Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Transkript

1 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare har under år 2011 sjunkit till under För att kunna behålla den nuvarande befolkningsstorleken eller öka den är kommunen beroende av att det flyttar in fler än det flyttar ut, eftersom det dör fler människor än det föds. Då inflyttningen (liksom utflyttningen) ändå är relativt stor, är det angeläget att ta reda på varför människor flyttar hit, för att om möjligt kunna locka fler att göra detsamma och på så sätt stävja eller vända den negativa befolkningsutvecklingen. Kommunchefen Nicklas Bremefors har av kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda varför man flyttar till Ljusdals kommun. Inflyttarservice har med anledning av detta genomfört en enkätundersökning bland vuxna inflyttare under år 2010 i syfte att kartlägga de skäl som finns för att flytta hit. Sammanfattning Enkäten skickades ut till 459 personer. Den totala svarsfrekvensen för enkäten ökade betydligt efter ett påminnelseutskick och uppgick slutligen till 50 procent. Majoriteten av dem som svarat är kvinnor. Vad gäller åldersgrupper har enkäten till stor andel besvarats av personer som är år, och framför allt av hushåll utan barn. Utbildningsnivån hos dem som svarat på enkäten varierar, liksom sysselsättningen efter inflyttningen. Majoriteten är anställda, den näst vanligaste kategorin är pensionärer, medan minoriteten är egna företagare. För dem som flyttat till Ljusdals kommun under år 2010 och som har valt att besvara enkäten har de fyra viktigaste anledningarna till flytten varit att man ville få ett lugnare livstempo, att man växt upp här och därför ville flytta tillbaka, att man ville leva närmare naturen, och ville komma närmare släkt och vänner. Av enkätsvaren framgår också att dessa fyra anledningar sinsemellan är nästan lika viktiga. Endast 2 procentenheter skiljer den viktigaste anledningen (lugnare livstempo) från den fjärde viktigaste anledningen (komma närmare släkt och vänner). Den femte viktigaste anledningen till inflyttning är att flytta ihop med pojkvän/flickvän eller make/maka. Därefter följer ett prisvärt eller attraktivt boende och inflyttning på grund av arbete. Att ge barnen en trygg uppväxtmiljö har varit en viktig anledning till inflyttning bara för var tionde person, något som bör vägas mot faktumet att 3/4 av dem som besvarat enkäten inte har barn i hushållet. Fritidsaktiviteter har också haft betydelse för var tionde person som flyttat in. De som flyttat in har också getts möjligheten att fritt formulera andra anledningar till flytten. Dessa anledningar har dock visat sig vara mindre frekventa. Några exempel är: unga vuxna som folkbokfört sig hos föräldrarna i väntan på studieplats/arbete på annan ort, fritidsboende som lett till permanentboende, samt övertagande av föräldrahem (generationsskifte). Postadress Telefon Bankgiro Plusgiro E-post: Ljusdal Telefax kommun@ljusdal.se

2 Frågan om vad som skulle ha kunnat få inflyttarna att flytta till Ljusdals kommun i ett tidigare skede får ett mycket entydigt svar: arbete. Så många som 40 procent av dem som besvarat enkäten hade kunnat tänka sig att flytta till Ljusdals kommun tidigare om det bara hade funnits ett lämpligt arbete för dem här. För ca 20 procent av dem som svarat fanns det å andra sidan ingenting som hade kunnat få dem att flytta hit tidigare. Exempel på andra faktorer (än arbete) som skulle ha kunnat stimulera till en tidigare inflyttning för några personer är: om man hade träffat sin pojkvän/flickvän/sambo/livspartner tidigare, tillgång på bra/ attraktiva/prisvärda bostäder, bättre kommunikationer, bättre barnomsorg och bättre sjukvård. Metod, urval och tillvägagångssätt De tidigare undersökningarna som har gjorts om inflyttningen i Ljusdals kommun, av Sofia Brolin (2011), Ann Siklund (2007) respektive Sara Arborén (1998), har utgått från ett kvalitativt perspektiv, det vill säga ett fåtal individer har djupintervjuats om sin flytt till kommunen, dels utifrån frågeformulär och dels utifrån individuella frågor som uppkommit vid de enskilda intervjutillfällena. Inför denna undersökning bedömdes det vara lämpligt att komplettera de tidigare genomförda undersökningarna genom att i stället tillämpa ett kvantitativt perspektiv, där man riktar sig till ett stort antal individer och ställer samma frågor till alla. Som metod valdes en enkätbaserad undersökning i stället för en intervjubaserad, för att lättare kunna hantera, jämföra och sammanställa svaren från ett stort antal individer. De som besvarat enkäten har garanterats anonymitet. Enkäten skickades i september brevledes till alla individer som är 18 år och äldre och som flyttade till Ljusdals kommun under år 2010, med undantag för flyktingar, vilka till skillnad från andra inflyttare saknar möjlighet att aktivt välja den kommun i Sverige som de ska flytta till. Namn och adresser till de utvalda individerna hämtades från befolkningsregistret. Totalt skickades det ut enkäter till 459 personer. Eftersom svarsfrekvensen visade sig vara relativt låg då sista svarsdatum passerat, så gjordes ett påminnelseutskick i oktober till dem som ännu inte svarat. I syfte att öka svarsfrekvensen så har de som besvarat enkäten också fått möjligheten att delta i en utlottning av vinster. Frågeställningar Är anledningarna till inflyttning allt igenom kända via tidigare studier och generella migrationsmönster, eller kan en undersökning påvisa hittills okända och väsentliga anledningar som är viktiga att känna till för Ljusdals kommun? Om kommunen kan få vetskap om de huvudsakliga anledningarna till inflyttning, kan detta hjälpa kommunen att locka fler inflyttare? Finns det något som kommunen skulle kunna göra för att få människor att flytta till Ljusdals kommun i ett tidigare skede? Finns det hinder för inflyttning som skulle kunna undanröjas? Resultat Av de 459 utskickade enkäterna fick kommunen tillbaka 231 besvarade enkäter. Enkätsvaren har stansats in i enkätverktyget Easy Research, där de sedan har sammanställts och nu finns tillgängliga i form av Word- och Excelfiler. På grund av ett temporärt tekniskt fel i Easy Research har 4 enkätsvar emellertid blivit dubbelinmatade, och eftersom enkätverktyget saknar funktion för att sortera bort dubbletter så redovisas i denna undersökning 235

3 registrerade svar. Undersökningen innehåller således 4 poster för mycket, vilket behöver beaktas som felmarginal. Undersökningen Demografi Andelen kvinnor som besvarat enkäten utgör 58,3 procent och andelen män utgör 41,7 procent. 28,9 procent av dem som svarat tillhör åldersgruppen år, 16,6 procent av dem som svarat är 65 år eller äldre, 15,3 procent är år, 14,9 procent är år, 14,5 procent är år och 9,8 procent är år. Endast 25 procent av dem som svarat har barn i sitt hushåll. Utbildningsnivån varierar bland dem som svarat. Den största andelen, 41,8 procent, har gymnasieutbildning, 35,3 procent har högskoleutbildning och 22,8 procent har grundskoleutbildning. Majoriteten, 44,3 procent, är anställda, medan 20 procent är pensionerade, 12,3 procent studerar, ytterligare 12,3 procent är arbetssökande och 8,5 procent är egna företagare. En del har fler än en av de nämnda sysselsättningarna. 9,4 procent uppger att de helt eller delvis har annan sysselsättning, exempelvis föräldraledighet, sjukskrivning eller praktik. De flesta av dem som svarat, 46,2 procent, bor i eller i närheten av Ljusdal, 26,5 procent bor i eller i närheten av Järvsö och 17,9 procent bor i eller i närheten av Färila. Andelen för Los är 7,3 procent och för Ramsjö 2,1 procent. Anledningar till varför man har flyttat till Ljusdals kommun De tillfrågade har fått ange maximalt tre anledningar till varför de flyttat till Ljusdals kommun. Den främsta anledningen till flytt är att få ett lugnare livstempo, ett svarsalternativ som 27,3 procent har valt. Nästan lika många, 26,4 procent, har angett att de växte upp här och därför ville flytta tillbaka, 26 procent ville leva närmare naturen, 25,1 procent ville komma närmare släkt och vänner, medan 22,5 procent ville flytta ihop med pojkvän/flickvän eller make/maka. Den sjätte viktigaste anledningen till inflyttning är ett prisvärt eller attraktivt boende, ett svarsalternativ som valts av 19,9 procent. Därefter följer inflyttning på grund av arbete: 19,5 procent. Att ge barnen en trygg uppväxtmiljö hamnar på nionde plats som anledning till inflyttning, och den tionde viktigaste orsaken är fritidsaktiviteter. De förtryckta svarsalternativen har kompletterats med möjligheten att fritt formulera egna svar på frågan, och 13 procent har angett andra anledningar till inflyttningen än de befintliga svarsalternativen. En del av dessa anledningar kan dock inordnas i de befintliga svarsalternativen och utgör på så sätt inte nya anledningar till inflyttning. De anledningar som tillkommit är inte så frekvent förekommande, men här är några exempel: unga vuxna som folkbokfört sig hos föräldrarna (i Ljusdals kommun) i väntan på studieplats/arbete på annan ort, fritidsboende som lett till permanentboende, samt övertagande av föräldrahem (generationsskifte). Vad skulle ha kunnat tidigarelägga flytten till Ljusdals kommun? Den faktor som framför allt skulle ha kunnat tidigarelägga flytten till Ljusdals kommun är arbetstillfällen. Bland dem som besvarat enkäten skulle 39,6 procent ha flyttat hit tidigare om arbete hade funnits. 19,8 procent menar däremot att det inte funnits någon faktor som skulle ha kunnat tidigarelägga flytten. Det förekommer också andra svar på frågan, även om dessa

