nationalräkenskaperna som grund. Så länge det handlar om nationella data så beror resultaten för olika komponenter på olika modellantaganden, aggregeringsnivåer, avrundningar, etc. som kan jämföras. Man vet alltid vad totalvärdena är. Resultat från beräkningar av effekter i andra länder är givetvis än svårare med tanke på de skilda dataunderlag som används. Här finns det större möjligheter för resultaten att avvika mellan olika studier och svårare att få överblick över roten till dessa skillnader. Detta hanteras delvist internt genom självkalibrering för att inte avvika för mycket från tidigare resultat, om skillnaderna inte kan härledas till nya och mer trovärdiga underlag. I grund och botten finns det dock inget facit. I denna rapport handlar det framför allt om bestämning av de globala klimateffekterna av svensk produktion, användning, export och import utifrån det beräkningssätt som används av SCB för de beräkningar som används bl.a. av Naturvårdsverket. Det innebär att vi använder nationella data från national- och miljöräkenskaper och kompletterar dessa med handelsdata och relativa nationella utsläppsnivåer i en simulerad multiregional IO-modell. Vi har i tidigare projekt även gjort liknande kalkyler med hjälp av bl.a. den multiregionala IO-databasen WIOD, för att kalibrera den egna simulerade beräkningsmodellen för åren Rapporten är framtagen av Anders Wadeskog och Ida Björk, miljöräkenskaperna vid SCB. 2 Statistiska Centralbyrån
4 2. Produktionsperspektiv vs Konsumtionsperspektiv 2.1 Inhemskt perspektiv Den officiella statistiken om utsläpp till luft per bransch från Miljöräkenskaperna görs ur ett produktionsperspektiv. Vi sammanställer bl.a. fossil energianvändning och beräknar de utsläpp av olika ämnen det ger upphov till i de olika branscher som använder (dvs bränner) dessa bränslen i sin produktion av varor och tjänster. De fossilbränslebaserade utsläppen kompletteras med uppgifter från andra data insamlingar och rapporteringar för att ge en komplett bild av hur svenska ekonomiska aktiviteter ger upphov till olika typer av miljöbelastning. Detta branschbaserade produktionsperspektiv kompletteras av uppgifter hur hushåll och ideella organisationer och den offentliga sektorns användning framför allt av bränslen för egna transporter och uppvärmning leder till ytterligare miljöbelastning. Med hjälp av nationalräkenskapernas Input-Outputmatriser kan de beräknade utsläppen från svensk produktion kopplas till olika delar i den slutliga användningen - detta är konsumtionsperspektivet. Om produktionsperspektivet svarar på frågan Vem släpper ut? så svara konsumtionsperspektivet på frågan för vem görs utsläppen?. Man kan även ana de två perspektiven hänger samman med ansvarutkrävande. Är det producenterna eller konsumenterna som ansvarar för utsläppen i produktions- och distributionsprocessen? Diagram 2.1 Utsläpp CO 2e 212 -> Produktions- vs efterfrågeperspektivet 7 CO2e Ton CO2e Direkt Produktion Inhemsk användning Priv Kons Off/HIO Investeringar Rest Export 1 Produktion Inhemska CO2e Slutlig användning De Input-Outputmodeller som används för analysen är grova representationer av sambanden i ekonomin under ett visst år. Upplösningen på de publicerade IOtabellerna ligger runt 5 branscher eller produkter. All analys som görs med IOmodeller är top-down, dvs man kan fördela om en känd total. Om man t.ex. tittar på de utsläpp som genereras av den totala slutliga användningen i den svenska ekonomin ett visst år (konsumtionsperspektivet), så skall detta ge samma mängd Statistiska Centralbyrån 3
5 som summan av utsläppen i samtliga branscher i den svenska ekonomin för samma år (produktionsperspektivet). Om man gör samma kalkyl på de olika komponenterna i den slutliga användningen separat och sedan summerar dessa skall även det bli samma totala mängd som i produktionsperspektivet. Statistiken från produktionsperspektivet är därmed en referenspunkt för modellarbetet i konsumtionsperspektivet. Ju mer disaggregerad analysen blir desto svårare är det naturligtvis att hitta referensvärden att stämma av mot. 2.2 Konsumtionsperspektiv internationellt perspektiv Om man inkluderar import, dvs produktion i andra länder som används av oss, i IO-analysen så blir det genast svårare att hitta referensvärden. Sambandskedjorna blir otydligare och antagandena och underlagen för modellerna (eller länkarna mellan de enskilda modellerna) blir allt mindre robusta. Därmed finns det ingen total från produktionssidan att relatera till. Allt som händer utanför den inhemska ekonomin är osäkert i termer av dataunderlag. Figur 2.2 De olika perspektiven Inhemska utsläpp Konsumtionsperspektiv Modellberäkning Priv Kons Prod (BNP) Off/HIO Export Inv, Övr Import Import Utsläpp andra länder 4 Statistiska Centralbyrån
