Västsvenska företag och Tull 2015

Transkript

1 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor

2 Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och berör direkt Sverige. Rutiner och processer för implementering av lagen är inte helt klara, men klart är att västsvenskt näringsliv kommer att påverkas av förändrade regler på tullområdet. Västsverige är en starkt handelsberoende region med en lång tradition av internationell handel. Regionens välstånd bygger i grunden på goda handelsrelationer med andra länder och det var också handelsmän från Tyskland och Holland som en gång bosatte sig i och grundade dagens Göteborg. Det finns alltså anor, långtgående kunskap och en grogrund för framgångsrika handelsföretag i Västsverige. Betydelsen av handel är lika stor idag som då och flera av varandra oberoende källor tyder på att 60 procent av Västsveriges BRP kommer från internationell handel där tull är ett avgörande område. Tullar har funnits lika länge som de handelstraditioner som nämndes ovan och har utvecklats från förenklad inkassering till komplexa regelverk under de hundratal år som det använts. Därmed borde den generella kompetensen på tullområdet vara lika bred som inom export och import, men så är inte fallet. Tull har inte getts samma utrymme från statligt håll, i utbildningssystemet, i samhällsdebatten och i näringslivet. Detta innebär att kunskaperna om hur tull ska hanteras är relativt bristfälliga trots att området är så viktigt för bolag som sysslar med internationell handel. I den här undersökningen har vi tittat närmare på hur västsvenska företag ser på arbetet med tull och hur förberedda de är inför de förändringar som träder i kraft En del frågor ställde vi till bolagen även i fjol och gör därför en jämförelse av svaren, det här är en återkommande undersökning. Resultat Är ert företag verksam inom internationel handel genom Export/Import? Är ert företag verksamt inom internationell handel genom Export/Import? 50% 50% Ja Nej 47% 53% Ja Nej För ett år sedan tillfrågade Västsvenska Handelskammaren 200 chefer på västsvenska företag om hur deras arbete med internationell handel och tull fungerar, nu gör vi det igen. Tullområdet står inför stora förändringar inom en snar framtid och Handelskammaren vill veta hur väl rustade västsvenska företag är för att möta dessa. Företagen är representativa för västsvenskt näringsliv och det är både små och stora

3 bolag som tillfrågats. Precis som i fjol uppger drygt 100 av de tillfrågade företagen att de är verksamma inom internationell handel och beroende av tullhantering. Av bolagen är ca hälften verksamma inom industrin och hälften inom tjänstesektorn vilket också är representativt för näringslivets struktur i regionen Hur stor del av ert företags omsättning kommer från internationell handel? Hur stor del av ert företags omsättning kommer från internationell handel? 21% 28% 51% 0-39% 40-69% % 21% 34% 45% 0-39% 40-69% % Nära 60 procent av Västsveriges BRP kommer från export vilket utgör den största delen av internationell handel. Det återspeglas i resultaten i undersökningen och gjorde även det Tittar vi på fördelningen över hur stor del av företagens omsättning som kommer från internationell handel ser vi även här likheter mellan resultaten från 2014 och Över en femtedel anger att procent av bolagets omsättning kommer från handel. Precis som vid fjolårets mätning anger mer än en fjärdedel att procent gör det och nära hälften svarar att 0-39 procent kommer från internationell handel. Vid en djupare analys kan vi också utläsa att bland företag inom tillverkande industri kommer över 70 procent av omsättningen från internationell handel och att motsvarande siffra inom traditionell tjänsteindustri är 30 procent Hur många personer på företaget arbetar med tullfrågor? Hur många personer på företaget arbetar med tullfrågor? 11% 4% 10% 5% 85% en till två tre till fyra fem eller fler 85% en till två tre till fyra fem eller fler

