Västsvenska företag och Tull

Transkript

1 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor

2 Inledning Västsverige är en starkt handelsberoende region med en lång tradition av internationell handel i ryggen. Regions välstånd bygger i grunden på goda handelrelationer med andra länder och det var också handelsmän från Tyskland och Holland som en gång bosatte sig i och grundade dagens Göteborg. Det finns alltså anor, långtgående kunskap och en grogrund för framgångsrika handelsföretag i Västsverige. Betydelsen av handel är lika stor idag och flera av varandra oberoende källor tyder på att hela 60 % av Västsveriges BRP kommer från internationell handel. Mot det som bakgrund blir en fungerande internationell handel enormt viktig för vår region. Betydligt mer avgörande än för många andra delar av Sverige. När handel lyfts generellt är det främst export och import som diskuteras, men det finns delar som inte är lika synliga. Ett helt avgörande område för att den internationella handeln ska fungera är en väl utvecklad tullhantering. Tullar har funnits lika länge som de handelstraditioner som nämndes tidigare och har dessutom utvecklats från förenklad inkassering till komplexa regelverk under de hundratal år som det använts. Därmed borde kunskapen på tullområdet vara lika hög och utvecklad som inom export och import, men så är inte fallet. Av någon anledning har hanteringen av tull inte getts samma utrymme ifrån statligt håll, i utbildningssystemet, i samhällsdebatten och i näringslivet. Detta innebär att kunskaperna om hur tull ska hanteras är relativt bristfälliga generellt trots att området är så viktigt för bolag som sysslar med internationell handel. Varför det ser ut så här är oklart, det enda som står klart är att fokus på området behöver öka, annars riskerar västsvenska bolag att få en onödigt sårbar internationell handel vilket på sikt kan bidra till minskad ekonomisk tillväxt och minskat BNP. Västsvenska Handelskammaren vill med denna undersökning sätta fokus på tullfrågor och lyfta områdets vikt för en väl fungerande internationell handel och ett starkt näringsliv. Resultat Är ert företag verksamt inom internationell handel genom Export/Import? 50% 50% Nej, och därför besvarar jag ej frågorna nedan utan lämnar enkäten genom att klicka på pilen längst ned. Ja, se övriga svar nedan. I denna undersökning har Västsvenska Handelskammaren tillfrågat drygt 200 västsvenska företag om hur deras arbete inom internationell handel med fokus på tullfrågor fungerar. Företagen kan anses representativa för västsvenskt näringsliv och det rör sig om både små och stora bolag. Drygt 100 av de tillfrågade företagen uppger att de hanterar internationell handel och är beroende av

3 tullhantering. Av bolagen är ca hälften verksamma inom industrin och hälften inom tjänstesektorn vilket också är representativt för näringslivets struktur i regionen. Hur stor del av ert företags omsättning kommer från internationell handel? 21% 28% 51% 0-39% 40-69% % Västsverige är en starkt handelsberoende region och nära 60 % av regionens BRP kommer från export, vilket utgör den största delen av internationell handel. Detta återspeglas också i resultaten av undersökningen. På frågan om hur stor andel av företagens omsättning som kommer från internationell handel anger nära hälften av de tillfrågade att det gör %. Samtidigt anger 20 % att den internationella handeln utgör 70 % eller mer av den totala omsättningen. Samtliga företag i undersökningen som arbetar med internationell handel, anger också att de hanterar tull. Hur många personer på företaget arbetar med tullfrågor? 4% 11% 85% en till två tre till fyra fem eller fler Inom internationell handel är tullhantering en central del och förutsätter också att personer som arbetar på bolagen har kompetens inom området. På frågan om hur många anställda på företaget som hanterar tull är resultatet slående. På över 85 % av de tillfrågade bolagen är det endast 1-2 personer som arbetar med tull. Ca 10 % har 3-4 anställda som gör det och lägre än 4 % anger att det är 5 personer eller fler som arbetar med tull i verksamheten.

4 Anlitar ni tullombud? 9% 45% 45% Ja Nej Vet inte Om kompetens kring tull saknas internt är ett alternativ att anlita tullombud. Detta visar sig vara vanligt på västsvenska bolag, 45 % anger att de använder sig av tullombud. Hälften gör det inte och nästan 10 % anger att de faktiskt inte vet. Ser ert företag ett behov av att öka kompetensen kring tull internt? 48% 11% 35% I hög grad I viss grad I låg grad Processerna kring tull är ofta komplexa och det krävs kompetens på området inom företagen för att hantera arbetet på rätt sätt. Saknas kompetens är risken att bolaget blir onödigt sårbart då internationell handel och tull ofta är en stor del av verksamheten. På frågan om hur företagen ser på behoven av att öka sina kunskaper kring tull syns ett tydligt resultat. Nära hälften anser sig ha behov av ökad kompetens, vilket är en hög siffra. Samtidigt anger 11 % att det kan finnas behov av kompetensökning i viss grad. 35 % anser sig å andra sidan inte alls ha behov av detta och här vet vi också att en hel del företag anlitar tullombud i svårhanterliga frågor, vilket kan minska behoven. Är tullarbetet en integrerad del i företagets ledningsarbete? 48% 35% 17% 5% Inte alls I liten grad I viss grad I hög grad Internationell handel är som tidigare nämnts en stor del av västsvenska företags verksamhet. För väl fungerande utrikeshandel spelar tullhantering en stor roll och bör därmed ses som en viktig del av den internationella handeln. På frågan om i vilken grad tullfrågor är en integrerad del av bolagens ledningsarbete svarar nära hälften av företagen att det inte alls är det. Ca 35 % arbetar med

5 tullfrågor på ledningsnivå i liten utsträckning och endast 17 % anger att det faktiskt är en integrerad del av ledningsarbetet. Enbart 5 % svarar att det finns med i bolagets ledningsarbete i hög grad. Hur upplever ert företag att stödet från Tullverket är? 19% 38% 27% 22% Upplever stödet som bra eller mycket bra Upplever stödet varken bra eller dåligt Upplever stödet mindre bra Vet ej I Sverige ansvarar Tullverket för rutiner och regler kring tullhantering. Företag kan också vända sig till Tullverket för stöd och vägledning i komplexa frågor. På frågan om hur stödet från Tullverket upplevs framträder att majoriteten, närmare bestämt 38 %, upplever myndighetens arbete som varken bra eller dåligt. Andelen som upplever stödet mindre bra är 27 % medan 19 % svarar att stödet upplevs bra eller mycket bra. Ett svar som kan anses förvånande är att hela 22 % svarar att de inte vet. Slutsatser Handelskammarens undersökning visar att Västsverige är en starkt handelsberoende region. Tidigare undersökningar tyder på att hela 60 % av regionens BRP kommer från export. 1 Resultaten i denna mätning bekräftar bilden genom att stora delar av företagens totala omsättning uppges komma från internationell handel. Handel med länder utanför EU och därmed arbete med tull är en viktig faktor och att fokus och resurser läggs på området bör vara en självklarhet. Samtidigt visar undersökningen att det är ett område som inte prioriteras högt inom bolagen, vilket riskerar att öka sårbarheten bland regionens företag. Ett anmärkningsvärt resultat är att det generellt är så få personer inom bolagen som arbetar med tull, samtidigt som majoriteten av företagen är starkt handelsberoende. Företagens storlek kan självklart avgöra hur mycket resurser som avsätts, men att 1 eller eventuellt 2 personer hanterar området ökar sårbarheten för en många gånger viktig del av verksamheten, den internationella handeln. Det är samtidigt positivt att tullombud anlitas i stor utsträckning då hög kompetens ofta finns bland dessa. Ombuden behöver dock kunniga kontaktpersoner på företagen. Bilden av arbetet med tullhantering blir ännu mer komplex då resultaten av företagens behov av att öka sin kompetens på området framträder. Över hälften av bolagen ser ett stort behov av att öka kunskaperna om tull internt. Att få personer arbetar med tull idag, samtidigt som behoven av ökad kunskap är stora, tyder på hög kompetensbrist. Västsvenska företag ser ett behov av att öka på kompetensen inom tull, men metoderna för att göra detta verkar vara okända eller bristfälliga. Tullverket, som är Sveriges ansvariga myndighet för tullfrågor, sitter på den formella kompetensen kring hur området ska hanteras. Resultaten visar att västsvenska företag inte upplever att stödet från Tullverket är bra nog, vilket möjligen är en anledning till att kompetensen brister. Samtidigt är inte tullfrågor en naturlig del av ledningsarbetet på majoriteten av företagen, vilket också är en bidragande anledning till mindre fokus. Sammantaget tyder svaren på att behoven av ökad 1 Källa: Västsvenska Handelskammarens konjunkturundersökning 2013

6 kompetens inom tullområdet är stora, men att verktygen, metoderna och dialogen kring hur man når dit brister. Rekommendationer Ökat ekonomiskt stöd till Tullverket Handelskammaren föreslår ökade anslag till Tullverket från Finansdepartementet. Under senare år har Tullverket tilldelats minskat statligt stöd vilket påverkar verksamheten negativt. Ska Tullverket kunna erbjuda den service som svenska företag är beroende av för effektiv internationell handel, behövs ytterligare resurser. Integrera tullfrågor i ledningsarbetet För att minska sårbarheten i tullhanteringsarbetet på västsvenska företag bör bolagen i högre utsträckning se tullfrågor som en viktig nyckel i den internationella handeln. En strategi för hur tullarbetet kan utvecklas, hur processerna ser ut och vilken kompetens som finns inom bolaget är en stark rekommendation till företag som vill utveckla sin internationella handel. Fler utbildningar inom tull Internationell handel är en viktig del av Sveriges BNP och för att området ska bli så effektivt som möjligt krävs ett smidigt tullhanteringssystem. Västsvenska Handelskammaren föreslår att relevanta utbildningar med fokus på tullhantering startas. Dessa bör ligga som tillvalskurser på universitetsnivå och som KY-utbildningar. Eftersom att mycket lite fokus generellt läggs på tullfrågor, blir betydelsen av området osynlig och lockar få personer att vilja arbeta inom det. Här behöver en rejäl ansträngning göras. Tullens betydelse för en fungerande internationell handel bör lyftas av Tullverket, företag och samhället gemensamt. Samtidigt behöver information om fördelarna med att ha goda kunskaper om tull och hur de kan användas bli tydligare. Öka dialogen med svenska företag Tullverket står inför stora besparingar vilket kommer att påverka myndighetens möjligheter att ge stöd till företag. Genom en strukturerad dialog med näringslivet kan Tullverket få en tydlig bild av vilken typ at stöd till företag som behöver prioriteras samt utveckla en handlingsplan för arbetet.