6 3. Handel och klimat 3.1 Handel, tillförsel och användning Man kan ha olika utgångspunkter i att försöka beräkna utsläppen från importen. En är att ställa de totala importutsläppen mot utsläppen från exporten dvs. att räkna på en klimatbytesbalans. Ett annat alternativ är att relatera importen till den inhemska totalen (dvs all slutlig användning inklusive exporten) eller enbart mot den inhemska delen av den slutliga användningen (dvs exkludera exporten). De tidigaste försöken som gjordes på slutet av 9-talet av olika statistikbyråer, att anlägga ett konsumtionsperspektiv med hänsyn tagen till handel fokuserade på att beräkna en miljöbytesbalans. Intresset för att etablera en miljöbytesbalans kom från miljöräkenskapernas rötter i nationalräkenskaperna och framför allt i tanken på balans mellan utbud och efterfrågan eller tillförsel och användning som det heter i statistiska sammanhang. När man inom FN och Eurostat började arbeta med miljöräkenskaper på 199-talet så intresserade man sig föga för handelns påverkan på hur miljöpåverkan från länder mättes och rapporterades. Intresset låg kring kopplingen mellan BNP och de utsläpp som den inhemska produktionen förorsakade framför allt om det fanns en decoupling mellan tillväxt och miljöpåverkan. En av anledningarna till detta måttliga intresse för handel var sannolikt att ekonomer utgår från att bytesbalansen kommer att balansera på sikt, dvs att export och import är lika stora. Om varje land skickar en del av det de producerar i utbyte mot det som andra länder producerat så borde de utsläpp man därmed byter vara ungefär lika stora. Det innebär att bilden av ett lands påverkan på miljön inte påverkas av att man tar hänsyn till handeln. I figuren nedan visas ett mycket förenklat flödesdiagram mellan olika delar i ekonomin. Tillförseln, dvs det som produceras i ekonomin och det som importeras syns till vänster i bilden medan användningen i ekonomin (inhemsk användning eller export) syns till höger. Figur 3.1 Perspektiven med utgångspunkt i nationalräkenskaperna Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan Handel Import Export Inhemsk Produktion - BNP - Inhemsk slutlig användning Statistiska Centralbyrån 5
7 I diagrammet nedan illustreras nivåerna på komponenterna ovan i löpande priser. Tillförsel till vänster och användning till höger. Man kan förstå tanken att exporten (längst ut till höger) behövs för att finansiera importen (längst ut till vänster). Diagram 3.1 Tillförsel och Användning i MKr BNP Import Hushållskonsumtion Offentliga konsumtions-utgifter Investeringar/Lager Export År Om man enbart tittar på export och import över samma år ser det ut som i diagrammet nedan. Sverige har under en rad år haft ett överskott i bytesbalansen, dvs. exporten har varit större än importen (i MKr). Diagram 3.2 Export och Import i MKr MKr, Löpande pris Export Import Innebär detta också att vi drar på oss högre utsläpp i Sverige för det vi exporterar till andra, än de dra på sig för att exportera till oss? Denna typ av fråga ledde fram till de första försöken till beräkningar av utsläppen i andra länder via importen. Det fanns inte så mycket data att tillgå. Det fanns ett fåtal forskningsinriktade modeller primärt inriktade på policyanalyser kring 6 Statistiska Centralbyrån