4 Eftersom att tull är ett viktigt område för handelsberoende företag är det relevant att titta på hur många personer inom västsvenska bolag som arbetar med tull. Det visar sig att hos nära 85 procent av bolagen är det endast 1-2 personer som gör det, hos knappt 10 procent jobbar 3-4 personer med tull och hos 5 procent av företagen är det 5 eller fler anställda som hanterar tull. Siffrorna är jämförbara med 2014 års undersökning och visar endast på mycket små inbördes skillnader Anlitar ni tullombud? Anlitar ni tullombud? 45% 9% 46% Ja Nej Vet inte 40% 6% 54% Ja Nej Vet ej Om kompetensen inte alltid finns internt kring tullfrågor kan bolag anlita tullombud och det gör många västsvenska företag. Nära 55 procent av bolagen anlitar tullombud samtidigt som nästan 40 procent inte gör det. Av de svarande säger drygt 6 procent av de inte vet om tullombud anlitas och även här ser siffrorna likadana ut som i fjol. Ser ert företag ett behov av att öka kompetensen kring tull internt? % 22 % 32 % I hög eller viss grad I låg grad eller inte alls % 17 % 35% I hög eller viss grad I låg grad Processerna kring tull är ofta komplexa och det krävs kompetens på området inom företagen för att hantera arbetet på rätt sätt. Saknas kompetens är risken att bolaget blir onödigt sårbart. På frågan om hur företagen ser på behoven av att öka sina kunskaper kring tull syns ett tydligt resultat. Nära hälften anser sig ha behov av ökad kompetens, samtidigt anger drygt 20 procent att behovet varken är stort eller litet. Drygt 30 procent

5 anser sig å andra sidan inte alls ha behov av mer kompetens, kanske beroende på att en hel del företag anlitar tullombud i svårhanterliga frågor, vilket kan minska behoven. Vad hindrar er att arbeta mer med tull? Personella resurser 52 % Kompetens 42 % Information om tullhantering 25 % Ekonomi 5 % Som konstaterats tidigare är tull en viktig del av den internationella handeln och svaren visar också att företagen ser behov av att fokusera mer på tull. För att få en fördjupad bild av varför bolagen inte gör det redan i dag ställde vi i år frågan om vilka hindren är. På den här frågan har företagen kunnat ge ett eller flera svar. Den fördjupande bilden tyder på ett intressant resultat. Det är endast drygt 4 procent som anger ekonomi som den främsta orsaken till att inte arbeta mer med tull samtidigt som mer än hälften säger att det har med personella resurser att göra. Dessutom svara 40 procent att det hänger på kompetens inom bolaget. Via resultaten kan vi utläsa ett tydligt kompetensgap då företag ser behov av att öka kompetensen kring tull internt, inte ser något direkt ekonomiskt hinder för att göra det och samtidigt svarar att de saknar personella resurser och kompetens för att lyfta tullfrågor inom bolaget. Vid sidan av det anger en femtedel att de saknar information om hur tullhantering fungerar. Är tullarbetet en integrerad del i företagets ledningsarbete? % 33 % 21 % 14 % Inte alls I liten grad I viss grad eller i hög grad % 19 % 16% 17% Inte alls I liten grad I viss grad eller i hög grad På frågan om i vilken grad tullfrågor är en integrerad del av bolagens ledningsarbete svarar två tredjedelar av bolagen att det inte är det alls eller är det i mycket liten grad. Bland drygt 20 procent lyfts det då och då, medan enbart 14 procent anger att det faktiskt är en integrerad del av ledningens arbete. Siffrorna är även på den här frågan

6 snarlika fjolårets. Möjligtvis kan vi se en liten skillnad mellan den andel som svarat att det inte alls finns med i ledningens arbete och att det finns med i liten grad från 2014 års mätning. En viss andel tycks ha påverkats positivt och lyfter numera tullfrågor, inte ofta, men i liten grad. Hur upplever ert företag att stödet från Tullverket är? % 42% 10% 19% Upplever stödet som bra eller mycket bra Upplever stödet varken bra eller dåligt Upplever stödet mindre bra % 38% 27% 22% Upplever stödet som bra eller mycket bra Upplever stödet varken bra eller dåligt Upplever stödet mindre bra I Sverige ansvarar Tullverket för rutiner och regler kring tullhantering. Företag kan också vända sig till Tullverket för stöd och vägledning i komplexa frågor. På frågan om hur stödet från Tullverket upplevs framträder att majoriteten, närmare bestämt 42 procent, anser att stöder är varken bra eller dåligt. På just denna fråga framträder å andra sidan ett positivt resultat jämfört med fjolårets mätning angav nära 30 procent att de upplevde stödet från Tullverket som mindre bra. Den siffran ligger i år på endast 10 procent samtidigt som 29 procent upplever stödet som bra eller mycket bra mot fjolårets 19 procent på samma fråga. Samtidigt svarar precis som i fjol runt 20 procent av bolagen att de inte vet hur stödet upplevs. Hur väl känner du till de inledande förändringar som träder i kraft 1 maj 2016? 13% 12% 75% I hög eller viss grad I låg grad eller inte alls Som nämnts tidigare träder en ny lag i kraft på tullområdet med start 1 maj Förändringarna införs i flera steg och det är fortfarande ganska oklart hur processerna kommer att se ut och genomföras, trots det ville vi skapa oss en bild av hur väl västsvenska företag känner till att förändringar kommer att ske. Det visade sig att över hälften av bolagen inte alls känner till att några förändringar kommer. 20 procent gör det i mycket liten utsträckning och endast 5 procent anger att de känner till det väl eller

7 mycket väl. För att få kännedom om hur företagen berörs av den förändrade lagen valde vi att informera om vilka områden som är aktuella så att respondenterna därefter kunde ta ställning till hur det påverkar dem. Hur påverkar förändringarna av tillstånd kring tull er verksamhet? 17% 9% 38% 36% I hög grad eller i viss grad Varken till eller från Inte alls eller i låg grad På frågan om hur förnyelse av tillstånd kring tull påverkar verksamheten svarade drygt 36 procent av bolagen att de inte vet hur verksamheten kommer att påverkas. Samtidigt svarade nära 40 procent att det inte kommer att påverka dem alls eller i liten grad. Knappt en femtedel angav att det påverkar dem i hög eller mycket hög grad och 9 procent svarar att det varken gör till eller från. Hur påverkar en förändrad tulltaxa (taric) er verksamhet? 17% 12% 30% 41% I hög grad eller i viss grad Varken till eller från Inte alls eller i låg grad På frågan om förändrad tulltaxa ser svaren ungefär likadana ut som när det rör tullhantering. Strax över 40 procent anger att de inte vet samtidigt som 30 procent svarar att det inte påverkar dem alls eller i liten grad. Samtidigt menar 17 procent att det påverkar verksamheten i hög eller mycket hög grad och drygt 10 procent svarar att det varken gör till eller från. Hur påverkar förändrad hantering av tullager er verksamhet? 11% 10% 40% 36% I hög grad eller i viss grad Varken till eller från Inte alls eller i låg grad Även på frågan om tullager ser svaren liknande ut. 36 procent svarar att de inte vet hur verksamheten kommer att påverkas. Här är det några fler, drygt 40 procent, som anger att det inte påverkar dem alls eller i viss grad samtidigt som 11 procent menar att det har betydelse i hög eller mycket hög grad. Även på den här frågan uppger 10 procent att förändring av hantering av tullager varken gör till eller från för verksamheten.

8 Utifrån de svar som inkommit kan vi konstatera att västsvenska bolag generellt inte är medvetna om de förändringar som kommer att träda i kraft på tullområdet Majoriteten kan inte heller ta ställning till om och hur de områden som berörs påverkar företagets verksamhet. För knappt en tredjedel av bolagen har förändringarna ingen direkt betydelse och hos en femtedel har de stor betydelse. Det något oroväckande resultatet är för de företag som inte vet hur de förändringar som träder i kraft påverkar verksamheten, vilka konsekvenser det riskerar att ge i ökade kostnader och omstruktureringar. Slutsatser Handelskammarens undersökning bekräftar bilden av Västsverige som en starkt handelsberoende region, precis som i fjol. Andra undersökningar tyder på att hela 60 % av regionens BRP kommer från export. 1 Resultaten i denna mätning stärker den uppfattningen genom att stora delar av företagens totala omsättning uppges komma från internationell handel. Handel med länder utanför EU och därmed arbete med tull är många gånger en stor del av den internationella handeln på bolagen och att fokus och resurser läggs på området bör vara en självklarhet. Samtidigt visar undersökningen att tull inte prioriteras särskilt högt internt, vilket riskerar att öka sårbarheten för västsvenskt näringsliv. En positiv utveckling från fjolårets mätning ser vi dock på området kring stöd från Tullverket. Myndigheten har ett ansvar i att informera och samordna lagar och regler på tullområdet och är således en viktig länk mellan den gemensamma tullagstiftningen inom EU och västsvenska företag. Årets undersökning visar att bolagen upplever stödet från Tullverket som bättre än i fjol. Tullverkets ansträngningar att nå ut med information om bland annat de förändrade regelverk som träder i kraft kan ha gett resultat. Å andra sidan har majoriteten av de västsvenska företagen väldigt låg kännedom om att en ny lag träder i kraft under 2016 och än mer oroväckande, låg vetskap om hur dessa förändringar kan påverka den egna verksamheten. Precis som i fjolårets mätning blir bilden av arbetet med tull komplex då resultaten av företagens behov av att öka sin kompetens på området framträder. Över hälften av bolagen ser ett stort behov av att öka kunskaperna om tull internt. Att få personer arbetar med tull idag, samtidigt som behoven av ökad kunskap är stora, tyder på hög kompetensbrist. För att fördjupa bilden ställdes i år frågan om vad det är som hindrar företagen att arbeta mer med tull. Här ser vi att det inte är ekonomi utan personella resurser och kompetens som i första hand hindrar företag att göra det. Den djupare bilden bekräftar att det råder en kompetensbrist på tullområdet i Västsverige. Tullverket som sitter på den formella kompetensen kring hur tull ska hanteras behöver bidra med mer resurser. Samtidigt är inte tullfrågor, precis som i fjol, en naturlig del av ledningsarbetet på majoriteten av företagen, vilket också är en bidragande anledning till 1 Källa: Västsvenska Handelskammarens konjunkturundersökning 2013

9 mindre fokus. Sammantaget tyder svaren på att behoven av ökad kompetens inom tullområdet är stora, men att verktygen, metoderna och dialogen kring hur man når dit brister. Rekommendationer Ökat ekonomiskt stöd till Tullverket Handelskammaren föreslår ökade anslag till Tullverket från Finansdepartementet. Under senare år, med undantag för 2015, har Tullverket tilldelats minskat statligt stöd vilket påverkar verksamheten negativt. Det är positivt med ökade anslag, men en större andel medel bör vara öronmärkt till information. Ska Tullverket kunna erbjuda den service som svenska företag är beroende av för effektiv internationell handel, behövs ytterligare resurser. Integrera tullfrågor i ledningsarbetet För att minska sårbarheten i tullhanteringsarbetet på västsvenska företag bör bolagen i högre utsträckning se tullfrågor som en viktig nyckel i den internationella handeln. En strategi för hur tullarbetet kan utvecklas, hur processerna ser ut och vilken kompetens som finns inom bolaget är en stark rekommendation till företag som vill utveckla sin internationella handel. Fler utbildningar inom tull Internationell handel är en viktig del av Sveriges BNP och för att området ska bli så effektivt som möjligt krävs ett smidigt tullhanteringssystem. Detta kan på sikt ge effekter på tillväxten och så småningom påverka svensk ekonomi negativt. Västsvenska Handelskammaren föreslår att relevanta utbildningar med fokus på tullhantering startas. Dessa bör ligga som tillvalskurser på universitetsnivå och som KY-utbildningar. Eftersom att väldigt lite fokus läggs på tullfrågor generellt, blir betydelsen av området osynlig och lockar få personer att vilja arbeta inom det. Här behöver en rejäl ansträngning göras. Tullens betydelse för en fungerande internationell handel bör lyftas av Tullverket, företag och samhället gemensamt. Samtidigt behöver information om fördelarna med att ha goda kunskaper om tull och hur de kunskaperna kan omsättas i praktiken tydliggöras. Öka dialogen med svenska företag Tullverket står inför stora besparingar vilket kommer att påverka myndighetens möjligheter att ge stöd till företag. Genom en strukturerad dialog med näringslivet kan Tullverket få en tydlig bild av vilken typ at stöd till företag som behöver prioriteras samt utveckla en handlingsplan för arbetet.