R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003

Transkript

1 R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juli 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandena Alkohol i tryckta skrifter i ett folkhälsoperspektiv, SOU 2003:69 och Alkoholbranschens idrottssponsring och alkohol vid ungdomsevenemang m.m., SOU 2003:65. Med anledning härav anför Advokatsamfundet följande. Samfundet avstyrker att utredningarnas förslag till lagändringar läggs till grund för lagstiftning utan ytterligare utredning. 1. INLEDNING I betänkandena föreslås i huvudsak följande lagändringar och lagförslag. SOU 2003:69 1. Ett nytt stycke i 4 kap. 8 alkohollagen (1994:1738) med innebörd att marknadsföringens måttfullhet skall kunna bedömas även utifrån helhetsintrycket av marknadsföringskampanjen. 2. En ny 4 kap. 11 a alkohollagen om vissa specifika restriktioner avseende alkoholreklams utformning, exempelvis att annonser inte skall få rikta sig till barn eller ungdomar under 25 samt beträffande annonsens utformning och storlek. 3. En ny 4 kap. 11 b alkohollagen med ett begränsat förbud mot indirekt reklam (och användande av varumärke) för att därigenom minska möjligheterna att lättdrycksreklam förväxlas med alkoholhaltiga drycker och att alkoholhaltiga

2 2 drycker understigande 15% förväxlas med drycker med en alkoholhalt överstigande 15%. 4. En ny 4 kap. 11 c alkohollagen om krav på varningstexter vid marknadsföring till konsumenter genom kommersiella annonser i periodiska skrifter. SOU 2003:65 1. Inarbetande i alkohollagen av Konsumentverkets riktlinjer om alkoholreklamförbud på allmän idrottsplats och annan allmän arena, inbegripet sportevenemang som är öppet för allmänheten, innebärande begränsningar av användandet av varumärke och firma. 2. Två tillägg i 6 kap. 4 alkohollagen av innebörd att tillståndsenheten får bestämma det högsta antal serveringstillstånd med serveringstid efter klockan som skall få finnas i kommunen samt en begränsad giltighetstid för serveringstillstånd. Vid genomgången av ovan nämnda förslag har samfundet kunnat konstatera att samtliga förslag, antingen var för sig eller tillsammans, kan komma att hindra den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU. Sådana hinder förbjuds uttryckligen i EG-fördragets artiklar 28 och 49 men kan av den enskilda medlemsstaten motiveras (om åtgärden inte är ett förtäckt handelshinder eller utgör godtycklig diskriminering) med hänvisning till bland annat skyddet för människors liv och hälsa. Även om syftet med den föreslagna lagstiftningen inte är helt klar torde den syfta till att minska (eller i vart fall begränsa) skadlig alkoholkonsumtion i Sverige och då särskilt bland ungdomar ( folkhälsan ). Samfundet ifrågasätter inte att förslagen kan bidra till att skydda folkhälsan. För att en lagstiftningsåtgärd skall anses motiverad med hänsyn till skyddet för folkhälsan krävs emellertid att den dessutom står i proportion till det eftersträvade målet. Samfundets yttrande har mot den nu tecknade bakgrunden huvudsakligen inriktats på förslagens överensstämmelse med EG-rätten. 2. FÖRSLAGENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED EG-RÄTTEN 2.1 Inledning EG-domstolen har i två fall (Aragonesa- och Gourmet-målen) bedömt nationella lagstiftningars inskränkningar i rätten att marknadsföra alkoholhaltiga drycker. I båda fallen gjorde EG-domstolen bedömningen att en sådan inskränkning innebar en begränsning i den fria rörligheten av varor. I Gourmet-målet bedömdes en sådan inskränkning dessutom ha en särskilt negativ inverkan på gränsöverskridande tjänster avseende upplåtande av