8 prisförändringar och förändringar i länders utbud/efterfrågan som sprider sig via handelsrelationer. Statistikbyråer som SCB i Sverige och CBS i Holland valde enklare angreppssätt för att kunna belysa området. Om man vill jämföra utsläppen från export med utsläppen från importen kan man t.ex. anta att vi själva tillverkar de produkter vi egentligen importerar, vilket kan beräknas med hjälp av national- och miljöräkenskapsdata. Här används helt enkelt SCB:s Input-Outputmodell i kombination med utsläppsintensiteter (utsläpp per MKr produktion per bransch) från SCB:s miljöräkenskaper. Utgångspunkten kan här vara den faktiska importen under ett eller flera år, men kalkylen blir än tydligare om man räknar på en total import som skalats upp eller ner för att motsvara värdet av exporten för varje år. Om det uppstår skillnader mellan utsläppen från produktionen av exporten och produktionen av importen så beror det enbart på skillnaden i sammansättningen av export respektive import. Nedan illustreras detta, där importen har skalats upp till vara lika stor som exporten i MKr för respektive år och sedan beräknats om i KTon CO 2e. Skillnaden mellan export- och importutsläpp beror nu endast på vad som exporteras respektive importeras, dvs. på sammansättningen av exporten respektive importen. Diagram 3.3 Hypotetiska utsläpp från Export respektive Import i ekonomisk balans KTon CO2e Export Import Man kan konstatera att importen innehåller en mer utsläppsintensiv mix av produkter än vad exporten gör. Det innebär att en balans mellan export och import i monetära termer inte med automatik leder till en balans i CO 2e-termer. Tvärtom. Mot bakgrund av denna typ av analys började flera statistikbyråer och olika forskargrupper fundera på olika sätt att utveckla analys/beräkningar av omfördelning av utsläpp via handelsströmmar. De mer ambitiösa projekten (från forskare och konsulter) satsade på att bygga omfattande multiregionala modeller, t.ex. WIOD, EORA, Exiobase och Statistiska Centralbyrån 7
9 vidareutvecklingar av GTAP 1. I Sverige försökte SCB med mer förenklade metoder genom att använda nationella IO-modeller för den svenska ekonomin som fick stå som en approximation för handelspartners ekonomier. Till detta används i den ena ytterligheten justerade svenska utsläppsintensiteter för att bättra avspegla de olika handelspartnernas energisystem och utsläppsintensiteter (kallas Vikt nedan). I den andra ytterligheten används de svenska utsläppsintensiteterna för såväl Sverige som för övriga länder, dvs ingen justering för skillnader mellan länder görs detta benämnt SO nedan). Den andra ansatsen kan vidare modelleras på olika sätt. Ett sätt är att enbart modellera de inhemska utsläppen per handelspartner (Dom nedan), alternativt modellera så att man försöker ta hänsyn till alla sekundära handelsrelationer (Tot nedan). Sekundära handelsrelationer innebär att vår import från t.ex. Tyskland medför att Tyskland importerar från Kina, som importerar från USA som importerar från Tyskland som, osv. I praktiken använder SCB, i beräkningarna till Naturvårdsverket de viktade utsläppsintensiteterna, och handelsmodellen med alla sekundäreffekter, i beräkningarna (dvs Imp Vikt Tot nedan). Diagram 3.4 Olika sätt att modellera utsläpp i andra länder 16 Export Imp SO Dom Imp SO Tot Imp Vikt Tot Kton CO2e Imp SO Dom: svensk ekonomi/svenska utsläpp/inhemska effekter Imp SO Tot: svensk ekonomi/svenska utsläpp/inhemska effekter+ Sekundära effekter Imp Vikt Tot: svensk ekonomi/viktade utsläpp/ Inhemska effekter+ Sekundära effekter 1 WIOD: EORA: Exiobase: GTAP: 8 Statistiska Centralbyrån
10 Vikter och modelltyp påverkar som synes resultaten. Det är framför allt skillnaden mellan de oviktade och de viktade utsläppsintensiteterna som slår igenom. Vid en genomgång av viktningsmetoderna och relationerna mellan resultaten av dessa enkla analyser och motsvarande analys med hjälp av WIOD för åren , hamnade de enkla viktade resultaten oväntat nära motsvarande resultat för Sverige med WIOD 2. Man kan konstatera att Sveriges miljöbytesbalans ser ut att ha gått med underskott under lång tid. Ingen kan egentligen säga exakt hur stora utsläppen i andra länder till följd av vår handel med dem är, men mycket talar för att de ligger närmare den högre nivån än den lägre. 2 Koldioxidutsläpp från svensk slutlig konsumtion ( Statistiska Centralbyrån 9
11 4. Handelsflöden kring Inhemsk användning respektive Export 4.1 Exporten vs den inhemska användningen Utsläpp i absoluta termer Diagram 4.1 nedan visar utsläpp av klimatgaser från den inhemska slutliga användningen respektive från export till andra länder. Man kan konstatera att de inhemska indirekta utsläppen, dvs. uppströms utsläpp för de produkter som produceras här och går till inhemska slutlig användning eller till export, är ungefär lika stora (Indir inh). De direkta inhemska utsläppen (Dir inh) ligger runt 1 KTon och belastar enbart inhemsk användning bl.a bränslen till våra privata bilar och egen uppvärmning av bostad. Diagram 4.1 Utsläpp av klimatgaser från olika delar av svensk slutlig användning Inhemsk användning Export Direktimport Insatsimport Indirekt inh Direkta Inh Direkta Inh: Direkta inhemska utsläpp från slutlig användning Indirekt inh: Utsläpp i inhemsk produktion för slutlig användning Insatsimport: Utsläpp i andra länder för att producerar importerade insatsprodukter till inhemsk produktion, t.ex. komponenter till biltillverkning Direktimport: Utsläpp i andra länder för att producera importerade produkter till slutlig användning, t.ex. privat konsumtion av telefoner Summan av utsläppen i andra länder till följd av importen till insatsprodukter (Insatsimport) och direkt för slutlig användning (Direktimport) är hyfsat jämt fördelad. Det föreligger emellertid avsevärda skillnader om man ser till import av insatsprodukter kontra import av produkter för slutlig användning. Exporten drar avsevärt mer importerade insatsprodukter än den inhemska användningen, vilket kan ses i det högra diagrammet ovan. I diagram 4.2 nedan har fördelningen av utsläppen i produktionen renodlats och visas som andelar för år 213. Den inhemska användningen redovisas såväl med som utan de direkta inhemska utsläppen. Det är den senare (Inh anv exkl Dir) som är mest relevant här. Den visar behovet av importerade insatsprodukter i den inhemska produktionen för att tillgodose inhemsk användning respektive export. Statistiska Centralbyrån 1
12 Andelen inhemska utsläpp till följd av inhemsk produktion för att tillgodose den inhemska användningen respektive export är ungefär desamma (29 % respektive 28%). Utsläppen i andra länder från produktionen av importerade insatsprodukter uppvisar stora skillnader. Diagram 4.2 Relation mellan inhemska utsläpp och utsläpp i andra länder GHG 213 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Inhemsk (Indirekt+Direkt) Inhemsk Indirekt Export Direktimport Insatsimport Inhemskt Här hamnar utsläppen för de insatsprodukter som används i den inhemska produktionen av inhemska slutlig användning på 34% av de totala utsläppen för den inhemska användningen. För de insatsprodukter som används för den inhemska produktionen av exportprodukter, ligger motsvarande mått på 58%. Exporten ser alltså ut att vara mer importintensiv i produktionen än den inhemska slutliga användningen Utsläpp per MKr - intensiteter I diagrammet nedan visas utsläppsintensiteten per MKr (exklusive direktimport och nettoskatter) för den inhemska användningen respektive exporten. Det visar alltså hur många ton CO 2e produktionen av varje MKr inhemska användning respektive export, genererar inhemskt respektive i andra länder. Statistiska Centralbyrån 11
13 Diagram 4.3 Utsläppsintensiteter per MKr inhemsk användning respektive export Ton CO2e/MKr (baspris) Ton CO2e/MKr Inhemsk Indirekt Export Inhemsk Insatsimport Produktionen av exportprodukter genererar således större utsläpp av CO 2e per MKr än produktionen för den inhemska marknaden. Det handlar om ca 35% större inhemska utsläpp och 135% större utsläpp i andra länder. Det bör innebära att det finns en trade-off i utsläpp för varje MKr som produceras för Export eller för inhemsk användning. Diagrammet nedan illustrerar nettoeffekten av att föra över en andel av exporten 213 till inhemsk användning. Diagram 4.4 Utsläppsförändring av att ersätta export med inhemsk användning Substituition Export <-> Inhemsk användning Inhemsk Insatsimport Ton CO2e % reduktion/ökning av Export Den vänstra delen illustrerar minskningar av exporten med olika andel som förs över till inhemsk användning fullt ut, dvs. den totala slutliga användningen är konstant. Om 2% fördes över på detta sätt skulle utsläppen i och utanför Sverige reduceras med 7 MTon CO 2e vid konstant slutlig användning. 12 Statistiska Centralbyrån
14 Om man istället ökade exporten 213 med 2%, och minskade den inhemska användningen med motsvarande belopp, så skulle utsläppen i och utanför Sverige istället öka med 7 MTon CO2e. Fortfarande med en konstant slutlig användning. 4.2 Ranking av produkter från inhemsk slutlig användning Utsläppen av klimatgaser från den inhemska slutliga användningen respektive exporten, beror på flera saker. En är sammansättningen av det som säljs. Vissa produkter är mer utsläppsintensiva än andra och exporten och den inhemska användningen är olika i det avseendet. I detta avsnitt redovisas värden för den inhemska användningen. Motsvarande tabeller för Exporten redovisas i nästa avsnitt. I följande tre tabeller visas de (ur utsläppssynpunkt) 1 viktigaste produktgrupperna i den inhemska slutliga användningen. De redovisas separat för inhemska utsläpp i produktionen, för utsläppen i andra länder för att tillgodose behovet av insatsprodukter samt för att tillgodose behovet av importerade produkter direkt till slutlig användning. För varje grupp av tio ges de absoluta utsläppen av CO 2e per produktgrupp, dess andel av utsläppen för de 1 samt hur stor andel dessa 1 utgör av de totala utsläppen. Tabell 4.1 Utsläpp i inhemsk produktion SNI Inhemsk produktion Andel Livsmedel C1-C % Energi D % Bygg F41-F % Fastigh L % Handel G45-G % Vägtransp H % Hotell/Rest. I55-I % Flyg H % FoU/Konsult M71-M % Jordbruk A % Summa Total % De inhemska utsläppen för att tillgodose den inhemska slutliga användningen hänger framför allt samman med efterfrågan på livsmedel, el/fjärrvärme, planering av och byggande av lokaler/bostäder och dess förvaltning, handel och transporter. Påminner om den gamla treenigheten Biffen, Bilen och Bostaden. Dessa 1 produktgrupper står för 84% av de inhemska utsläppen för att tillgodose den inhemska slutliga användningen. Statistiska Centralbyrån 13
15 Tabell 4.2 Utsläpp i andra länder för import av insatsprodukter till inhemsk produktion SNI Insatsimport Andel Bygg F41-F % Handel G45-G % Livsmedel C1-C % Fastigh L % Hotell/Rest. I55-I % Raff C % FoU/Konsult M71-M % Vägtransp H % Energi D % Rese&Andra Tj N78-N % Summa Total % Ungefär samma produktgrupper återkommer, men i delvis annan ordning, om man ser till utsläppen i andra länder till följd av behovet att importera insatsprodukter till den inhemska produktionen. I den sista tabellen ser vi att importen av produkter till slutlig användning ser något annorlunda ut. Livsmedel toppar, följd av kläder, diverse maskiner och apparater, bilar, möbler och oljeprodukter. Tabell 4.3 Utsläpp i andra länder för import av produkter till inhemsk slutlig användning SNI Direktimport Andel Livsmedel C1-C % Kläder C13-C % Övr maskin C % Jordbruk A % Fordon C % Möbler C31-C % Raff C % FoU/Konsult M71-M % El app C % Kemi C2-C % Summa Total % 4.3 Ranking av produkter för Export Motsvarande ranking för den produktion som går på Export, ger ett något annorlunda utseende. Här återkommer de traditionella exportindustriernas produkter: Stålet, Malmen, Pappret & Massan och så Sjöfarten för att transportera 14 Statistiska Centralbyrån
16 dessa över de sju haven. Till detta kommer livsmedel, raffinerade produkter och kemikalier. Tabell 4.4 Utsläpp i inhemsk produktion SNI Inhemsk produktion Andel Stål/Metall C % Sjöfart H % Massa/Papp C % Livsmedel C1-C % Raff C % Kemi C2-C % Handel G45-G % Flyg H % Gruv B5-B % Övr maskin C % Summa Total % I tabellen nedan återkommer i stort sett samma produkter, men nu med raffinaderierna i topp. En stor del av detta kommer sannolikt från bunkerbränslen som registreras som export när de säljs i svenska hamnar eller på svenska flygfält. Det är alltid komplicerat att modellera utsläpp i andra länders verksamheter som inte har någon motsvarighet i den inhemska produktionen. Såväl produktionsstruktur som emissionsintensiteter saknas och får hämtas från annan statistik eller hanteras på annat sätt. Utvinning av råolja och energimineral är för Sveriges del det viktigaste exemplet på detta. De senaste årens mycket varierande råoljepris bidrar även det till att göra beräkningar av miljöpåverkan från utvinning särskilt svår. Samma värdemässiga import kan motsvara mycket varierande faktiska volymer olja beroende på världsmarknadspriset. Statistiska Centralbyrån 15
17 Tabell 4.5 Utsläpp i andra länder för import av insatsprodukter till inhemsk produktion SNI Insatsimport Andel Raff C % Stål/Metall C % Kemi C2-C % Övr maskin C % Fordon C % Massa/Papp C % Handel G45-G % Livsmedel C1-C % Stöd Transp H52-H % El app C % Summa Total % I tabellen nedan har vi, slutligen, utsläppen i andra länder till följd av sådant som går till (re-) export. Detta är en betydligt mindre del än importen av insatsprodukter till den svenska produktionen för export. Tabell 4.6 Utsläpp i andra länder för import av produkter som exporteras direkt SNI Direktimport Andel Kemi C2-C % Fisk A % Kläder C13-C % Raff C % El app C % Datorer C % Sjöfart H % Livsmedel C1-C % Fordon C % Stål/Metall C % Summa Total % 16 Statistiska Centralbyrån
18 5. Faktiska och kontrafaktiska kalkyler 5.1 Utgångspunkten Låt oss avslutningsvis se på några enkla kontrafaktiska kalkyler, som i princip handlar om effekterna av att byta emissionsstruktur mellan den svenska ekonomin och våra handelspartners i resten av världen. Diagrammet nedan visar utgångspunkten, den faktiska bilden. Det innebär inte att den är den sanna bilden, utan snarare att den är den bästa vi kan göra med de data vi (på SCB) har tillgängliga. Det är ett försök att beskriva de olika delarna som utgör de totala utsläppen av CO 2e från svenska inhemsk användning. De består av fyra delar: 1 - De direkta utsläppen i den inhemska slutliga användningen (Dir inh_s) 2 De inhemska utsläppen i svensk produktion för att tillgodose den inhemska slutliga användningen (Indir inh_s) 3 Utsläppen i andra länder för att vi importerar insatsprodukter till inhemsk produktion (InsImp_v) 4 - Utsläppen i andra länder för att vi importerar produkter för att tillgodose inhemsk slutlig användning (DirImp_v) De totala utsläppen ligger och pendlar kring drygt 1 MTon CO 2e. Diagram 5.1 Beräknade totala utsläpp av inhemsk användning Inh anv faktisk Ton CO2e DirImp_v InsImp_v Indir Inh_s Dir inh_s Summa faktisk ProdRef Dessa resultat bygger på A Input-Outputtabeller för Sverige B Emissionsintensiteter per bransch i den svenska produktionen C Handelsstatistik för vår import/export från /till drygt 2 länder D Relativa emissionsintensitet per land för våra handelspartners Statistiska Centralbyrån 17
19 Sakordsregister Publikationens namn I diagrammet ovan betyder _s att värdena är beräknade med den svenska produktionens faktiska emissionsintensiteter och _v att värdena är beräknade genom att de svenska intensiteterna viktats om för att bättre reflektera varje handelspartners relativa högre (eller lägre) emissionsintensiteter. Alla beräkningar görs med den svenska IO-modellen (dvs den svenska ekonomin). Utsläppen i andra länder beräknas med hänsyn till sekundära handelsrelationer. Den kontrafaktiska analysen går i princip ut på att byta _v mot _s och vice versa. Det kan tänkas svara på frågor som : -> Hur skulle de globala utsläppen påverkas om vi lät omvärlden ersätta vår egen produktion? (5.2 nedan) -> Hur skulle de globala utsläppen påverkas om vi lät omvärlden ersätta vår egen produktion och i stället själv producerade det som vi idag importerar? (5.3 nedan) -> Hur skulle de globala utsläppen påverkas om vi kunde producera allt själva? (5.4 nedan) Inget av dessa räkneexempel är en prognos. De är räkneexempel gjorda i en linjär modell utan några som helst prisanpassningar eller resursrestriktioner. Vi har inte heller tagit hänsyn till skillnaderna i relationen mellan export/import i MKr och den mängd produkter detta motsvarar. Ett visst antal MKr import av T-tröjor från Kina ger en helt annan mängd tröjor än samma antal MKr T-tröjor från Sverige. Monetära balanserade omflyttningar av det slag vi gör nedan kan således leda till stora volymmässiga över- eller underskott jämfört med utgångsläget. 5.2 Om andra fick göra det vi själva gör Genom att köra samma modell, men använda omvärldens emissionsfaktorer (de viktade emissionsfaktorerna) för det som annars är den inhemska produktionens emissioner för att tillgodose den inhemska användningen så får vi resultatet i diagram 5.2 nedan. De inhemska utsläppen i produktionen för den inhemska slutliga användningen ökar markant med de nya emissionsintensiteterna (IndirInh_s->IndirInh_v). Diagram 5.2 Som om vi även importerar det vi själva annars producerar Inh anv kontrafaktisk 1 Ton CO2e DirImp_v InsImp_v Indir Inh_v Dir inh_s Summa faktisk ProdRef Statistiska Centralbyrån
20 Allt annat är konstant. Allt som den svenska ekonomin låter omvärlden producera, produceras fortfarande av samma omvärld. De globala utsläppen ökar med drygt 3% eller drygt 3 MTon. Omvänt kan man säga att det är vad den svenska ekonomin besparar det globala klimatet genom att producera med en gynnsam energimix. I praktiken visar detta resultat detsamma som den vanliga produktionsbaserade utsläppsstatistiken, dvs att svensk produktion genererar mindre utsläpp per producerad MKr. Ju mer som produceras av en utsläppseffektiv ekonomi som den svenska, allt annat givet, desto bättre. 5.3 och vi själva gjorde det vi importerar I diagram 5.3 nedan har vi tagit hem produktionen som tidigare importerades från andra länder. Det vi själva tidigare producerade är fortfarande outsourcat och importeras. Man kan säga att vi spegelvänt de tidigare inhemska respektive importerade produktionskedjorna. Diagram 5.3 Som om vi själva producerar det vi annars importerar Inh anv kontrafaktisk 2 Ton CO2e DirImp_s InsImp_s Indir Inh_v Dir inh_s Summa faktisk ProdRef Det är fortfarande den svenska ekonomins struktur och relation mellan inhemskt producerat och importerat som används. Globalt sett har utsläppen i princip gått tillbaka till de ursprungliga, med en nivå runt 1 MTon CO 2e. Givet skillnader i emissionsintensiteter som föreligger mellan svensk produktion och omvärldens produktion av samma uppsättning produkter så är det framför allt andelen import som bestämmer den totala miljöbelastningen. Ju mer vi producerar själva och ju mindre andel importerade insatsprodukter i denna produktion, desto bättre för det globala klimatet. 5.4.eller om vi själva gör allt Diagram 5.4 nedan illustrerar effekten av att den inhemska slutliga användningen täcks helt av inhemsk produktion och att alla insatsprodukter i denna produktion produceras av inhemska producenter. DirImp_s och InsImp_s produceras således även det inhemskt, med kedjeeffekter på samma sätt som vi antar om importen i tidigare exempel. Statistiska Centralbyrån 19
21 Sakordsregister Publikationens namn Diagram 5.4 Som om vi producerade ALLT själva en sluten ekonomi Inh anv kontrafaktisk 3 Ton CO2e DirImp_s InsImp_s Indir Inh_s Dir inh_s Summa faktisk ProdRef Nu har det globala avtrycket reducerats med 4 MTon CO 2e, jämfört med det faktiska utgångsläget. Man skulle, analogt med tidigare resonemang, kunna säga att detta är vad den svenska ekonomin skulle kunna bespara det globala klimatet genom att ersätta importerade produkter för insats eller slutlig användning, med egen produktion. Diagram 5.5..jämfört med den officiella bilden av Sveriges utsläpp Produktionsperpektiv Ton CO2e Indir Inh _Exp Indir Inh_Dom Dir inh_s Summa faktisk ProdRef De ca 6 MTon CO 2e som en sådan förändring skulle medföra ligger nära de redovisade inhemska utsläppen av klimatgaser från produktionssidan. Nu har den del av de inhemska utsläppen som orsakas av att vi producerar för export bytts ut mot utsläpp som kommer av att vi ersätter import med inhemsk produktion utan att gå omvärlden via exporten. 2 Statistiska Centralbyrån
Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB
Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB Ton CO2e 7 Residens CO2e 212 Territorium 6 5 4 Total Direkt 3 Produktion 2 1 Register, Enkäter, modellskattningar
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Policy Brief Nummer 2018:5
Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet
Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november 2015 Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet Miljö, ekonomi och politik seminarium 10:e december (anmälan 30:e november): Utsläppsminskningar på väg ett klimatekonomiskt
Framtagning av konsumtionsbaserad energianvändning från WIOD
Metodrapport: Framtagning av konsumtionsbaserad energianvändning från WIOD Författare: SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 wwwscbse 1 Innehåll: Inledning 2 Input- Outputanalys Nationell
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Miljöpåverkan från offentliga konsumtionsutgifter och inköp
Rapporttitel Avsnittstitel Miljöpåverkan från offentliga konsumtionsutgifter och inköp SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 6 00 www.scb.se Statistiska Centralbyrån 0 Statistiska Centralbyrån
Hur och vad konsumerar vi?
Namn:... Klass:... Hur och vad konsumerar vi? Uppgift Du får kunskap om hur den svenska privatkonsumtionen ser ut och vilka konsekvenser den har ur ett miljöperspektiv. Du tränar på att tolka grafer och
3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma
Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket
Konsumtionens klimatpåverkan Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket Varför titta på konsumtionsutsläpp i Sverige? Generationsmålet Sverige: ett intressant fall Naturvårdsverket
Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2018-09-06 Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka Det första halvåret 2018
HANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-09-08 Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln Det första halvåret 2017 ökade
Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi
FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer
HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi
HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;
Miljöräkenskaper på SCB
Miljöräkenskaper på SCB Ett informationssystem för att analysera samband mellan miljö och ekonomi Nancy Steinbach Miljöekonomi och miljö RM/MEM Den publicerade statistiken Officiell statistik Utsläpp till
MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2014:2
MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2014:2 Koldioxidutsläpp från svensk slutlig konsumtion 1995 2009 MILJÖRÄKENSKAPER 2014:2 Koldioxidutsläpp från svensk slutlig konsumtion 1995 2009 Statistiska centralbyrån 2014 Environmental
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Rapport 2014:23. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014
Rapport 2014:23 Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014 Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014 Boverket juli 2014 Titel: Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014
Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2018-05-29 Handläggare Charlotta Porsö Telefon: 08-508 28 986 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-06-12 p. 23 Klimatpåverkan från stockholmarnas
NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet
Rapport 2000:5 Miljöpåverkan av svensk handel. - resultat från en pilotstudie
Rapport 2000:5 Miljöpåverkan av svensk handel - resultat från en pilotstudie Environmental accounts The Environmental Impact of Swedish Trade - results from a pilot studie Statistics Sweden 2000 Producent
Strukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt
Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm
Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror
TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!
TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska
Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser
Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser 1. Inledning Till rapporten Konsumtionsbaserade miljöindikatorer (Naturvårdsverkets rapport 6483, mars 2012) beräknades utsläpp
Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina
2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och
Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det
Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk
Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket
Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen
Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Trollhättan Energi 2017-06-06 Trollhättan Energi Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan
Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp
FOI Dnr: FOI-2011-1173:2 Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Reviderad 2012-12-14 Rapportförfattare: Jessica Johansson och Johan Lindgren, FOI på uppdrag av Sollentuna
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Definitiv beräkning av BNP för år 2009
1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller
Ny metod för aktuella miljöräkenskaper
MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2016:2 Ny metod för aktuella miljöräkenskaper kvartalsvisa utsläpp till luft MILJÖRÄKENSKAPER 2016:2 Ny metod för aktuella miljöräkenskaper kvartalsvisa utsläpp till luft Statistiska
Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries
Ny metod för aktuella miljöräkenskaper
MIJLÖRÄKENSKAPER MIR 2016:2 Ny metod för aktuella miljöräkenskaper kvartalsvisa utsläpp till luft MILJÖRÄKENSKAPER 2016:2 Ny metod för aktuella miljöräkenskaper kvartalsvisa utsläpp till luft Statistiska
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige November 2014 2 Bakgrund Sedan 1990-talet och framåt har industrins produkter i allt högre grad producerats med hjälp av tjänster,
Är finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Internationell Ekonomi. Lektion 4
Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB
Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln
Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser
1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik
Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-06-05 Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Det första kvartalet 2014 ökade
Varuflödesundersökningen 2016
Varuflödesundersökningen 2016 181 miljoner Ton gods som transporterades inrikes. 1 293 miljarder Värdet på gods som transporterades inrikes. 84 miljoner Ton gods som transporterades till utlandet. 837
LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161
1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18
Miljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 213-12-5 Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel De första tre kvartalen 213 ökade värdet av exporten
Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige
Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige AUGUSTI 27 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,
BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive
SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Värdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning
Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun
Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat
2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört
Nationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper, kvartalsvis, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,6 procent från föregående kvartal och med 2,9 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Fördelning av bränslen inom transportsektorn
SMED 2014 Fördelning av bränslen inom transportsektorn Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-06-12 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Beräkningar av utsläpp från transporter grundar
Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)
På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,
Pressmeddelande från SCB
1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019
ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019 Etableringsprojekt Systemövergripande Uppföljning Mål med etableringsprojektet Systemövergripande Uppföljning Ta fram: Ett konsistent uppföljningssystem Årlig rapport och databas
Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?
Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion? Preliminära resultat för kemikalier i jordbruket från projektet PRINCE Livsmedelsforum Malmö 19 oktober 2017 Christel Cederberg Tracking the environmental
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Energiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Avfallets roll i framtidens energisystem
Avfallets roll i framtidens energisystem Ambjörn Lätt Futureheat konferens, 2018-11-21 ARFEN Bakgrund Litteraturstudie ARFEN Scenarier Slutsatser Intervjustudie Bakgrund Recap Energiåtervinning uravfall
Klimat, konsumtion och det goda livet
Klimat, konsumtion och det goda livet www.tidsverkstaden.se fredrik@tidsverkstaden.se www.tidsverkstaden.se Fredrik Warberg fredrik@tidsverkstaden.se Hur bra var Sverige 2000-2008?..när det gäller utsläpp
Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Policy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol
Klimatbokslut för energiföretag Greenhouse gas protocol Framtaget av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Mer info på http://www.ghgprotocol.org/)
1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
Konsumtionens klimatpåverkan
Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare