Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner

Transkript

1 Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner

2 Resultatet i korthet Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt högre andel än genomsnittet för Sverige har vi kunnat konstatera brister i kunskapen om företagens rättigheter på inre marknaden. Hela 72 procent av företagen i undersökningen bedömde att de har vissa eller stora brister vad gäller kunskaper om rättigheter på den inre marknaden. Företag som handlar med inre marknaden har visserligen en högre självupplevd kunskapsnivå, men ser man till hur de svarat på kunskapsfrågorna är skillnaden inte så stor jämfört med företag som inte handlar med den inre marknaden. Endast en dryg tredjedel av de tillfrågade företagen kände till att arbetstagare från andra medlemsländer inte behöver ha ett svenskt arbetstillstånd för att jobba i Sverige Av de 500 privatpersoner som deltog i undersökningen är det 20 procent som handlat på distans, sökt sjukvård, bott, studerat eller arbetat i ett annat EU-land. Så många som två tredjedelar av privatpersonerna som deltog i undersökningen kände inte till att alla tullar avskaffats inom EU. Däremot visste 76 procent av de tillfrågade privatpersonerna att man alltid har rätt att stanna i tre månader i ett annat EU-land. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Uppdraget och dess bakgrund Undersökningen Företag Företag med handel jämfört med företag utan Företagens uppfattning om sin egen kunskapsnivå Företagens kunskapsnivå Var söker företagen information? Kännedom om Solvit Privatpersoner Utnyttjande av den inre marknaden Privatpersoners kunskapsnivå Sammanfattning och slutsatser Företag Privatpersoner Bilaga Undersökningsmetodik Bilaga Frågor Företag Bilaga Frågor Allmänheten Kommerskollegium Box 6803, S Stockholm, Sweden Phone Fax registrator@kommers.se

4 1. Inledning 1.1 Uppdraget och dess bakgrund Kommerskollegium har bland annat till uppgift att informera företag och allmänheten om den inre marknaden. Kommerskollegium gavs i 2011 års regleringsbrev i uppdrag att genomföra en undersökning för att mäta företags och enskildas kännedom om den inre marknaden. Syftet med undersökningen har sålunda varit att få en bild av hur mycket företag och enskilda känner till om de möjligheter den inre marknaden har medfört. Den inre marknaden påverkar både företag och enskilda på en mängd olika sätt. Alltifrån tullfrihet, större utbud, ökad konkurrens till fri rörlighet för studenter, arbetstagare och pensionärer. Det inte är möjligt att, med ett begränsat antal frågor, mäta kunskapsnivån avseende alla delar av den inre marknaden. Vår förhoppning är dock att de frågor vi valt att ställa ger en indikation på hur den generella kunskapsnivån ser ut. 1.2 Undersökningen Tillsammans med undersökningsföretaget Markör tog vi fram två enkäter bestående av sex frågor till allmänheten och sju frågor till företagen. 500 företag och 500 privatpersoner besvarade enkäterna. Datainsamlingen skedde genom telefonintervjuer under perioden 14 till 29 november Den urvalsmetod som använts medför att vi inte med säkerhet kan överföra resultatet på den totala populationen. Resultatet får därför ses som en indikation på hur kunskapsnivån ser ut. I det följande avses med företag och allmänhet endast de som deltagit i undersökningen. För en mer utförlig beskrivning av undersökningen hänvisas till bilaga 1 samt till enkätfrågorna som återfinns i bilaga 2 och 3. 4

