Grön Makro: Flygskam räcker inte långt

Transkript

1 Makro Grön Makro: Flygskam räcker inte långt Under 18 uppgick utsläppen av koldioxid från privat konsumtion till hisnande 67 miljoner ton. Det är mer än vad de nationella utsläppen uppgår till. För att nå de globala miljömålen måste utsläppen minska med 80 procent fram till 50. Vår rapport visar att vi inte ens med extrema konsumtionsförändringar kommer i närheten av målet. Fortsatt utfasning av fossila bränslen krävs för att vi ska klara omställningen och tillväxt kommer fortsätta att vara viktigt. Nordea Markets - Analysts Kristina Kruse kristina.kruse@nordea.com Hushållens utsläpp är betydande År 18 uppgick utsläppen från hushållens konsumtion till 67 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är mer än våra nationella utsläpp som år 16 var 53 miljoner ton. Utsläppen från livsmedel, transport och boende uppgick till 86 procent av de totala utsläppen 18. Det är framförallt transportsektorn som ger de stora utsläppen. Utsläppen måste minska med 80 procent För att uppfylla de globala utsläppsmålen måste utsläppen från vår konsumtion minska med 80 procent fram till 50. Om vi fortsätter att leva som idag kommer utsläppen istället att öka med 13 procent. Förändrat konsumtionsbeteende räcker inte långt Vi undersöker hur vårt konsumtionsbeteende kan begränsa utsläppen. I ett extremscenario där vi drastiskt lägger om vår konsumtion blir utsläppen 30 procent lägre år 50 jämfört med om vi inte gör någonting alls. Det är fortfarande 2,5 gånger högre än den utsläppsnivå vi bör uppnå. Tekniken blir vårt viktigaste medel "Flyg- och köttskam" räcker inte långt utan andra strategier kommer att vara viktigare. Användandet av fossila bränslen måste minska och olika styrmedel kan skynda på den utvecklingen. Men tillväxt kommer fortsatt att vara viktigt. Dels för att ha råd att investera i miljön dels för att motivera andra länder att bedriva en ambitiös klimatpolitik. KONSUMTION OCH UTSLÄPP, Miljarder kronor 4,000 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1, Miljoner ton CO2 ekvivalenter Konsump on (vänster) Utsläpp (höger) Utsläppsmål (höger)

2 Konsumtionen har stor påverkan på klimatet Under 18 orsakade den privata konsumtionen utsläpp på 67 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är mer än de nationella utsläppen som år 16 uppgick till 53 miljoner ton. Det är framför allt tre kategorier som står för huvuddelen av utsläppen: transport, boende och livsmedel. Den största står bilen för. Samtidigt har utsläppen minskat för samtliga kategorier de senaste åren utom för livsmedel. Här har de istället ökat med 13 procent. Hushållens konsumtion i Sverige är 10 procent högre än EU-snittet. Utsläpp från privat konsumtion är stötrre än de nationella utsläppen. Den privata konsumtionen orsakar betydande utsläpp Hushållens konsumtion är ett viktigt bidrag till svensk tillväxt, hela 50 procent av BNP utgörs av konsumtion. I ett internationellt perspektiv konsumerar vi mer än många andra länder. Statistik från 16 visar att hushållens konsumtion per person är ungefär 10 procent över EU-snittet. Samtidig genererar konsumtion betydande utsläpp, år 15 uppgick de till 66 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Eftersom växthusgaser har olika grad av påverkan på den globala uppvärmningen brukar utsläpp uttryckas i form av koldioxidekvivalenter. De nationella utsläppen, även kallat territoriella utsläpp, är de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. De är mindre än de konsumtionsbaserade utsläppen och år 16 uppgick de till 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De nationella utsläppen är de mest etablerade och det är de som är utgångspunkt för de nationella liksom de internationella klimatmålen. Det övergripande målet på EU-nivå är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll 50 och för Sverige ska samma mål uppnås redan 45. För att få en helhetsbild av utsläppen samt för att nå de globala utsläppsmålen bör man dock även ta hänsyn till de konsumtionsbaserade utsläppen. Figuren nedan beskriver allokeringen av utsläppen. UTSLÄPP, GEOGRAFISKT OCH KONSUMTIONSPERSPEKTIV Källa: Naturvårdsverkets rapport 6653: Hållbara konsumtionsmönster 2

3 Störst andel utsläpp av växthusgaser till följd av svensk konsumtion sker i Ryssland, Kina och Tyskland. Totalt sett uppgick utsläpp från svensk konsumtion och investeringar till 101 miljarder ton koldioxidekvivalenter år 16 enligt naturvårdsverket. En tredjedel kommer från offentlig konsumtion och investeringar medan två tredjedelar härrör från hushållens konsumtion. I vår analys har vi utgått från SCB:s miljöräkenskaper som publicerar hur stora hushållens konsumtionsbaserade utsläpp är för varje varu- och tjänstegrupp i nationalräkenskaperna. Beräkningarna utgår från en input-output analys där utsläpp som genereras i hela produktionsprocessen inkluderas oavsett var utsläppen sker. Utsläppen från svensk konsumtion och investeringar sker framförallt i utlandet (60 procent) och de största utsläppen sker i Ryssland, Kina och Tyskland. UTSLÄPP FRÅN KONSUMTION OCH INVESTERINGAR ANDEL UTSLÄPP UTOMLANDS FRÅN SVENSK KONSUMTION Offentlig konsum on och investeringar 62% 38% Hushållens konsum on Ryssland Kina Tyskland RoW Asien and Pacific USA Danmark Storbritannien RoW mellanöstern Norge Finland 0% 5% 10% 15% % 25% 30% Källa: Naturvårdsverket Konsumtionen ökade med 6 procent mellan 15 och 18. Under samma period ökade utsläppen bara med 1 procent. Källa: Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning. Naturvårdsverkets rapport 6842 För närvarande finns statistik från miljöräkenskaperna tillgänglig från 08 fram till 15. Samtidigt har vi statistik över hur stora hushållens konsumtionsutgifter är per kategori fram till 18. För konsumtionen använder vi oss av fasta priser med 08 som basår, det vill säga justerat för inflationen. Miljöräkenskaperna visar utsläppsintensiteten för varor och tjänster. Utsläppsintensiteten anger i sin tur hur mycket utsläpp varje spenderad krona genererar för olika varor och tjänster. Om man utgår från att utsläppsintensiteten har utvecklats på samma sätt mellan som de gjorde under så kan man skatta hur stora utsläppen från den privata konsumtionen var fram till 18. Enligt våra beräkningar uppgick utsläppen från privat konsumtion till 67 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 18. En ökning med knappt 1 procent från 15. Under samma period ökade konsumtionsutgifterna med 6 procent i fasta priser. Vi köpte alltså 6 procent mer eller dyrare varor 18 jämfört med 15. Anledningen till att utsläppen inte ökar mer beror på att produktionen varor och tjänster över tid har blivit mer effektiva och miljövänliga. Utsläppsintensiteten har alltså minskat. "Bilen, Biffen, Boendet" Cirkeldiagrammen nedan visar hur vår totala konsumtion respektive utsläpp är fördelade på kategorierna livsmedel, boende, transport och kläder, skor. KONSUMTION, ANDEL AV TOTALEN 18 UTSLÄPP, ANDEL AV TOTALEN 18 Kläder, Skor, 5% Transport, 14% Övrigt, 30% Kläder, Skor, 3% Övrigt, 11% Transport, 32% Livsmedel, 34% Boende, 31% Livsmedel, % Boende, % Från cirkeldiagrammen framgår det att det framförallt är tre kategorier som sticker ut när det kommer till konsumtionsbaserade utsläpp: Transport, boende och livsmedel. År 18 utgjorde de 86 procent av hushållens totala utsläpp. Ofta brukar dessa kallas för "de tre B:na": Bilen, Boendet och Biffen. Att transportsektorn liksom livsmedeindustrin 3

4 och framförallt köttkonsumtionen orsakar stora utsläpp känner de allra flesta till. Transportsektorn står för en hög energianvändning och bensin och diesel innehåller en stor andel fossila bränslen. Kött och mejeriprodukter kommer från idisslande djur och gödselhantering innebär höga utsläpp av växthusgaser. Boendet är dock något som ofta glöms bort i debatten men som också är en stor källa till utsläpp av växthusgaser. Dels uppstår en stor del av utsläppen under själva byggprocessen men därutöver är det framförallt uppvärmningen som bidrar till föroreningar. Sedan 90-talet har bostadsrelaterade utsläpp dock minskat kraftig till följd av att vi inte längre värmer upp våra bostäder med olja. Som konsument kan man dock påverka boendeutsläppen genom att t.ex. välja att bo mindre, att energieffektivisera bostaden och hushålla med varmvatten. En tio minuter lång dusch innebär exempelvis en lika hög elkonsumtion som när man tittar på TV i 50 timmar. Vi lägger 14 procent av vår konsumtion på transporter, samtidigt utgör kategorin 32 procent av de totala utsläppen. Cirkeldiagrammen avslöjar även att av dessa tre huvudgrupper är det transportsektorn som är den mest utsläppsintensiva kategorin. För samtidigt som transporter enbart står för 14 procent av den totala konsumtionen så står samma grupp hela 32 procent av de totala utsläppen. Tittar man ännu närmre på statistiken så framgår det även att det är just bilen som är den stora boven i dramat. Scatterplotten nedan visar hur stor andel olika varu- och tjänstegrupper utgör av vår totala konsumtion respektive utsläpp. KONSUMTION OCH UTSLÄPP, ANDEL AV TOTALEN, 18 UTSLÄPPSINTENSITET (GRAM CO2E/SEK), 18 Utsläpp, andel av totalen.0% 18.0% Bensin, diesel 16.0% 14.0% 12.0% 10.0% 8.0% Kö 6.0% Fjärrvärme Mjölk, ost och ägg 4.0% Flyg Kläder 2.0% Fisk Möbler Ny bil Grönsaker Elström 0.0% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5% 2.0% 2.5% 3.0% 3.5% 4.0% 4.5% Konsum on, andel av totalen Sni (37g) Bilen är boven i dramat men effektivare fordon har gjort att utsläppen har minskat. Det som framför allt sticker ut är hur stor andel av de totala utsläppen som fordonsbränsle utgör, runt 18 procent, trots att drivmedel enbart utgör lite drygt 2 procent av vår konsumtion. Konsumtionen av fordonsbränsle (bensin och diesel) har dock minskat kraftigt sedan 08, från 54 miljarder kronor till 37 miljarder kronor. En nedgång med 31 procent! Under samma period ökade inköpen av nya fordon med hela 54 procent. Att fordonsbränsle trots detta minskade kraftigt beror framförallt på att nya bilar har blivit betydligt mer effektiva på senare år. Dessutom har det tillkommit hybridoch elbilar. Utöver bilåkandet orsakar även vår konsumtion av kött, mejeriprodukter, fjärrvärme och flyg betydande utsläpp. Scatterplotten avslöjar att även om konsumtionsvolymen har betydelse för hur mycket utsläpp som genereras så är utsläppsintensiteten, det vill säga hur mycket vi släpper ut per spenderad krona, förmodligen ännu mer avgörande. Stapeldiagrammet ovan visar hur stor utsläppsintensiteten är för olika varor och tjänster. Exempelvis medför varje spenderad krona på fordonsbränsle utsläpp på 330 gram. Motsvarande siffra för fjärrvärme är 210 gram, för flyg och kött är utsläppsintensiteten 185 respektive 140 gram. Även mejeriprodukter generar höga utsläpp. Fordonsbränslets utsläppsintensitet är nästan tio gånger högre än snittet. I snitt ligger utsläppsintensiteten på 37 gram koldioxidekvivalenter per spenderad krona. Fordonsbränslets utsläppsintensitet är alltså nästan tio gånger högre. Samtidigt ligger utsläppsintensiteten för kläder under snittet, på 26 gram. Att andelen utsläpp som genereras av vår klädkonsumtion är relativt stor (2,1 procent) förklaras därmed av att vår konsumtion av kläder är hög. Utöver utgifter som är relaterade till boende samt restaurang- och kafébesök så var kläder den största utgiftsposten 18. Den uppgick närmare 4 procent av våra totala utgifter. Även om utsläppsintensiteten för kläder är låg så ska man ha i åtanke att klädproduktion orsakar andra typer av miljöproblem. Framförallt innebär produktion av kläder att stora mängder vatten konsumeras. Enligt rapporten mass consumption, buy now pay later behövs det liter vatten för varje t-shirt som produceras. Det motsvarar en persons vattenförbrukning under 900 dagar. 4

5 Tåg eller flyg? skillnaden i utsläpp är stor. Utsläppsintensiteten gör det även enkelt att jämföra hur mycket utsläpp olika typer av konsumtion genererar. En flygresa till ett pris på kronor genererar exempelvis i snitt utsläpp på kg koldioxidekvivalenter medan motsvarande utsläpp för en tågresa till samma pris är 105 kg koldioxidekvivalenter. Som nämndes tidigare så har utsläppsintensiteten minskat över tid, men i varierande grad för olika produkter och tjänster. Bland de större kategorierna som vi har titta på så har minskningstakten i utsläppsintensiteten varit lägst för livsmedelsindustrin, enbart -0,8 procent mellan Motsvarande för kläder och skor är -4,6 procent och för transportsektorn -3,3 procent. En orsak till att minskningstakten på utsläppsintensiteten är låg för livsmedelsindustrin kan vara för att jordbruket på många håll redan ligger nära gränsen för hur effektiv produktionen kan bli. Sannolikt har prispress bidragit till att man under lång tid arbetat för att effektivisera jordbruket vilket även har inneburit en vinst för miljön. Utsläppsintensiteten har för de flesta varor och tjänster minskat i en snabbare takt än vad konsumtionen har ökat. Det har inneburit att trots att konsumtionen har ökat så har utsläppen för kläder och skor, transport och boende minskat mellan Det är enbart för kategorin livsmedel som utsläppen har stigit under samma period, med 13 procent. UTSLÄPP OCH KONSUMTION, 08-18, LIVSMEDEL UTSLÄPP OCH KONSUMTION, 08-18, TRANSPORT Miljarder ton CO2e miljarder SEK Miljarder ton CO2e Miljarder SEK Utsläpp (vänster) Konsump on (höger) Utsläpp (vänster) Konsump on (höger) Källa: SCB, Konsumentverket, och Nordea estimat UTSLÄPP OCH KONSUMTION, 08-18, KLÄDER OCH SKOR UTSLÄPP OCH KONSUMTION, 08-18, BOENDE Miljarder ton CO2e Miljarder SEK Miljarder ton CO2e Miljarder SEK Utsläpp (vänster) Konsump on (höger) Utsläpp (vänster) Konsump on (höger) 5

6 Utsläppen ska minska med 80 procent fram till 50 År 15 signerades Parisavtalet av närmare 0 länder. För att vi ska nå de globala klimatmålen måste utsläppen minska med närmare 80 procent till 50. Vår modell pekar på att utsläppen istället kommer att öka med 13 procent. Den största ökningen står livsmedelskonsumtionen för. Utsläppen har minskat med 0,7 procent per år sedan 08. Innan 08 minskade utsläppen från hushållens konsumtion på grund av att fossila bränslen i stora delar av produktionen fasades ut. Under finanskrisen sjönk konsumtionen vilket bidrog till att utsläppen minskade. Recessionen var dock kortvarig och åren därpå ökade konsumtionen kraftigt vilket bidrog till utsläppen steg. Efter 11 har dock utsläppen sjunkit igen trots att konsumtionen ökat. Med andra ord minskade utsläppsintensiteten mer under denna period än vad konsumtionen ökade. Mellan 08 och 18 har utsläppen reducerats med knappt 7 procent. Det motsvarar en minskningstakt på 0,7 procent per år. UTSLÄPP OCH KONSUMTION, TOTALT, UTSLÄPP, Miljarder ton CO2e Utsläpp (vänster) Konsump on (höger) Miljarder SEK Miljarder ton CO2e % 1.47% 1.63% 0.67% 0.50% 0.25% 2.11% 2.61% 3.% 4.61% Förändring y/y Utsläpp (vänster) Sedan Parisavtalet signerades 15 har de globala utsläppen ökat. Parisavtalet signerades av världens länder 15 och det övergripande målet var att den globala uppvärmningen skulle begränsas till 2 grader över förindustriella nivåer men helst till 1,5 grader. Eftersom uppvärmningen hittills har stigit med 1 grad så bör vi alltså begränsa uppvärmningen med en halv grad eller max en grad. Sedan Parisavtalet undertecknades har utvecklingen gått åt motsatt håll och mängden utsläpp av växthusgaser har ökat istället för att minska på global nivå. Ett flertal studier pekar på att om vi ska uppfylla Parisavtalet så måste vår konsumtion begränsas till 2 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 50. Det gäller för alla utsläpp som härrör till konsumtion och investeringar, det vill säga inte bara hushållens konsumtion. I dagsläget bidrar enbart konsumtionen av livsmedel till utsläpp på 2 ton koldioxidekvivalenter per person och år vilket illustrerar vilken stor omställning vi står inför. Om vi utgår från SCB:s befolkningsprognos så skulle vårt utsläppsutrymme för privat konsumtion uppgå till 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 50. Det skulle innebära att vi skulle behöva minska utsläppen med närmare 80 procent eller med 4,5 procent per år för att nå målet. Om vi fortsätter att leva som idag kommer konsumtionen att fördubblas till 50 och utsläppen öka med 13 procent. Vi har beräknat hur utsläppen skulle utvecklas från dagens nivåer fram till 50 givet att vi fortsätter att öka vår konsumtion i samma takt som vi gjort de senaste tio åren. Totalt ökade konsumtionen med 2 procent per år men utvecklingen varierar för olika varu- och tjänstegrupper vilket vi har tagit hänsyn till. Samtidigt utgår vi från att utsläppsintensiteten utvecklas på samma sätt som under 08-15, totalt -3 procent per år. Men även här skiljer sig utvecklingen åt mellan olika varu- och tjänstekategorier vilket vi också tar hänsyn till. Man ska dock ta i beaktning att den tidperiod som vi baserar våra antaganden på är kort vilket kan leda till en del begräsningar i modellen. Med våra antaganden skulle konsumtionen under den här perioden nästintill fördubblas i fasta priser, samtidigt som utsläppen skulle öka med 13 procent. Det innebär att de totala utsläppen skulle uppgå till nästan 76 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 50 jämför med målsättningen på 15 miljoner ton. 6

7 UTSLÄPP OCH UTSLÄPPSMÅL, 08-50P Ton CO2e UTSLÄPP OCH KONSUMTION, 08-50P Miljarder kronor 4,000 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1, Miljoner ton CO2 ekvivalenter Utsläpp Utsläppsmål Konsump on (vänster) Utsläpp (höger) FÖRÄNDRING I UTSLÄPP PER KATEGORI, 08-50P Kategori Förändring, miljoner ton CO2e Förändring, % Livsmedel % Kläder och skor % Boende % Transport % Övrigt % Totalt % FÖRÄNDRING I UTSLÄPP PER KATEGORI, 08-50P 35 Miljoner ton Co2 ekvivalenter Övrigt Livsmedel Kläder, Skor Boende Transport Graferna ovan illustrerar konsumtions- och utsläppsutvecklingen fram till 50 enligt modellen. Mellan 18 och 26 minskar utsläppen med 1,8 procent. Därefter ökar de i accelererande takt och 34 är det på samma nivå som 18. Den främsta orsaken är att ökningstakten av konsumtionen av livsmedel är högre än den förväntade minskningstakten av utsläppsintensiteten. I takt med att andelen livsmedel blir större desto mer ökar dess utsläppsbidrag vilket förklarar varför utsläppen ökar i en stigande takt över tid. Den största ökningen i termer av utsläpp står köttkonsumtion för (66 procent). Även utsläppen från vår boendekonsumtion ökar över tid. Den främsta orsaken till det är att vår konsumtion av fjärrvärme väntas stiga under prognosperioden. När det kommer till transport, kläder och skor liksom övriga varor och tjänster så minskar utsläppen. I det här fallet beror det på den förväntade konsumtionsökningen är lägre än den förväntade utsläppsintensiteten för dessa kategorier. 7

8 Minskad konsumtion gör liten skillnad Vi undersöker hur vi med hjälp av ändrat konsumtionsbeteende kan begränsa utsläppen. I ett extremscenario, där vi bland annat helt avstår från att flyga, åka bil och att äta kött minskar utsläppen med 21 procent från dagens nivåer. Det är långt ifrån målet om en utsläppsminksning på 80 procent. Vi studerar hur utsläppen påverkas av att vi antingen väljer att avtså från vissa varor och tjänster eller genom att byta ut dem med något annat. I ett extremscenario slutar vi helt att äta kött samt åka bil och flyg För att nå utsläppsmålet om en utsläppsminskning med 80 procent är det uppenbart att vi måste ta till kraftfulla åtgärder. Eftersom de utsläpp som genereras av vår konsumtion beror på hur mycket och vad vi konsumerar, men även hur utsläppsintensiteten utvecklas, är det framförallt de tre faktorerna man kan studera. I den här analysen har vi undersökt hur vi kan påverka utsläppen genom de två förstnämnda faktorerna. Det vill säga genom att både minska konsumtionen samt substituera utsläppsintensiva varor och tjänster med mindre utsläppsintensiva alternativ. Vi utgår från de största utsläppskategorierna, transport, boende, livsmedel samt kläder och skor. Därefter undersöker vi hur ändrat konsumtionsbeteende påverkar utsläppen i ett par olika scenarier. Vi jämför sedan utfallen i de båda scenarierna med hur utvecklingen blir om vi inte gör något alls. Scenarier I ett första scenario utgår vi från att man minskar eller ändrar sin konsumtion med 00 kronor per person och år. Minskad köttkonsumtion med 50 procent innebär till exempel en utgiftsminskning på 00 kronor, men det ersätts med att motsvarande belopp läggs på fisk och grönsaker istället. På samma sätt motsvarar en minskad klädkonsumtion på 30 procent en utgiftsminskning på 00 kronor. Det är alltså enbart i alternativ två och tre som vi minskar vår konsumtion utan att ersätta det med något annat. Scenario 1 innebär därmed att vi totalt sett minskar vår konsumtion med lite drygt 4000 SEK per person och år. Det första scenariot innebär även att man redan här gör betydande konsumtionsförändringar. I det andra scenariot tar vi dock till mer extrema antaganden för att se hur utsläppen påverkas om vi gör vårt yttersta. Vi antar bland annat att man helt slutar att äta kött samt åka bil och flyg. I scenario 2 använder vi oss inte av samma belopp för respektive kategori utan utgår snarare från vad som är praktiskt möjligt. Vi kan till exempel helt avstå från att äta kött genom att byta ut det mot något annat. Däremot kan vi inte helt avtså från att bo. Konsumtionsförändringarna görs de första tre åren I båda scenarierna utgår vi från att förändringen görs under de tre första åren, 19-21, därefter antas beteendena vara intakta. Det gör att de ackumulerade utsläppen under perioden blir mindre jämfört med om förändringen skulle ta längre tid. En snabbare omställning är bättre för miljön, inte minst eftersom koldioxidutsläpp stannar i atmosfären i runt 100 år. Antaganden, scenario 1: Minskar köttkonsumtionen med 50%, väljer fisk (%) och grönsaker (30%) Minskar klädkonsumtion med 30%, väljer istället att köpa begagnat eller att avstå Minskar elkonsumtionen med % och inköp av möbler, inventarier med 10% Drar ner på bilåkandet med 35%, ersätter 90% med kollektivtrafik (60%), tåg (%) och taxi etc. (%). Drar ner på flyg med 50%, ersätter med tåg 50% Antaganden, scenario 2: Minskar köttkonsumtionen med 100%, väljer fisk (%) och grönsaker (30%) Minskar klädkonsumtion med 50%, väljer istället att köpa begagnat eller att avstå Minskar elkonsumtionen med 50% och inköp av möbler, inventarier med 50% Drar ner på bilåkandet med 100%, ersätter 90% med kollektivtrafik (60%), tåg (%) och taxi etc. (%). Drar ner på flyg med 100%, ersätter med tåg 50% 8

9 I det första scenariot skulle utsläppen minska med 11 procent jämfört med om vi inte gör något alls. Resultat Figurerna nedan illustrerar resultaten av våra ansträngningar. I scenario 1 blir utsläppen 11 procent lägre år 50 jämfört med om vi inte gör något alls. Det innebär att vi år 50 skulle ligga på samma utsläppsnivå som idag. De största bidragen skulle komma från transport tätt följt av minskad köttkonsumtion. Att minska klädkonsumtionen med 30 procent skulle inte göra någon skillnad alls. Det man alltså kan konstatera är att trots relativt stora ansträngningar så blir utfallet blygsamt och vi skulle år 50 fortfarande ligga långt från målet. UTSLÄPP, 08-50, SCENARIO 1 UTSLÄPPSMINSKNING, SCENARIO 1 Ton CO2e Utsläppsminksning 0.0% 5.0% 10.0% 15.0%.0% 25.0% TOTALT Transport Kö Boende Kläder 0.2% 4.4% 4.0% 2.8% 11.4% Transport Boende Kläder 30.0% Kö TOTALT Mål 35.0% UTSLÄPP, 08-50, SCENARIO 2 UTSLÄPPSMINSKNING, SCENARIO 2 Miljoner ton CO2 ekvivalenter Utsläppsminksning 0.0% 5.0% 10.0% 15.0%.0% 25.0% TOTALT Transport Boende Kö Kläder 0.4% 8.4% 8.3% 13.0% Transport Boende Kläder Kö TOTALT Mål 30.0% 35.0% 30.2% Källa; SCB, Konsumentverket och Nordea estimat I det andra scenariot skulle utsläppen minska med 30 procent jämfört med om vi inte gör något alls. Inte heller i ett extremscenario (scenario 2) skulle vi komma nära utsläppsmålet. Graferna visar att inte ens om vi skulle ta till samtliga ovanstående konsumtionsförändringar, det vill säga sluta åka bil och flyg helt, sluta äta kött, samt minska el-, möbel- och klädkonsumtionen med 50 procent så skulle vi hamna nära målet. Totalt skulle utsläppen år 50 vara 30 procent lägre jämfört med om vi inte gör något alls. Vi skulle då hamna på en utsläppsnivå på 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket är 21 procent lägre jämfört med dagens nivåer. Det skulle innebära att utsläppsnivåerna skulle vara ungefär 2,5 gånger större än målet på 15 miljoner ton. Att utsläppsminskningen inte blir större vid extremfallet kan vid en första anblick verka märkligt. Anledningen till det beror dels på att vi måste substituera vissa varor och tjänster med annat. Vi kan till exempel inte sluta äta kött utan att ersätta det med andra alternativ. Detsamma gäller för transport där vi ersätter merparten av bil- och flygåkandet med kollektiva lösningar. Dessa alternativ skapar också utsläpp även om de är lägre. Men framförallt beror det på att vi antar att konsumtionen av övriga varor och tjänster ökar i samma takt som tidigare. I snitt med två procent per år vilket gör att utsläppen ökar. 9

10 Om vi skulle substituera fisk mot kyckling samt minska konsumtionen av mejeriprodukter så skulle utsläppen minska mer. Det finns några begränsningar i våra antaganden vilket gör att man skulle kunna få ner utsläppen något mer. När det exempelvis gäller konsumtionen av kött skulle man kunna få ner utsläppet ytterligare om man åt kyckling istället för fisk då utsläppsintensiteten för kyckling är mindre än för fisk. Men i nationalräkenskaperna ingår kyckling i varugruppen kött varför det antagandet inte kunde göras baserat på det underlag vi har. Därutöver skulle en minskad konsumtion av mejeriprodukter också kunna minska utsläppen men även här begränsades vi av statistiken då det var svårt att hitta ett substitut för mejeriprodukter. Man hade även kunnat få ner utsläppen ytterligare om man hade antagit att vi började konsumera mer inhemskt producerade varor och tjänster då importerade varor och tjänster generellt sett har högre utsläppsintensitet. Det finns dessutom studier som pekar på att utsläppsintensiteten för flyg är för lågt beräknat i miljöräkenskaperna. År 18 utgjorde flygutsläppen från hushållens konsumtion enbart 4 procent av totalen och i vårt exempel blir effekten från att sluta flyga helt en utsläppsminskning på 6 procent år 50 jämfört med om vi skulle fortsätta flyga som tidigare. Den effekten skulle alltså kunna vara större om miljöräkenskapernas skattning av flygets utsläpp är för lågt. 10

11 Miljö och tillväxt måste kombineras För att nå klimatmålen är det uppenbart att vi behöver ny teknik och forsatt utfasning av fossila bränslen. Inte minst inom transportsektorn. För andra områden kan ett förändrat konsumtionsbeteende vara viktigare. Samtidigt behöver vi tillväxt för att ha råd att investera i ny teknik. Inte minst behövs tillväxt för att motivera andra länder att bedriva en ambitiös miljöpolitik. Analysen visar att vi kan göra skillnad när det kommer till att välja vilka varor och tjänster vi konsumerar. Men samtidigt är det långt ifrån tillräckligt. Nya tekniska framsteg och fortsatt utfasning av fossila bränslen kommer att vara viktigare för att vi ska kunna minska utsläppen med 80 procent fram till 50. Men om man tittar på de olika utsläppskategorierna ser förutsättningarna olika ut. Transportsektorn står inför en stor omställning och här kommer sannolikt utsläppen fortsätta att minska framöver. I dagsläget är det framförallt transportsektorn och bilåkandet som skapar stora utsläpp och därmed det område man bör lägga mest resurser på för att minska utsläppen. Det Klimatpolitiska rådet släppte en rapport i april i år där man granskade regeringens förmåga att nå de nationella utsläppsmålen. Även i den rapporten kom man fram till att det i huvudsak är inom transportsektorn som den största förändringen bör ske för att vi ska ha en chans att nå målen. När det kommer till flygsektorn är däremot potentialen för att fasa ut det fossila bränslet betydligt mer utmanande. Därför kan man argumentera för att minskat flygande är ett sätt att nå närmare utsläppsmålet. De senaste åren har det privata flygandet ökat markant och sannolikt kan den utvecklingen inte fortgå om utsläpsintensiteten fortsätter att ligga på samma nivå som idag. Samtidigt ska man komma ihåg att 18 stod det privata flygandet enbart för 4 procent av de totala utsläppen från hushållens konsumtion. Utsläpp som genereras av vårt boende är fortfarande betydande även om utsläppen har minskat radikalt de senaste åren. Även här finns sannolikt potential för effektivare och miljövänligare bygg- och uppvärmningsmetoder framöver. När det kommer till livsmedel pekar studier på att det kan vara svårare att få ner utsläppsintensiteten för vissa varor, främst för kött och mejeriprodukter. I detta fall kan man alltså argumentera för att konsumtionen av de mest utsläppsintensiva varorna bör begränsas samt att svenskproducerade varor bör konsumeras i större utsträckning än importerade varor. Styrmedel, högre pris på utsläppsrätter samt en global koldioxidskatt är medel som kan minska utsläppen. För att nå klimatmålen är de flesta aktörer eniga om att det krävs både rimliga mål och styrmedel. I Klimatpolitiska rådets rapport anger man till exempel ledarskap och styrning samt styrmedel för att nå det nationella målet. Många har även argumenterat för en global koldioxidskatt eller ett ambitiösare utsläppshandelssystem för att hantera klimatkrisen. Men för att införa en global koldioxidskatt måste medborgarna och företagen känna att den kommer dem till gagn. Konsumtion innebär tillväxt och i vårt extremscenario skulle konsumtionen år 50 vara 6 procent lägre än om vi fortsätter att konsumera som tidigare. Det skulle innebära att den årliga tillväxttakten minskar med två tiondelar per år. I termer av BNP skulle det innebära att nivån skulle kunna bli mellan 3-6 procent lägre 50 i extremscenariot jämfört med om vi fortsätter att konsumera som tidigare. Denna skattning är emellertid osäker. Hur stor nivåminskningen blir beror på hur stora de indirekta effekterna av minskad konsumtion blir i form av till exempel lägre import och sysselsättning. För att möta miljöutmaningen kommer tillväxt fortsätta att vara viktig. Även om vårt scenario troligen inte skulle innebära en kraftig påverkan på den totala ekonomin så bör man ta med sig att tillväxt ger bättre förutsättningar för att ha råd med de investeringar som krävs för miljöomställningen. Därutöver är det ofta så att vid ekonomiska kriser hamnar miljöproblemen långt ner på agendan, både bland befolkningen och bland politiker. Sist men inte minst så är miljön en global utmaning som vi inte bara kan lösa på hemmaplan. Kina står för 27 procent av de globala utsläppen, USA för 15 procent och Europa för 10 procent. Om vi ska föregå med gott exempel och för att andra länder ska vilja bedriva en ambitös miljöpolitik måste hållbarhet och tillväxt sannolikt kombineras. "Flyg- och köttskam" räcker inte. 11

12 Källor Konsumentverket. Konsumenterna och miljön 18, Möjligheter att göra val med miljöhänsyn. Rapport 18:17 Klimatpolitiska rådet. 19 Klimatpolitiska rådets rapport Hållbara konsumtionsmönster, analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 50. Naturvårdsverkets rapport nr ISSN Miljöpåverkan från svensk konsumtion nya indikatorer för uppföljning. Naturvårdsverkets rapport 6842 Nordea: Equity Quant ESG. Mass consumption, buy now, pay later. 18 Nordea: The Economics of a hotter world SCB. Implementering av femsiffrig COICOP. PM till nämnden för KPI. 13 SCB. Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser. SvD. Bostäderna förorenar mer än flyget SvD. Rapport: Utsläppen av koldioxid når ny rekordnivå DN. Efter toppmötet så kan du själv påverka klimatet Annual Reviews. The Consequences of Uncertainty: Climate Sensitivity and Economic Sensitivity to the Climate 12

13 Nordea Markets är det kommersiella namnet på Nordeas internationella kapitalmarknadsverksamhet. Detta dokument innehåller generell bakgrundsinformation som bara får användas av den avsedda mottagaren. Nordea Markets syn och den information som presenteras i dokumentet var aktuella då dokumentet skrevs, och kan ändras utan föregående underrättelse. Dokumentet innehåller ingen utförlig beskrivning av den produkten eller av riskerna förknippade med den. Informationen ska alltså inte betraktas som uttömmande och mottagaren måste göra sin egen bedömning härav. Denna information är inte avsedd som placeringsråd eller ett erbjudande att köpa och sälja finansiella instrument. Informationen är inte anpassad till den enskilda mottagarens specifika placeringsmål, ekonomiska situation eller personliga behov. Lämplig professionell rådgivning ska alltid inhämtas innan placerings- eller kreditbeslut fattas. Det är viktigt att notera att historisk utveckling inte är någon garanti för framtida avkastning. Nordea Markets är inte och söker inte uppträda som rådgivare i juridiska frågor eller i skatte- eller bokföringsfrågor. Detta dokument får inte i något syfte kopieras, distribueras eller publiceras utan skriftligt medgivande i förhand från Nordea Markets. Nordea Bank Abp, Hamnbanegatan 5, FI-000 NORDEA, Finland, hemort Helsingfors, FO-nummer För mer information om Nordea Nordea Bank Abp, Satamaradankatu 5, FI-000 NORDEA, Finland