Sveriges handel med Norge

Transkript

1 Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder?

2 Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som tillfälligt flyttar till grannlandet eller pendlar över gränsen för att arbeta. Norge är, bredvid Tyskland, vår största handelspartner. Sverige exporterade år 2011 varor till Norge för 115 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,5 procent av den totala svenska exporten. Norge är också ett viktigt importland för Sverige. Många faktorer bidrar till att underlätta handeln mellan Sverige och Norge. EES-avtalet innebär tullfrihet för de flesta varor och fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, om än med vissa undantag. De svenska och norska tullmyndigheterna, båda bland de mest effektiva i världen enligt Världsbanken, har ett unikt samarbete som gör att det bara krävs administration på en sida gränsen vid export eller import. Samtidigt finns fortfarande hinder för handeln. Dessa hinder får stor betydelse genom att Norge utgör en så viktig handelspartner för Sverige. År 2009 genomförde Kommerskollegium en undersökning bland svenska exporterande företag. I undersökningen framkommer att många svenska företag upplever att det är problematiskt att handla med Norge och att företagen vill ha bättre handelsvillkor med Norge. Särskilt småföretag och tjänsteföretag upplever handeln som problematisk. I den här studien har kollegiet närmare studerat vilka problem företagen upplever och hur dessa problem skulle kunna lösas. EU spelar en viktig roll som handelspartner för Norge. Av den norska exporten går 81 procent till den europeiska marknaden och 70 procent av Norges import kommer från unionen. Norge är inte medlem i EU men är ändå i stor utsträckning en del av EU:s inre marknad genom EES-avtalet. Norge har genom EES-avtalet förbundit sig att följa EU:s för den inre marknaden; däremot deltar Norge inte i det institutionella samarbetet i EU. Skillnader i nationella regler, särskilt på momsområdet, skapar problem för handeln och utgör en kunskapströskel för nya exportörer. Norge deltar inte i EU:s tullunion att handla över den norsk-svenska gränsen innebär alltså att en tullgräns passeras. Trots att de svenska och norska tullmyndigheterna har ett samarbete som förenklar för företag kräver handel över gränsen en viss administration. EES-avtalet innebär att Sverige kan exportera nästan alla industrivaror tullfritt till Norge. För jordbruksvaror, bearbetade jordbruksvaror och fisk regleras handeln i särskilda överenskommelser som innebär att svensk export i många fall fortfarande möter höga tullar i Norge. Vilka hinder möter svenska företag i handeln med Norge? För att få kunskap om vilka problem som svenska företag möter i handeln med Norge har Kommerskollegium samlat de hinder som har rapporterats in till Solvit, Nordiska Ministerrådet, Grensetjänsten och Europeiska kommissionen, samt talat med Business Sweden (tidigare Exportrådet), ett flertal handelskamrar, gränskommittéer och företag. Denna information kompletterar den bild som baseras på information i företagsundersökningen och handelshinder som företag påpekat för kollegiet i andra sammanhang. Svenska företag rapporterar problem i handeln med Norge främst inom följande områden: Tullprocedurer I Kommerskollegiums företagsundersökning framkommer att det största problemet som svenska företag upplever i handeln med Norge är att tulloch andra gränsprocedurer är krångliga. Långsam tullhantering och tillkrånglad dokumentation är två representativa kommentarer. Eftersom Norge inte är medlem i EU:s tullunion är det oundvikligt att det är mer komplicerat att exportera till Norge än till EU-medlemsländer som Finland och Danmark. När ett företag exporterar till ett land utanför EU, så som Norge, måste vissa administrativa krav och procedurer uppfyllas. I ett internationellt perspektiv har Norge dock enkla och förutsägbara tullprocedurer. Sverige och Norges tullverk har också ett unikt samarbete som underlättar för handeln genom att export- och importdeklaration kan göras på ett ställe. Det borde alltså vara enkelt att exportera till Norge. Många svenska företag delar inte den här positiva bilden, utan beskriver de norska tullprocedurerna som tidskrävande och kostsamma. Momsregler Mervärdesskatten regleras på nationell nivå i Norge. EU har vissa gemensamma momsregler. För Sveriges del så reglerar de i princip när en vara säljs till eller från Sverige om affären involverar ett annat EU-land även om de inte reglerar vilken moms-

3 sats som ska tas ut. EU:s gemensamma momsregler gäller inte för Norge. Norge deltar däremot i samarbetet i EU:s inre marknad, vilket innebär att landet ska verka för fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och personer. Så även om Norge inte deltar i EU:s samarbete om moms så kan norska momsregler som hindrar den fria rörligheten visa sig stå i strid med reglerna om fri rörlighet som Norge har att följa enligt EES-avtalet. Utländska företag som bedriver handel i Norge måste ha ett momsombud för momsadministration i Norge, vilket innebär en extra kostnad som många svenska företag, särskilt inom e-handel, anser utgör ett handelshinder. Ett annat problem för många företag är att de måste deponera tull och moms, vanligtvis kontant, för varor som förs in i Norge trots att varorna ska återföras till Sverige. Ett tredje problem är att viss utrustning, som asfalteringsmaskiner, cementblandare och lyftkranar, inte omfattas av ATAcarnetsystemet som ska underlätta tillfällig införsel av varor. För svenska företag som behöver dessa maskiner för att utföra tjänster i Norge blir momsdeponeringen och den administrativa avgiften för att föra in maskinerna i Norge betungande. Tullar Jordbruks- och livsmedelsimport från EU måste betala relativt höga tullar i Norge. För mjölk uppgår tullsatsen i Norge till mellan 388 procent och 433 procent, beroende på fetthalt. Köttbullar beläggs med en tull på 129,50 norska kronor/kilo. För många färska grönsaker och rotfrukter varierar tullarna över året, så kallade säsongstullar. I maj och juni är tullen på tomater från EU drygt 10 norska kronor/kilo. De höga norska tullnivåerna leder i praktiken till att det i många fall blir omöjligt för import att konkurrera med inhemskt producerade varor på den norska marknaden. Även de tullfria kvoterna som finns är enligt svenska företag svåra att utnyttja genom brister i förutsägbarhet och krävande administration. Slutligen har vissa företag problem med norska tullmyndighetens varuklassificering, som leder till högre, eller framförallt oförutsägbara, tullar. Nationella tekniska regler Norge är genom EES-avtalet en del av EU:s inre marknad och omfattas därmed av stora delar av EU:s produktlagstiftning på områden som leksaker, maskiner, medicintekniska produkter och läkemedel. För de områden där harmoniserad lagstiftning saknas gäller principen om ömsesidigt erkännande. I Sveriges handel med Norge borde därför olika regler eller standarder inte utgöra något problem, trots det anser sig svenska företag ha problem med byggstandarder, regler för längd och vikt för lastbilar, samt regler för lastpallar. Personers rörlighet över gränsen Fri rörlighet för personer gäller inom EU och EES. En svensk person som vill bo, arbeta eller studera i Norge ska alltså kunna göra detta utan att mötas av administrativa hinder till följd av att denne inte är norsk medborgare. Att arbetskraft lätt kan röra sig över gränsen underlättar för företag. Det får därför konsekvenser för näringslivet och handeln när brist på samordning av till exempel socialförsäkringssystem begränsar möjligheten att växla mellan jobb på olika sidor gränsen utan att riskera en förlorad trygghet. I utredningen diskuteras tre problem relaterad till personers rörlighet: möjligheten att veckopendla med en svenskregistrerad bil mellan

4 Norge och Sverige, problem med intyg för arbetslöshetsförsäkring samt att de långa handläggningstiderna för att få ett norskt byggekort kan utgöra ett handelshinder. e-handel Norge är en stor och betydelsefull marknad för svenska e-handlare och fyra av tio svenska e-handelsföretag som bedriver utlandsförsäljning har Norge som sin största utlandsmarknad. För e-handel gäller i princip samma möjligheter och utmaningar som för traditionell handel. I studien lyfts ändå handelshinder för e-handel fram under en särskild rubrik, eftersom det är en snabbväxande del av handeln där hinder för fortsatt expansion behöver belysas. Två typer av problem i Norge återkommer i kollegiets kontakter med svenska e-handelsföretag: krav på lokal etablering vid registrering av toppdomän samt krångliga momsoch tullprocedurer. Andra bekymmer som e-handelsföretag har tagit upp, men som inte beskrivs i utredningen, är dubbelbeskattning och förbud mot lagring av personnummer. Forum och strategier för att hantera handelshinder mellan Sverige och Norge Det finns en rad strategier och fora för att lösa hinder i handeln mellan Sverige och Norge, så som Solvit, EU:s handelshinderarbete och Nordiska ministerrådet. Sverige bör se till att utnyttja dessa på bästa sätt och aktivt arbeta för att lösa handelshinder med Norge. Information om villkoren för handeln och personers möjligheter till arbete och pendling mellan Sverige och Norge är viktigt. Att göra fel kan bli kostsamt för företag och enskilda personer. Om företag har rätt kunskap och förväntningar när de börjar handla med Norge så kan många av de problem som upplevs som handelshindrande undvikas. Det finns idag många aktörer med uppdrag att ge information till företag och privatpersoner. De informationsbrister som svenska företag och arbetstagare upplever bör kunna lösas av dessa aktörer. Det kan finnas skäl att se över hur informationen kan spridas på bästa sätt. Norge är inte en del av den Europeiska unionen men är ändå i stor utsträckning en del av EU:s inre marknad. EES-avtalet innebär att Norge deltar i EU:s inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. EU:s lagstiftning sker ofta i form av EU-direktiv som genomförs genom att EU- och EES-länderna tar nationella beslut kring form och tillvägagångssätt. I alla EU- och EES-länder finns Solvit-center med uppdrag att arbeta med enskilda fall där företag och privatpersoner anser att den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital eller personer på den inre marknaden inte tillämpas på rätt sätt. Förutom att bidra till att lösa det enskilda ärendet kan Solvit också lyfta problem till högre instanser och bidra till att handelshinder löses. Kollegiets studie lyfter fram vikten av att arbeta förebyggande för att undvika att handelshinder uppkommer. Hur medlemsländerna genomför EU-lagstiftning är en fråga som uppmärksammas alltmer inom EU. De nordiska länderna har genom sin gemensamma rättstradition och sina nära kulturella och språkliga band goda förutsättningar för att samarbeta kring genomförande av EU-lagstiftning. Kollegiets studie lyfter fram de positiva erfarenheterna från ett samarbete med tjänstedirektivet på tjänstemannanivå där både Sverige och Norge deltog. Det är troligt att det finns andra EU-direktiv där samma metod kan användas. För att underlätta rörligheten på den fria marknaden behövs också samordning och harmonisering av nationella utöver vad som sker på EU:s inre marknad. Det finns en vilja till samarbete mellan de nordiska länderna; redan idag arbetas med såväl socialförsäkringar som byggregler. Här fyller bland andra Nordiska ministerrådet en viktig funktion som forum för harmonisering av nationella regler. Sverige bör fortsätta vara drivande i arbetet med anpassning av nationella regler i den nordiska kretsen. Avslutningsvis kan konstateras att Sverige även fortsatt bör bedriva ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd en sänkning av de norska tullarna för jordbruks- och livsmedelsprodukter. Målsättningen bör vara att överenskommelsen som EU och Norge har träffat om en gradvis ömsesidig liberalisering för jordbruks- och livsmedelsprodukter ska respekteras. Det finns också utrymme för att använda EU:s marknadstillträdesstrategi mer aktivt för att sätta fokus på förbättrade handelsvillkor med Norge för de varor som ännu inte täcks av EES-avtalet och för tullrelaterade frågor, som varuklassificering.

5 Sammanställning över handelshindren i Kommerskollegiums utredning och var/hur en lösning kan ske Typ av hinder Exempel på hinder Möjlig hantering Information om EES-avtalet / integration på EU:s inre marknad Förändrat i Sverige/EU Förändrat i Norge Tullprocedurer Gränsdokumentation Regler för klarering Moms Krav på momsombud Tullar Nationella tekniska regler Deposition av moms ATA-carnet inte möjlig för alla varor Höga tullar ( ) Kvoter ( ) Klassificering Byggregler Lastbilsbredd och vikt Lastpallar E-handel Domännamn Fri rörlighet för personer Personbil A-kassa Byggekort