5 2. Företag 2.1 Företag med handel jämfört med företag utan Har ni handel med varor och/eller tjänster med länder inom EU:s inre marknad? 59% 41% Ja Nej Av de 500 företag som deltog i undersökningen var det 41 procent som uppgav att de handlade med andra EU-länder. Enligt Kommerskollegiums egna beräkningar är det i verkligheten ungefär 10 procent av företagen som handlar med andra länder på den inre marknaden. 1 Det verkar således som om de företag som handlar med EU valt att delta i undersökningen betydligt större omfattning än de som inte är aktiva på den inre marknaden. Ser man till hur svaren fördelats mellan dessa grupper framgår det att företag som redan i dag handlar med den inre marknaden generellt sett har en något högre kunskapsnivå än företag som inte handlar med andra länder. Eftersom företagen med utrikeshandel är överrepresenterade i denna undersökning bör man ha detta i åtanke när man tolkar resultaten. Bland företagen som handlar med andra länder är det 34 procent som angett att de har goda eller mycket goda kunskaper om sina rättigheter på den inre marknaden. Motsvarande siffra för företagen utan gränsöverskridande handel är endast 11 procent. Ser man till företagens svar på våra tre kunskapsfrågor är skillnaden dock inte så stor. Av företagen med utrikeshandel är det 22 procent som svarat rätt på samtliga tre kunskapsfrågor medan motsvarande andel för företag utan handel är 16 procent. Kännedomen om Kommerskollegium samt Solvit är också högre bland företag som redan handlar på den inre marknaden. 7 procent skulle vända sig till Kommerskollegium för att få veta mer om handel med ett annat land och 8 procent känner till Solvit. Motsvarande siffror för företag utan handel är 3 respektive 4 procent. 1 Detta gäller för företag med 1-49 anställda och med den inre marknaden avses EU 27 samt Norge, Island och Liechtenstein. Statistiken avser 2008 med reservation för tröskelvärdena i statistikrapporteringen. Gränsen för uppgiftsskyldighet uppgick 2008 till 2,2 miljoner kronor per år vid införsel från EU och 4,5 miljoner kronor vid utförsel till EU. 5

6 2.2 Företagens uppfattning om sin egen kunskapsnivå 21 procent av företagen i undersökningen tyckte själva att de hade mycket eller ganska goda kunskaper om sina rättigheter på den inre marknaden. Det är emellertid bara 4 procent av dessa företag som svarat rätt på samtliga tre kunskapsfrågor. 60% 50% 40% 30% 0% Hur bedömer du ditt företags kunskap om vilka rättigheter ert företag har på EU:s inre marknad? Är de... 4% 2% 3% Mycket goda 30% 18% Ganska goda 35% 28% 23% Har vissa brister 27% 56% 44% Har stora brister 9% 7% 4% Handel Ej handel Totalt 72 procent av företagen bedömde att det finns vissa eller stora brister vad gäller kunskaper om rättigheter på den inre marknaden. Tvärtemot vad man kunnat tro är det inom denna grupp betydligt fler företag som svarat rätt på de tre kunskapsfrågorna. 14 procent har trots självupplevda brister i sin kunskap svarat rätt på samtliga frågor. Kommerskollegium ställde samma fråga i en annan undersökning som genomfördes Trots att sex år passerat så verkar 3 det inte som om att någon förändring ägt rum. Svarens fördelning är i stort sett identiska i de båda undersökningarna. 2.3 Företagens kunskapsnivå De intervjuade företagen fick ta ställning till tre påståenden som antingen var falska eller sanna. Vi valde att fråga om den fria rörligheten för arbetskraft och arbetstillstånd, om den fria rörligheten för varor och ömsesidigt erkännande samt om krav på etablering kopplat till offentlig upphandling. 2 Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad, dnr Urval och undersökningsmetod skiljer sig åt mellan de båda undersökningarna och vi kan därför inte uttala oss med säkerhet om någon förändring ägt rum. 6

7 Endast en dryg tredjedel av de tillfrågade företagen kände till att arbetstagare från andra medlemsländer inte behöver ha ett svenskt arbetstillstånd för att jobba i Sverige. 60% 50% 40% 30% 0% Om du vill anställa någon från ett annat EU-land behöver den personen ett svenskt arbetstillstånd 42% 54% 49% 39% 36% 33% 19% 13% 15% Sant Falskt (rätt) Handel Ej handel Totalt Drygt hälften av de tillfrågade företagen kände till att en vara som får säljas i ett medlemsland normalt också får säljas i alla andra medlemsländer utan vidare ändringar eller provningar. 70% 60% 50% 40% 30% 0% En vara som får säljas i ett EU-land får normalt också säljas i alla andra EU-länder utan vidare ändringar eller provningar 62% 53% 56% 24% 24% 24% 23% 15% Sant (rätt) Falskt Handel Ej handel Totalt 7

8 Bäst kännedom hade de tillfrågade företagen om offentlig upphandling. Drygt 60 procent visste att det inte får ställas krav på etablering för att delta i en offentlig upphandling i ett annat land. 70% 60% 50% 40% 30% 0% För att delta i en offentlig upphandling i ett annat EU-land måste ett företag vara etablerat i det landet 13% 11% 12% 61% 62% 62% 25% 27% 26% Sant Falskt (rätt) Handel Ej handel Totalt 2.4 Var söker företagen information? En tredjedel av de tillfrågade företagen visste inte vart de skulle vända sig för att få mer information om handel med andra EU-länder. Kommerskollegium ställde samma fråga i en undersökning 2004 och resultatet skiljer sig åt på flera punkter. Stora ökningar kan observeras i andelen företag som inte vet till vem de ska vända sig, från 19 till 33 procent, samt i kategorin Annat, från 19 till 38 procent. Med resultatet i hand kan vi konstatera att vi borde ha bett intervjuarna notera och sammanställa även de alternativ som nu registrerats i kategorin Annat. Vart skulle du vända dig om du vill veta mer om handel med ett annat EU-land? Handelskammaren 2% 12% Branschorganisation 4% Exportrådet 33% 6% 5% 6% 1% Kommerskollegium Skatteverket Utrikesdepartementet Annat 38% EEN/SN/Riksdagens EUupplysning/Ditt europa/kommissionen 8

9 Det är dock inte troligt att nya aktörer tillkommit. Den mest troliga förklaringen till ökningen i kategorin Annat torde vara att betydligt fler nu för tiden i första hand använder sig av Internet och Google för att finna information. Betydligt fler än hälften av besökarna till kollegiets webbplats kommer exempelvis via Google. Det ska även påtalas att en del av förändringen troligtvis kan förklaras med att urvalet inte är detsamma i de båda undersökningarna. I undersökningen från 2004 ingick företag med upp till 200 anställda medan vi i den senaste undersökningen begränsat urvalet till företag med upp till 49 anställda. Andelen företag som skulle vända sig till Exportrådet har gått från 35 till 6 procent och Handelskammaren har minskat från 25 till 12 procent. Det finns även organisationer för vilka andelen ökat, bland annat Skatteverket och Kommerskollegium, men dessa ökningar är så små att de inte går att fastställa med säkerhet. Det står även klart att svenska företag vänder sig till svenska aktörer för att få information. EUkommissionens nätverk Enterprise Europe Network och sidan Ditt Europa är i det närmaste helt okända för företagen i undersökningen. 2.5 Kännedom om Solvit Endast 6 procent av de tillfrågade företagen kände före intervjun till Solvit. Bland de företag som handlar på den inre marknaden är andelen något högre (8 procent). 100% I alla EU-länder finns ett så kallt Solvit-center, som hjälper företag och privatpersoner att kostnadsfritt lösa hinder mot rätten till fri rörlighet inom EU. Kände du innan detta samtal till det? 91% 95% 93% 80% 60% Handel 40% Ej handel 0% 8% 4% 6% 1% 1% 1% Ja Nej Totalt 9