4 procentuellt sett är marginella i jämförelse med de två redan nämnda svaren. Exempel på andra faktorer (än arbete) som skulle ha kunnat stimulera till en tidigare inflyttning för några av personerna är: om man hade träffat sin pojkvän/flickvän/sambo/livspartner tidigare, tillgång på bra/ attraktiva/prisvärda bostäder, bättre kommunikationer, bättre barnomsorg och bättre sjukvård. Jämförelse av studier Det kan vara både svårt och vanskligt att jämföra en kvantitativ studie med en kvalitativ studie, eftersom metoderna och tillvägagångssätten är så olika och antalet individer som omfattas av respektive studie skiljer sig högst markant. Men det kan ändå vara intressant att se om det kan finnas beröringspunkter i analysen då studieobjektet är detsamma (i detta fall inflyttning). Sofia Brolin gjorde innevarande år (2011) en kvalitativ studie om inflyttning i Ljusdals kommun (Dags att flytta till glesbygden? Stockholms Universitet), där hon fann att den främsta anledningen till att de intervjuade hade flyttat hit var släktanknytning, som också är en av de viktigaste anledningarna till inflyttning i denna kvantitativa studie. Ann Siklund gjorde 2007 en annan studie (Varför flyttar unga kvinnor till och från Ljusdals kommun? Umeå Universitet) där hon kom fram till att den främsta orsaken till inflyttning för de unga tjejer som hon intervjuade var att pojkvännen kom härifrån, ett skäl som också förekommer hos de tillfrågade i denna studie, om än inte som ett av de mest frekventa skälen till inflyttning. Slutsatser och diskussion Svarsfrekvensen, som uppgår till 50 procent, innebär att enkätsvaren inte representerar majoriteten av målgruppen. Detta innebär en begränsning vad gäller slutsatsernas tillämpbarhet. Svarsfrekvensen kan dock anses som tillräcklig för att ge användbara indikationer på anledningarna till inflyttning och på de faktorer som kunde ha tidigarelagt flytten. Något som dock måste beaktas även i fråga om indikationerna är att mycket få hushåll med barn finns representerade i enkätsvaren. I undersökningen som genomförts har det inte framkommit några nya, statistiskt väsentliga, anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun. De anledningar som framkommit i tidigare studier och generella migrationsmönster har därför varit tillräckliga för att i denna enkät söka klargöra vad som lockar människor att flytta hit. Det är också dessa redan kända anledningar som utgjort de förtryckta svarsalternativen för enkätfrågan om varför de tillfrågade flyttat hit. Enkätsvaren tyder på att de huvudsakliga anledningarna till inflyttning i Ljusdals kommun under år 2010 framför allt handlar om livsmiljö och anknytning: man söker ett lugnare livstempo, man har växt upp här och vill därför flytta tillbaka, man vill leva närmare naturen, komma närmare släkt och vänner och flytta ihop med pojkvän/flickvän eller make/maka. De två därefter viktigaste anledningarna är ett prisvärt eller attraktivt boende samt arbete. Då kommunen söker attrahera nya inflyttare kan det vara fördelaktigt om man känner till att det bland inflyttarna finns många återvändare och att det lugna livstempot, naturen och närheten till släkten kan vara positiva värden att lyfta fram som skäl för inflyttning. Enkätsvaren tyder också på att en stor andel (70 st) av de inflyttade under år 2010 skulle ha kunnat tänka sig att flytta till Ljusdals kommun vid ett tidigare tillfälle om det bara hade funnits ett lämpligt arbete. Den genomförda undersökningen understryker därmed vikten av

5 att nya arbetstillfällen skapas i kommunen, för att möjliggöra inflyttning för dem som redan har långt framskridna planer på att bo och leva i Ljusdals kommun. Övrigt I den enkät som skickades ut i september och oktober ingick även några frågor till de inflyttade om kommunens service och information, samt en fråga om inflyttaraktiviteter. Svaren på dessa frågor redovisas inte här, eftersom de inte ingick i uppdraget från kommunstyrelsen.

6 Litteratur Sara Arborén Varför flyttar människor till & från Ljusdals kommun? Ljusdals kommun. Ljusdal. Sofia Brolin Dags att flytta till glesbygden? Stockholms Universitet. Stockholm. Ann Siklund Varför flyttar unga kvinnor till och från Ljusdals kommun? Umeå Universitet. Umeå. Bilagor 1.Introduktionsbrev 2.Enkät 3.Inflyttning Standardrapport (en delrapport som ger svar på enkätfrågorna 1-8)