Remiss av Ds 2014:7 Minskat Svartarbete i byggbranschen

Transkript

1 YTTRANDE Enheten för EU:s inre marknad Dnr / Finansdepartementet Remiss av Ds 2014:7 Minskat Svartarbete i byggbranschen Kommerskollegium saknar en bedömning om huruvida tjänstedirektivet (2006/123/EG) är tillämpligt på förslaget. Enligt kollegiet faller de föreslagna kraven inte självklart under skatteundantaget i direktivet. Vidare anser kollegiet att förslaget bör kunna motiveras utifrån angivet skyddsintresse, även vid en tillämpning av art 16 i tjänstedirektivet. Det bör poängteras att rättsläget på denna punkt är oklart. Kollegiet anser vidare att det bör utredas om den dubbla börda som uppkommer för utstationerande företag skulle kunna undvikas genom informationsutbyte mellan svenska myndigheter. Kollegiet anser att kraven på tjänsteutövaren bör anmälas till kommissionen enligt 2 förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden. Kommerskollegium ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiets uppdrag är att verka för frihandel. Det innebär att vi verkar för fri rörlighet på den inre marknaden och för liberaliseringar av handeln mellan omvärlden och EU samt globalt. Enligt förevarande förslag bör ett kontrollsystem med oannonserade kontrollbesök utformas för byggbranschen. Detta kontrollsystem kommer att uppställa ett antal krav på byggföretagen (och då i synnerhet byggherren) för att systemet ska kunna upprätthållas. Kraven innebär i huvudsak att: Byggherren ska anmäla byggstart till Skatteverket. Personer som arbetar på byggarbetsplatsen registrerar daglig närvaro, tillsammans med ett unikt nummer, tilldelat av Skatteverket, samt namn och personnummer. Box 6803, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: , fax: E-post: kommerskollegium@kommers.se

2 2(5) Byggherren tillhandahåller utrustning för att elektroniskt dokumentera närvaro. Den som bedriver byggverksamhet ska månatligen skicka dokumentation till Skatteverket. Byggherren ska anmäla de näringsidkare som kommer att utföra arbete på byggarbetsplatsen till Skatteverket. Kommerskollegium kommer i remissvaret att utvärdera förslaget utifrån den fria rörligheten för tjänster på EU:s inre marknad samt, mer specifikt, enligt tjänstedirektivet (2006/123) 4.8 Tjänstedirektivets tillämplighet på förslaget Under p diskuteras kraven på utländska näringsidkare utifrån den fria rörligheten för tjänster och den fria etableringsrätten. I förslaget konstateras att EU-rätten har en betydelse även på skatteområdet och att de regler som fastställs i fördraget därmed skulle vara tillämpliga. I förslaget konstateras vidare att reglerna är motiverade utifrån tvingande skäl av allmänintresse. I promemorian diskuteras inte huruvida tjänstedirektivet skulle kunna vara tillämpligt på förslaget trots att huvudsyftet med förslaget faller under skatteområdet. Kollegiet anser att det inte är tillräckligt att enbart testa förslaget mot fördragets regler 2 utan att en prövning enligt tjänstedirektivet också är nödvändig. Enligt art. 2.3 i direktivet ska det inte tillämpas på skatteområdet. Enligt kommissionens handbok om genomförande av tjänstedirektivet är skatteundantaget tillämpligt både på själva skattelagstiftningen och de administrativa förfaranden som behövs för att verkställa skattelagstiftningen. Kollegiet tolkar undantaget som att en reglering som rör skattskyldighet eller administrativa förfaranden i förhållande till den skattskyldige tjänsteleverantören faller utanför direktivets tillämpningsområde. Kollegiet gör dock bedömningen att de krav som riktas mot byggherren eller näringsidkare som ansvarar för ett bygge att föra register och personalliggare för någon annans räkning skulle kunna falla under tjänstedirektivets tillämpningsområde. Tjänstedirektivet skulle därmed kunna vara tillämpligt på de krav som riktas mot byggherren, i egenskap av fristående näringsidkare i förhållande till andra företag, i det här fallet underentreprenörer. Det är i dessa fall inte en fråga om ett administrativt förfarande, direkt kopplat till företagets skattskyldighet utan ett ansvar 1 S Tjänstedirektivet förekommer inte i den EU-rättsliga prövning som företas på s. 185

3 3(5) som läggs på företaget att tillhandahålla utrustning och bokföra personer i egenskap av tredje part. Etablering och tillfällig tjänsteutövning Tjänstedirektivet gör skillnad på nationella krav som uppställs för etableringar respektive tillfällig tjänsteutövning. Detta överensstämmer med den uppdelning som i fördraget görs mellan art 49 och art 56. Etableringskrav ska bedömas utifrån direktivets kap. 3 medan tillfällig tjänsteutövning ska bedömas utifrån kap. 4. Krav på tjänsteleverantörernas etableringsfrihet Krav som strider mot direktivets art. 14 får inte införas medan krav som faller under art. 15 ska utvärderas och anmälas till kommissionen i enlighet med art Kollegiet gör bedömningen att förevarande krav inte faller under direktivets bestämmelser om etableringsfrihet och någon anmälningsplikt enligt art 15 föreligger därför inte heller. Krav på den fria rörligheten för tjänster Kollegiet anser, i likhet med utredningen, 3 att det föreslagna kontrollsystemet kan anses utgöra ett hinder mot den fria rörligheten för tjänster. De krav som faller under tjänstedirektivets tillämpningsområde måste därför utvärderas utifrån art. 16 i direktivet. Artikeln föreskriver att alla nationella krav på tjänsteutövningen måste vara ickediskriminerande, nödvändiga och proportionerliga. En prövning av kraven enligt tjänstedirektivets art. 16 medför vissa skillnader jämfört med en prövning enligt fördragets regler om fri rörlighet för tjänster. En proportionalitetsbedömning enligt art. 16 skiljer sig också i viss mån från en prövning enligt fördragets regler. Det är visserligen sant att EUdomstolen genom sin praxis utvidgat begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset till att omfatta en lång rad skyddsintressen, däribland bekämpningen av missbruk, illojal konkurrens och social dumpning. Undantag från grundprincipen om fri rörlighet i art. 16 kan dock, vid en strikt tolkning av direktivet, emellertid endast rättfärdigas enligt de fyra undantagsgrunderna: allmän ordning, allmän säkerhet, folkhälsa eller miljöskydd. Kommissionen förespråkar en sådan tolkning. 4 Rättsläget är dock idag oklart huruvida även undantagsgrunder enligt fördraget skulle kunna åberopas vid en tillämpning av art.16 och tjänstedirektivet. Det bör påpekas att kommissionens tolkning inte har bekräftats av EU-domstolen som i sista instans får avgöra hur direktivet ska tolkas. Enligt 3 S Europeiska kommissionen, Handbok om genomförandet av tjänstedirektivet, s. 36,

4 4(5) Kommerskollegiums egen utredning 5 finner mer övertygande argument för att även tillåta även andra skyddsintressen än de som tas upp i artikel 16.1, inklusive det för detta fall aktuella intresset att bekämpa bedrägeri, förebygga missbruk, illojal konkurrens och social dumping. Förslaget bör dock ta hänsyn till tjänstedirektivets utformning och noga motivera varför den aktuella undantagsgrunden valts och hur den uppfyller kraven i art 16, det vill säga att åtgärden är ickediskriminerande, nödvändig och proportionerlig. Vid en sådan proportionalitetsbedömning måste en avvägning göras mot den börda som drabbar berörda företag. Anmälningsplikt enligt utstationeringslagen I promemorian noteras 6 att en anmälningsplikt redan införts för utstationerade arbetstagare enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Enligt utredningen ska denna anmälningsplikt också tas i beaktande vid en proportionalitetsbedömning. Kollegiet delar denna bedömning och har i en tidigare utredning 7 ifrågasatt denna anmälningsplikt ur såväl ett juridiskt som ur ett lämplighetsperspektiv. Som framgår av promemorian motiveras de olika anmälningsplikterna dock av olika skyddsintressen och den anmälan som ska göras till Skatteverket anses enligt promemorian behövas för att syftet med de oannonserade kontrollbesöken ska uppnås. I avsnitt 7.3 utreds kostnader och administrativ börda för berörda företag. Kollegiet saknar i detta sammanhang en analys av konsekvenserna för de gränsöverskridande tjänsteutövare med utstationerad personal som redan tvingats göra en anmälan i enlighet med utstationeringslagen. Promemorian medger på s. 186 att dessa företag belastas av dubbla rapporteringskrav med olika syften. Möjligheten att Skatteverket istället inhämtar de uppgifter som redan anmälts till Arbetsmiljöverket inom ramen för anmälningsförfarandet för utstationerade arbetstagare skulle också kunna betraktas som en mindre ingripande åtgärd än att efterfråga denna information från tjänsteutövaren. Det framgår inte av utredningen om möjligheten till ett sådant informationsutbyte utretts. Anmälningsplikt enligt art De aktuella kraven på byggföretagen påverkar tillträdet till och utövande av tjänsteverksamhet. Artikel 39.5, som reglerar anmälningsskyldigheten avseende krav på tillfälliga tjänsteleverantörer, preciserar inte närmare 5 Kommerskollegium, Justifications under the Services Directive, Dnr 2012/ S Anmälningsskyldighet för utstationerade arbetstagare Dnr /

5 5(5) vilka krav som ska anmälas. Kollegiet gör således bedömningen att de krav som i utredningen ställs på tjänsteleverantören i samband med upprättandet av det föreslagna kontrollsystemet är anmälningspliktiga enligt artikel Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar kollegiet att, i enlighet med 2 förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden anmäla berörda krav till kommissionen. Anmälan görs till Kommerskollegium som i egenskap av svensk IMI-samordnare via ett web-baserat formulär i nätportalen IMI, anmäler kraven till Kommissionen. 8 För att kunna anmäla förslaget till kommissionen behövs en kort beskrivning av kraven, uppgift om kraven är motiverade eller nödvändiga av skäl som avser tvingande hänsyn till allmänintresset, samt en detaljerad motivering till varför tillämpningen av kraven är ickediskriminerande, lämpliga för att uppnå målet som eftersträvas med dem och varför detta mål inte kan uppnås med en mindre restriktiv åtgärd. Kollegiet svarar gärna på eventuella frågor kring anmälningsförfarandet Ärendet har avgjorts av enhetschefen Agnès Courades Allebeck i närvaro av ämnesrådet Ralph Eliasson samt utredaren Ola Valois den sistnämnde föredragande. Agnès Courades Allebeck Ola Valois 8 Internal Market Information System