10 3. Privatpersoner 3.1 Utnyttjande av den inre marknaden 20 procent av personerna som besvarat undersökningen har på något sätt utnyttjat den inre marknaden. Med utnyttjat menas i denna rapport att de via Internet eller postorder har köpt en vara eller tjänst, sökt sjukvård, bott studerat eller arbetat från/i ett av de länder som ingår i den inre marknaden. Har du via Internet eller postorder köpt en vara eller tjänst, sökt sjukvård, bott, studerat eller arbetat i något av de länder som ingår i EU:s inre marknad? 15% Köpt vara eller tjänst 3% 2% 2% 3% Sökt sjukvård Bott Studerat Arbetat 80% Nej Vanligast är att man har köpt en vara eller tjänst från ett annat EU-land. Detta har 15 procent av dem som besvarat undersökningen gjort. När det gäller sjukvård, boende, studier och arbete är det mellan 2 och 3 procent som svarat jakande. Det är endast 4 procent som har svarat rätt på samtliga kunskapsfrågor. Kunskapen är något bättre bland de personer som utnyttjat en specifik del av den inre marknaden. Bland dessa är det 9 procent som har alla rätt. Av de 77 personer som angett att de har köpt en vara eller tjänst via Internet eller postorder är det 18 procent som svarat rätt på de två frågor vi ställde om moms och tullar. Motsvarande siffra för de som inte köpt en vara eller tjänst är 6 procent. 47 procent av de svarande som har arbetat i ett annat land visste att man inte behöver ett arbetstillstånd. Andelen bland de som inte arbetat i ett annat land som kände till det är dock precis lika stor. Vi har inte frågat hur många som känner till Solvit. Anledningen till detta är att denna fråga ingick i den speciella Eurobarometer som kommissionen publicerade i november Av resultatet framgår att 7 procent av svenskarna i första hand skulle vända sig till Solvit om deras EUrättigheter inte erkänns av en myndighet i ett annat land. Genomsnittet för hela EU var 1 procent och Sverige hade den högsta andelen av alla länder. 3.2 Privatpersoners kunskapsnivå Närmare hälften av de tillfrågade kände till att man inte behöver ett arbetstillstånd för att som EUmedborgare arbeta i ett annat land. Det mest anmärkningsvärda med detta är kanske att det således 4 Special Eurobarometer 363, Internal Market: Awareness, Perceptions and Impact 10

11 var fler privatpersoner än företag som kände till detta. Bara en dryg tredjedel av företagen visste att det inte krävs ett svenskt arbetstillstånd för personer från andra EU-länder (se ovan). 80% 70% 60% 50% 40% 30% 0% För att arbeta i ett annat EU-land måste en svensk medborgare ha ett arbetstillstånd 38% 23% 35% 42% 68% 47% 18% Sant Falskt (rätt) Ej erfarenhet Erfarenhet Total Bland de svarande som angett att de har utnyttjat någon del av den inre marknaden är kunskapen högre. Högst andel rätt svar fick frågan om rätten att stanna i tre månader. Om det verkligen förhåller sig så att de tillfrågade hade kunskap om just denna rättighet är svårt att uttala sig om. Det finns en risk att flera av de tillfrågade gissat eftersom påståendet helt enkelt låter rimligt. Återigen ser det ut som om kunskapen är något högre bland de som utnyttjat den inre marknaden. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 0% Som medborgare i ett EU-land har du alltid rätt att stanna i tre månader i ett annat land 85% 74% 76% 7% 5% 6% 19% 17% Sant (rätt) Falskt Ej erfarenhet Erfarenhet Total 11

12 Två tredjedelar av de som svarat kände inte till att alla tullar avskaffats mellan länderna på den inre marknaden. Det är även intressant att notera att så många som 43 procent tror sig veta att det fortfarande existerar tullavgifter inom EU. Denna missuppfattning är lika stor i gruppen som varit aktiva på den inre marknaden. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 15% 5% 0% Man behöver aldrig betala tullavgifter när man köper varor från andra EU-länder 31% 38% 32% 43% 43% 43% 25% 18% Sant (rätt) Falskt 24% Ej erfarenhet Erfarenhet Total Endast 20 procent av de tillfrågade kände till att momsen betalas i ursprungslandet när man som privatperson köper en vara från ett annat EU-land. Här ser vi dock en tydlig skillnad mellan de som har utnyttjat den inre marknaden och de som ännu inte gjort det. Återigen är det över 40 procent som felaktigt tror sig veta och när vi ser till andelen felaktiga svar är det ingen skillnad mellan grupperna. 45% 40% 35% 30% 25% 15% 5% 0% När du köper en vara från ett annat EU-land via Internet ska du betala in svensk moms 41% 41% 38% 16% 34% 42% 27% Sant Falskt (rätt) 39% Ej erfarenhet Erfarenhet Total 12

13 4. Sammanfattning och slutsatser 4.1 Företag Som väntat har företagen som är aktiva på den inre marknaden en något högre kunskapsnivå än företag som bara är verksamma i Sverige. Undersökningen visar dock att företagens bedömning av sin egen kunskapsnivå i många fall inte stämmer med verkligheten. Det är till och med så att de största kunskapsbristerna finns inom den grupp företag som angett att de har goda eller mycket goda kunskaper om den inre marknaden. Mer än hälften av företagen i undersökningen kände till grundprincipen att en vara som är laglig i ett land också får säljas i de andra länderna utan att behöva anpassas. Detsamma gäller för krav på etablering för att delta i en offentlig upphandling. Det var dock sämre ställt med kunskapen om krav på arbetstillstånd. Här var det dessutom så att hälften av företagen trodde sig veta att det krävdes ett svenskt arbetstillstånd när en person från ett annat EU-land skulle anställas. I undersökningen har vi ställt tre kunskapsfrågor. Samtliga frågor rör rättigheter som företag har nytta av att känna till. Vid framtagandet av frågorna har vi dock inte rangordnat alla rättigheter som företag har, och kommit fram till att just dessa är de tre mest centrala. Även om resultatet visar på brister i kunskapen vore det därför fel att föreslå ökade insatser för att förbättra företagens kunskaper inom just dessa tre områden. Det finns dock inget som talar för att kunskapen inom dessa tre områden skiljer sig från övriga delar av den inre marknaden. Resultatet ger sålunda en indikation på hur den generella kunskapsnivån ser ut. Resultatet säger heller inget om vad som kan sägas utgöra en lämplig målsättning. Finns det vissa centrala rättigheter, skyldigheter eller möjligheter som varje företag, eller åtminstone en viss andel, bör känna till? Bör målsättningen vara olika beroende företagsstorlek och bransch? Är det istället så att Kommerskollegium och andra relevanta aktörer bör fokusera på att ta fram lättillgänglig information till företag som på eget initiativ vill lära sig mer samt att göra det lättare att hitta den information som redan finns? Kommerskollegium anser att informationen om den inre marknaden i första hand ska vända sig till de företag som aktivt söker höja sin kunskap. Orsaken till detta är att det är oerhört svårt att nå fram till företag som inte är intresserade av att utnyttja den inre marknaden utan endast vill vara verksamma lokalt. Det är därför ett bättre utnyttjande av resurser att prioritera de företag som är verksamma på den inre marknaden eller visar intresse för att bli det. De åtgärder som genomförs bör därför koncentreras till att informera om den inre marknaden på mässor och seminarier med den målgruppen. Kommerskollegium kan även se att det finns anledning att komplettera informationen på vår egen webbplats med en sammanställning över de viktigaste rättigheter och möjligheter som den inre marknaden för med sig. En annan viktig åtgärd är att göra det lättare för företag att få tillgång till all den information som redan finns oavsett vart företagen vänder sig för att söka. Kommerskollegium kommer därför att ta initiativ till ett samarbete mellan de viktigaste inremarknadsaktörerna som har företag som kunder. Målet är att det ska resultera i en gemensam sammanställning över vad de olika aktörerna kan bistå handelsintresserade företag med. Sammanställningen kan delas ut till företag men ska givetvis även publiceras på respektive aktörs webbplats. På så sätt ökar även sannolikheten att alla de företagare som i dag använder Internet som sin främsta informationskälla kan ledas vidare till övriga aktörer oavsett vilken av dessa som hamnar högst i träfflistan på Google. 4.2 Privatpersoner Den inre marknaden leder till ökad konkurrens, större utbud och därmed lägre priser. Dessa effekter kommer alla invånare till del utan att de behöver vidta några åtgärder eller ens känna till 13

14 den inre marknaden. Det finns dock en rad ytterligare möjligheter som en aktiv person kan ta del av. 20 procent av de svarande har aktivt utnyttjat den inre marknaden. Det vill säga de har via Internet eller postorder köpt en vara eller tjänst, sökt sjukvård, bott, studerat eller arbetat i ett av de länder som ingår i den inre marknaden. Det ska dock påtalas att detta givetvis inte är en uttömmande lista över olika sätt att aktivt utnyttja den inre marknaden. Vi skulle även kunnat fråga om de till exempel anlitat utländsk arbetskraft, privatimporterat en bil, fått sin utländska examen godkänd i Sverige eller köpt med sig öl från Tyskland. Tanken med frågorna var dock inte att få en heltäckande bild av hur stor andel av befolkningen som utnyttjat den inre marknaden utan att dela in de svarande i två grupper. Teoretiskt sett borde de personerna i den grupp som aktivt utnyttjat den inre marknaden också ha en bättre kunskap om vilka regler som gäller. Undersökningen kunde endast bekräfta detta till viss del. Det är en högre andel bland de personer som utnyttjat den inre marknaden som svarade rätt på alla frågorna. Men ser man till enskilda frågor är andelen rätta svar identiskt mellan grupperna. Det får även sägas vara förvånande att endast 18 procent av de som angett att de köpt en vara från ett annat EU-land visste att man inte behöver betala vare sig svensk tull eller moms. När det gäller svaren från allmänheten är det även slående hur hög andel felaktiga svar som avgavs. 33 procent var säkra på att man måste ha ett arbetstillstånd för att arbeta i ett annat land, 43 procent var säkra på att det tas ut tullavgifter vid handel inom den inre marknaden och 41 procent var säkra på att konsumenter ska betala in svensk moms när de köper en vara från ett annat land. Slutsatsen man kan dra av detta är att det är vanligt med missuppfattningar om den inre marknaden. Det kan dock även vara så att en del av de svarande helt enkelt inte vill svara att de inte vet och därför väljer att gissa. Om privatpersoner fortfarande tror att man måste betala tullar och svensk moms när man köper en vara från ett annat land minskar antagligen deras benägenhet att överväga att handla från andra länder. Endast 8 procent av de som svarat hade rätt på båda dessa frågor. När det gäller privatpersoner kan det finnas anledning att dela upp inre marknadens möjligheter i två grupper. I den första gruppen ingår möjligheter som potentiellt utnyttjas en eller ett fåtal gånger per person. Hit hör till exempel erkännande av examina samt att i ett annat EU-land söka sjukvård, bosätta sig, studera eller arbeta. I den andra gruppen ingår möjligheter som potentiellt kan utnyttjas ett flertal gånger. Hit hör framför allt möjligheten att handla varor och tjänster över gränserna men även rättigheter man har som resenär eller turist. Enligt Kommerskollegium kan kunskapsbehovet när det gäller möjligheterna i den första gruppen först och främst mötas genom att ansvariga myndigheter har utförlig information på sin webbplats. För möjligheterna i den andra gruppen finns det däremot anledning att överväga om mer aktiva åtgärder bör vidtas för att få till stånd en generell kunskapshöjning hos allmänheten. 14

15 5. Bilaga Undersökningsmetodik Undersökningen har genomförts av Markör Marknad och kommunikation. Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer under perioden 14 till 29 november Undersökningspopulationen för allmänheten avgränsas i ålder till år och för företagen till 1-49 anställda. PAR abonnentregister har varit urvalsram för undersökningen bland allmänheten och för företagen har PARAD företagsregister använts. Vid projektstart beslutades att undersökningen skulle genomföras med ett ersättningsurval vilket innebär att ett överuttag beställts och att datainsamlingen pågått tills dess att målsatt antal intervjuer genomförts. Målet sattes till 500 genomförda intervjuer per målgrupp. Ur nämnda registret har Markör beställt ett slumpmässigt urval av poster per målgrupp. För allmänheten har slumpningen skett bland fasta telefonnummer till hushåll där minst en person är i åldern år. Vid urvalet för företagsundersökningen har slumpningen skett bland företag som inte är offentligt ägda och där antalet anställda är inom nämnda intervall. Företagen har sökts på vardagar mellan klockan 8.00 och och intervjuerna med allmänheten har genomförts på kvällstid. Vid intervjuerna med allmänheten har den i hushållet som är i det aktuella åldersintervallet och som senast fyllde år sökts. Denna andra slumpning inom hushållet görs för att öka spridningen i kön och ålder mellan de svarande. Vid intervjuerna med företag har den som är ansvarig för internationell handel sökts. I mindre företag utan internationell handel har intervjun ofta genomförts med den som är ansvarig för företaget. I tabellen nedan redovisas storleken på urvalen tillsammans med utfallet för samtliga poster uppdelat per målgrupp. Allmänhet Företag Antal genomförda intervjuer Felaktigt telefonnummer 9 54 Vägran Språkproblem Ej tillgänglig under fältarbetsperioden 9 27 Kvarstående poster efter avslut Antal i urval Kommerskollegium har i samråd med Markör utformat den enkät som har använts i undersökningen. Enkäten bestod av sex frågor till allmänheten och sju frågor till företagen. Samtliga frågor har haft fasta svarsalternativ. 15

16 6. Bilaga Frågor Företag 1. Har ni handel med varor och/eller tjänster med länder inom EU:s inre marknad? Ja Nej, har ingen handel med EU:s inre marknad 2. Hur bedömer du ditt företags kunskap om vilka rättigheter ert företag har på EU:s inre marknad? Är de? Mycket goda Ganska goda Har vissa brister Har stora brister 3. Vart skulle du vända dig om du vill veta mer om handel med ett annat EU-land? (spontan flervalsfråga) Handelskammaren Branschorganisation Exportrådet Kommerskollegium Enterprise Europe Network/Euro Info Center/Riksdagens EU-upplysning/Svenskt näringsliv/ditt europa/your Europe/Kommissionen Skatteverket Utrikesdepartementet Annat Jag kommer nu att läsa upp tre påståenden där du ska få svara om du tror att det jag påstår är sant eller falskt enligt gällande lagstiftning. Du kan även svara att du inte vet. 16

17 4. Om du vill anställa någon från ett annat EU-land behöver den personen ett svenskt arbetstillstånd. Sant Falskt 5. En vara som får säljas i ett EU-land får normalt också säljas i alla andra EU-länder utan vidare ändringar eller provningar. Sant Falskt 6. För att delta i en offentlig upphandling i ett annat EU-land måste ett företag vara etablerat i det landet. Sant Falskt 7. I alla EU-länder finns ett så kallat Solvit-center, som hjälper företag och privatpersoner att kostnadsfritt lösa hinder mot rätten till fri rörlighet inom EU. Kände ni innan detta samtal till detta nätverk? Ja Nej 17

18 7. Bilaga Frågor Allmänheten 1. Inledningsvis undrar jag om du via internet eller postorder har köpt en vara eller tjänst, sökt sjukvård, bott, studerat eller arbetat i något av de länder som ingår i EU:s inre marknad? Ja, köpt vara eller tjänst Ja, sökt sjukvård Ja, bott Ja, studerat Ja, arbetat Nej Jag kommer nu att läsa upp fyra påståenden där du ska få svara om du tror att det jag påstår är sant eller falskt enligt gällande lagstiftning. Du kan även svara att du inte vet. 2. För att arbeta i ett annat EU-land måste en svensk medborgare ha ett arbetstillstånd. Sant Falskt 3. Som medborgare i ett EU-land har du alltid rätt att stanna i tre månader i ett annat EU-land. Sant Falskt 4. Man behöver aldrig betala tullavgifter när man köper varor från andra EU-länder. Sant Falskt 5. När du köper en vara från ett annat EU-land via internet ska du betala in svensk moms. Sant 18

19 Falskt 6. Då skulle jag bara vilja avsluta med att fråga vilket år du är född? Svara med fyra siffror 19