3 3 annonsutrymme. EG-domstolen har i sin praxis också slagit fast att sådana nationella inskränkningar är giltiga endast om de kan motiveras och om de är proportionella. 2.2 Proportionalitetsbedömning För att kunna motivera en lagstiftningsåtgärd som utgör ett hinder för handeln inom EU framgår av EG-domstolens fasta praxis att syftet med en lagstiftningsåtgärd inte får kunna uppnås på ett mindre ingripande sätt. Förbuden eller restriktionerna måste vara nödvändiga och får inte gå längre än vad som behövs för att uppnå skyddsintresset, det vill säga att inskränkningarna måste vara proportionella i förhållande till det åsyftade målet. En intresseavvägning måste därför göras mellan det nationella skyddsintresset och gemenskapens intresse av fri rörlighet för varor och tjänster. Inget av de aktuella betänkandena presenterar en genomarbetad proportionalitetsbedömning, vilket är nödvändigt för att avgöra om förslagen överensstämmer med EG-rätten. Samfundet har förstått att åtminstone den ena utredningen har haft mycket kort tid till sitt förfogande. Detta motiverar dock inte ett utelämnande av en ordentlig proportionalitetsbedömning eftersom det i såväl den ovan nämnda praxisen från EG-domstolen som i Generaladvokatens yttrande i Gourmet-målet, tingsrättens dom i Gourmet-målet, och Marknadsdomstolens dom i Gourmet-målet finns vägledning för hur en sådan bedömning skall göras. Dessutom finns möjlighet att följa EU-kommissionens riktlinjer för hur en proportionalitetsbedömning skall göras. Nedan redogörs för denna metod EU-kommissionens metod vid proportionalitetsbedömningar I november 1992 beslutade EU-kommissionen att göra en genomgång av sin framtida politiska strategi inom området affärskommunikation. Termen affärskommunikation (Commercial Communications) omfattar alla typer av reklam, direktmarknadsföring, sponsring, säljfrämjande åtgärder, och PR som lanserar varor och tjänster. Kommissionen beslutade att denna genomgång skulle offentliggöras i form av en grönbok. I grönboken läggs bland annat fram ett förslag för att ge kommissionen bättre möjlighet att bedöma om nationella bestämmelser som kan komma att utgöra problem för den inre marknaden är proportionerliga. I förslaget beskrivs tillämpningen av en metod som är avsedd att kombinera vedertagen rättspraxis med en utförlig analys av effekterna av de aktuella bestämmelserna. Metoden skulle i korthet bestå av följande tvåstegsförfarande: 1. Beskriva den aktuella nationella åtgärden som begränsar den fria rörligheten för tjänster eller den harmoniseringsåtgärd som föreslås av kommissionen. Följande kriterier föreslogs för beskrivningen:

4 4 A) Vilken är den potentiella ekonomiska kedjereaktion som kommer att utlösas av åtgärden? B) Vilka är de mål för allmänintresset som eftersträvas med åtgärden? C) Har åtgärden anknytning till det åberopade målet för allmänintresset? D) Påverkar åtgärden andra mål för allmänintresset? E) Hur effektiv är åtgärden för att uppnå det åberopade målet för allmänintresset? F) Är åtgärden ett uttryck för kulturell och social egenart (specificity)? G) Är åtgärden förenlig med samtliga relevanta mål för allmänintresset, särskilt konsumentskydd och folkhälsa? 2. På grundval av denna översikt och den sakliga information som den ger består det andra steget av en rättslig bedömning av om en nationell åtgärd kan anses vara proportionell eller om en gemenskapsåtgärd är så proportionell som möjligt med hänsyn till de övergripande målen i fördraget och även förenlig med andra gemenskapsåtgärder. I samband med EU-kommissionens arbete med ett förslag till förordning om säljfrämjande åtgärder gjordes en mängd proportionalitetsbedömningar på olika produktområden. En av dessa rörde en fransk lagstiftning som begränsade vissa säljfrämjande åtgärder på alkoholens område. I sin bedömning konstaterade EU-kommissionen att den aktuella lagstiftningen var oproportionell. 2.3 Slutsatser Enligt samfundets mening bör en fördjupad utredning ske där de alkoholpolitiska syftena bättre tydliggörs. Därigenom skapas en bättre grund för den EG-rättsliga proportionalitetsbedömningen. I avsaknad av denna möjlighet avstyrker samfundet förslagen. 3. SÄRSKILT OM EGENDOMSSKYDDET VARUMÄRKE OCH FIRMA Som framgår av förslagen innebär dessa en inskränkning av möjligheten att fritt använda varumärke eller firma. Europakonventionens regler om skydd för äganderätten omfattar, i motsats till svensk lagstiftning, ett skydd för rådigheten över immateriella tillgångar. De omfattar också ett skydd mot inskränkningar i möjligheten att fritt använda den immateriella rättigheten som ensamrätten till ett varumärke eller firmanamn ger. Bestämmelsen är dock inte utan undantag. En stat har t.ex. rätt att genomföra lagstiftning som reglerar nyttjandet av viss egendom om den kan motiveras av ett allmänt intresse. För att rättfärdigas måste dock en lagstiftning som inskränker den enskildes rätt att använda sin egendom vara ett resultat av en avvägning av det allmänna intresse som har föranlett lagstiftningen och den enskildes intresse av att hans rättighet lämnas oinskränkt, och det måste råda proportionalitet mellan dessa intressen.

5 5 En lagstiftning som den föreslagna skulle, som utredningen uppmärksammat, inskränka rätten att fritt använda sin egendom. En sådan inskränkning i rätten att fritt använda ett firmanamn eller ett varumärke måste vara ett resultat av en avvägning mellan den enskildes intresse och det allmännas. Proportionaliteten mellan dessa intressen måste fastställas. Utredningarna har inte heller i denna del presenterat erforderlig analys av sina förslag. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg