Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet"

Inga Bergström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

2 Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna

3 Reproducera skattebasen i åldrande samhällen En humankapitalrespons: Hur social- och skattepolitik interagerar med fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud - den framtida skattebasen är avgörande Vi behöver reformera systemen för att öka antalet skattebetalare

4 Hur ser den ekonomiska livscykeln ut? Utbildning Arbete Sparande Konsumtion Investeringar Transfereringar I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn

5 Omfördelningar per capita 2003 I Sverige Nettosparande Inom hushåll Mellan hushåll Genom offentliga sektorn Arbetsinkomster

6 Den tudelade socialpolitiken i komparativt perspektiv

7 Välfärdsstatsmodeller Effektivt sätt att sammanfatta likheter och skillnader mellan länder och över tid Från marginell till institutionell modell Eller parallellspår, olika varianter av vägar för välfärdskapitalismen

8 Välfärdsstatsmodeller och tudelning Inkomstprövande modellen Frivilliga-statsunderstödda modellen Grundtrygghetsmodellen Statligt korporativ modell Generell standartrygghetsmodell

9 Inte bara välfärdsstatsregimer.. Omsorgsregimer Produktionsregimer Utbildningsregimer Migrationsregimer

10 Inte bara välfärdsstatsregimer.. Omsorgsregimer Produktionsregimer Utbildningsregimer Migrationsregimer

11 Social trygghet och inkludering Inkomst trygghet Skyddsnät mot fattigdom Belöna arbetskraftsdeltagande Förbättra matchning Makroeconomsk stabilitet Stödja ekonomisk omstrukturering Bidragsberoende i frånvaro av villkor

12 Arbetslöshetsförsäkring Sjukförsäkring Förtidspension Försörjningsstöd

13 Arbetslöshetsförsäkring Sjukförsäkring Förtidspension Försörjningsstöd Aktiv arb.marknadspolitik Rehabilitering Rehabilitering? Socialtjänst/rehab/arbets marknadspolitik

14 Socialbidragets nivå i förhållande till medianinkomsten (Nelson/Kuvalainen 2011) 70 Sweden Sweden

15 Den EUropeiska agendan

16 Lissabon strategin det gemensamma målet Den mest konkurrenskraftiga och dynamisk kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.

17 Den öppna koordineringsmetoden OMC Radera ut fattigdom och social exkludering genom att tillförsäkra alla tillgång till resurser, rättigheter och service som behövs för aktivt deltagande i samhället genom att förebygga och motverka exkludering, bekämpa all form av diskriminering som leder till exkludering.

18 EU2020 agendan Fokus på expanderande sektorer i kunskapsekonomin; innovation Sysselsättningsmål genusneutrala Färdigheter, utbildning minska avhoppen Social inklusion; fattigdomsreduktion

19 Problem EU2020 agendan Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en investeringsansats Saknas: mål för gymnasie- och yrkesutbildning Hållbarhet för sociala trygghetssystem? Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

20 Två av sju flaggskeppsinitiativ "Agenda för nya färdigheter och jobb" modernisera arbetmarknader och främja livslångt lärande för att förbättra matchningen och höja sysselsättningen "Europeisk plattform mot fattigdom" främja social sammanhållning genom att jobb och inkomster fördelas över befolkningen, fattiga människor skall kunna leva aktiv och värdigt.

21 Den globala finanskrisen har gått över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser.

22 Tiden är mogen för förändring Utan att tappa precisionen i analysen och skärpan i de policy instrument som behövs för att bli framgångsrik Den ekonomiska krisen och klimatförändringarna sätter olika typer av restriktioner Detta kan dock skapa dock ett momentum för förändring och för innovationer, samt möjligheter till förlängning av tidshorisonten för politiken

23 Den sociala investeringsagendan Gå bortom direkta responser på den nuvarande krisen för att undvika upprepa gamla misstag Hur kan rethink den europeiska framtiden post- Lisbon med en av klimatfrågan förlängd tidshorisont? Humankapital investeringar har inte fått så stort utrymme I debatten

24 sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

25 Den sociala investeringsagendan Ingen väg runt; investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Skatter third rail i europeisk politik? Möjligt att think the unthinkable? En balanserad ansats: syntes som förenar ett socialt hänsynstagande med olika grupper i samhället med en realistisk syn på hur samhället faktiskt fungerar Lärande som en komponent i den europeiska integrationen outnyttjad potential

26 Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg som investerar i barns kognitiva utveckling och utjämnar livschanserna Kvaliteten i obligatorisk skolgång PISA studierna ger vägledning för hur bäst främja grundläggande förmågor Kraven på yrkeskunnande i utvecklade postindustriella samhällen förändras och riskerar att polarisera ungdomsgrupper Den lärande ekonomin kräver att såväl företag som anställda ständigt förbättrar kompetenser och förmågor

27 Investeringsrelaterade utgifter - + Utgifter på passiva ersättningar (försäkringar och bidrag) + _ Traditionella trygghetssystem: Syduropa Den dolda välfärdsstaten USA Sociala investeringar och generös trygghet: Norden Humankapitalinvesteringar men låga förmånsnivåer Storbritannien

28 Arbetsmarknadspolitik efter tre principer (G. Bonoli)

29 bortom ett år Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna bortom inkomst välfärd resurser i flera dimensioner inkludera investeringar behov av nya sociala indikatorer bortom BNP

30 Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

32 Morel, Nathalie, Bruno Palier and Joakim Palme (eds.) Forthcoming 2011.Towards a Social Investment Welfare State? Ideas, Institutions and Achievements Bristol: Policy Press.

Relevanta dokument

Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns