Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd"

Pernilla Hellström
för 9 år sedan
Visningar:

1 Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd

2 Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar EU:s handelspolitik? 5. Hur har handelspolitiken litik utvecklats t och vilka hot finns framöver? Diskussion kring (1) Värderingar (2) Vilken kunskap eleverna har om hur handelspolitikens värld ser ut

3 Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med landets produktiva resurser. Specialisering enligt komparativa fördelar ger bägge parter högre levnadsstandard Stordriftsfördelar i produktionen (kostnaden faller vid ökad produktion), Stimulerar teknisk utveckling (genom konkurrens och import av teknik och kunnande) och därmed tillväxt Konsumentvinster Lägre priser Ökat utbud Bättre kvalitet

Specialisering enligt komparativa fördelar ger bägge parter högre levnadsstandard Stordriftsfördelar i produktionen

4 Ekonomiska argument MOT frihandel Främst u-länder: Tullar viktig inkomstkälla för staten (underutvecklat inhemskt skattesystem), Uppfostringstullar. Skydda framväxande industrier Främst i-länder (och mer utvecklade u-länder) Strategisk handelspolitik (industripolitik). Stöd till branscher där endast ett fåtal aktörer får plats på marknaden p.g.a. av stora initiala FoU-kostnader (ex Airbus). Jordbruk (alla): Trygga försörjningen av livsmedel, (öppna landskap, traditioner, kultur etc. Jordbrukets multifunktionalitet)

Skydda framväxande industrier Främst i-länder (och mer utvecklade u-länder) Strategisk handelspolitik (industripolitik).

5 Frihandel påverkar inkomstfördelningen Positivt för Exportnäringar och dess produktionsfaktorer (arbete, kapital, råvaror) Negativt för Importkonkurrerande näringar och dess produktionsfaktorer (arbete, kapital och råvaror) Handelsliberalisering måste (bör) därför kompletteras med: - Aktiv arbetsmarknadspolitik (matchning, vidareutbildning), - Arbetslöshets- och socialförsäkringar (mot tillfälligt inkomstbortfall). Sverige har dessa instrument, vissa andra länder inte (jmf USA). - Om anpassningskostnaderna blir för stora för företag och arbetare ökar motståndet tå t mot handelsliberaliseringar. lib li i

Aktiv arbetsmarknadspolitik (matchning, vidareutbildning), - Arbetslöshets- och socialförsäkringar (mot tillfälligt inkomstbortfall).

6 Slutsats Frihandel är nästan alltid gynnsamt för samhällsekonomin i långa loppet. Frihandel nödvändigt men inte tillräckligt för tillväxt Men i det korta perkspektivet och för många enskilda företag, regioner eller enskilda kan det vara negativt Frihandel kan både öka och minska klyftorna i samhället Och sen har vi förstås miljöaspekterna...

och för många enskilda företag, regioner eller enskilda kan det vara negativt

7 Miljön Handel påverkar miljön på olika sätt men fel med fokus på transporter Fokus borde vara på produktionen Lösningarna a är många: utsläppsrätter, ä skatter och andra a ekonomiska o styrmedel samt även rena förbud i vissa fall. Ny teknik viktigt. Märkning av produkter. Fel med fokus på mängden handel och avstånden

skatter och andra a ekonomiska o styrmedel samt även rena förbud i vissa fall.

8 Värderingar vad diskuterar eleverna? Miljön? Sociala aspekter (arbetslöset, klyftor mm) Maten vi äter? Utvecklingsländer (globaliseringsdebatten) Billiga priser, stort utbud, överflöd taget som självklart? Frihandel positivt eller negativt laddat begrepp?

Utvecklingsländer (globaliseringsdebatten) Billiga priser,

9 Det multilaterala systemet Efter Andra Världskriget Bretton Woodsinstitutionerna skulle vara tre men blev två: Värlsbanken och IMF Ingen ITO men istället GATT-avtalet

10 GATT 1947 grundläggande principer Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling Alla ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner). Nationell behandling Importerade varor ska behandlas på samma sätt som inhemska varor. Positiv särbehandling av utvecklingsländer (GSP) Allmänna undantag Länder får vidta (icke-diskriminerande) åtgärder som är nödvändiga för att skydda: (a) den allmänna moralen, (b) människors, djurs och växters liv och hälsa (SPS-åtgärder) (g) uttömliga naturresurser

Nationell behandling Importerade varor ska behandlas på samma sätt som inhemska varor.

11 Medlemstillväxten i GATT , WTO Tillströmming av u länder efter avkoloniseringen WTO efterträder GATT (1995)

WTO efterträder GATT (1995) 100 75 50 25 0 1945 1950

12 Från ytlig till djup integration. Tullar i fokus fram till Uruguayrundan ( ) Tullar Icke tariff. handelsh. Genève 1947 X X Annecy 1949 X Torquay X Geneva X Dillon X Kennedy X X Tokyo X X Runda År Regelverket Tjänste Immaterialrätingar Invester handel (GATS) (TRIPs) (TRIMs) Uruguay X X X X X X

Genève 1947 X X Annecy 1949 X Torquay 1950 51 X Geneva 1955 56 X Dillon 1960 6161 X

13 World Trade Organisation Bildades 1995 som ett resultat av Uruguayrundan Säte i Genevé (600 anställda) Upprätthåller ingångna avtal genom (1) övervakning (2) tvistlösning (relativt starkt) Forum för nya handelsförhandlingar (Doharundan)

ingångna avtal genom (1) övervakning (2) tvistlösning

14 Varför har Doharundan kört fast? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jmf FN) Vad innebär utvecklingsperspektivet? Maktförskjutning mot u-länder - Nya stora aktörer: Kina, Indien, Brasilien - Intressebaserade grupperingar av mindre u-länder => EU och USA har förlorat sin särställning Jordbruket fortfarande en stötesten. Nya områden (tjänster, icketariffära hinder mm) utgör ingrepp i suveräniteten Många medlemsländer prioriterar regionala och bilaterala handelsavtal

u-länder => EU och USA har förlorat sin särställning Jordbruket fortfarande en stötesten.

15 Frihandelsavtal och preferenser Frihandelsavtal ger möjlighet att gå längre än WTO men de skapar snedvridningar Frihandelsavtal tullunion gemensam marknad Frihandelsavtal: från till 200 idag. Ytterligare 200 på gångg Viktiga exempel: EU, NAFTA, MERCOSUR, ASEAN Sydkorea het potatis ( farliga bilar!) Pågående förhandlingar EU-Indien av stor betydelse (arbetskraft)

16 Kunskaper och intresse bland eleverna Kännedom om WTO, världshandelns spelregler? Fördomar om WTO? Ex i storföretagens famn eldyl? Syn på WTO:s inflytande i världen? Utvecklingsländers styrka bra eller dåligt? Jordbruket ska det skyddas/stödjas? Suveräniteten hotad?

Ex i storföretagens famn eldyl? Syn på WTO:s inflytande i världen?

17 EU den inre marknaden Den inre marknaden skapad omfattar 30 länder och fyra friheter: Varor - Tjänster - Människor - Kapital Varor handlas fritt men tjänster har stora problem (tjänstedirektivet) Människor inte speciellt mobila Kapital extremt rörligt men ändå inte På gång: hundratals förslag på gång i ny Enhetsakt (bla digital ekonomi ) Beslut fattas av rådet och parlamentet på förslag av EU-kommissionen

Människor inte speciellt mobila Kapital extremt rörligt men ändå inte På gång: hundratals förslag på

18 EU - den yttre handelspolitiken Omfattar alla ekonomiska relationer med tredje land Starkt polariserad mellan Nord och Syd (FR, IT vs UK och delvis DE) Sveriges position extremt liberal. Motiveras med egen historia, god konkurrenskraft, utvecklingshänsyn, ideologi: marknaden ska inte styras (men beskattas...) rationellt ickesentimentalt ekonomiskt tänkande Lissabonfördraget (i kraft dec 09) ändrar reglerna för beslutsfattande: parlamentet får medbeslutanderätt Troligen kommer handelspolitiken politiseras framöver (som i USA) Preferenser till u-länder GSP och Everything but Arms EBA (på svenskt initiativ) Economic Partnership Agreements (EPA) en het potatis ti

..) rationellt ickesentimentalt ekonomiskt tänkande Lissabonfördraget (i kraft dec 09) ändrar reglerna för beslutsfattande: parlamentet får medbeslutanderätt Troligen

19 Eleverna om EU och Sveriges handelspolitik Kunskap om inre marknaden och de fyra friheterna? Hur verkliga är friheterna egentligen? Hur fattas beslut i EU? Kunskap om yttre handelspolitiken litik och dess konflikter? Kunskap om och stöd för Sveriges handelspolitik? Preferenser till fattiga länder bra eller dåligt? EPA förekommer debatt?

Kunskap om yttre handelspolitiken litik och dess konflikter?

20 Handelshindren på långsiktig nedgång Kvoter för textilier borta sedan 2005 Kraftiga tullsänkningar i de flesta länder, särskilt Kina och Indien (halvering) Genomsnittlig tullnivå i världen idag: några få procent men kan höjas Men av betydelse i alla fall i vissa sektorer och pga fragmentering Antidumping begränsat fenomen men mycket medieuppmärsamhet ( handelskrig ) Handeln med jordbruksprodukter liberaliserad men fortfarande långt kvar att gå Investeringsliberalisering i världen i stort (påverkar främst tjänstesektorn)

vissa sektorer och pga fragmentering Antidumping begränsat fenomen men mycket medieuppmärsamhet ( handelskrig ) Handeln med

21 Risker framöver (bla i krisens kölvatten) 1930-talets misstag har inte upprepats G20-löften, övervakningssystem rädsla för motaktioner, WTO,frihandelsavtal, svagt tryck från företag och allmänhet Relativt oreglerat: offentlig upphandling och subventioner Offentlig upphandling (USA, Kina) + Subventioner (bilar, banker) = problem Framtidens fokus: förutom ovan nämnda även tekniska handelshinder och sanitära och fytosanitära åtgärder bla genmanipulation, hormoner Gränsjusteringsåtgärder för att bekämpa växthuseffekten Stödet för frihandel i olika länder (lågt i USA, högt i många u-länder)

22 Eleverna om handelspolitikens utveckling och hoten framöver Vad vet man om låga tullar och andra yttre gränshinder? Handelskrig oroas man av det (nu senast Kinas valuta) Inställningen till utländska direktinvesteringar och multinationella bolag? Fragmentering av produktionskedjorna är den känd? Offentlig upphandling och subventioner? Är det ok att vara protektionist här? Gränsjusteringsåtgärder? Diskuteras sådana?

23 Tack!

Relevanta dokument

Vad ungdomar bör veta om

Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med