Stockholm den 9 mars 2015

Transkript

1 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter i flygplan m.m. Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet (SOU 2014:79). Med Konventionen avses i det följande, Convention on International Interests in Mobile Equipment, Kapstaden den 16 november 2001 och med Protokollet avses i det följande, Protocol on the Convention on International Interests in Mobile Equipment on Matters Specific to Aircraft Equipment, Kapstaden den 16 november Advokatsamfundet kommenterar inledningsvis (i) om Sverige bör tillträda Konventionen och Protokollet; (ii) den lagstiftningsmetod som föreslås av utredningen, för Sveriges tillträde till Konventionen och Protokollet; samt (iii) vissa effekter av ett svenskt tillträde till Konventionen och Protokollet. Om inte annat uttryckligen sägs nedan, lämnar Advokatsamfundet utredningens förslag utan erinran eller särskilda kommentarer. Beträffande vissa särskilda frågeställningar har Advokatsamfundet dock funnit anledning att kommentera utredningen närmare. Dessa kommentarer redogörs för i avsnitt 4 nedan, Särskilda kommentarer till vissa frågor i utredningen.

2 2 1. Bör Sverige tillträda Konventionen och Protokollet Utredningen redogör på ett tydligt sätt för de argument som talar för Sveriges tillträde till Konventionen och Protokollet. Utredningen pekar inte heller på några påtagliga negativa effekter vid ett tillträde. Advokatsamfundet delar de uppfattningar som utredningen gett uttryck för, vilka sammanfattas med att utredningen föreslår att Sverige ska tillträda Konventionen och Protokollet. Advokatsamfundet delar även denna sammanfattande uppfattning. Advokatsamfundet delar även utredningens uppfattning att svenska lufttrafikföretag genom Sveriges tillträde till Konventionen och Protokollet skulle kunna få tillgång till en bredare finansieringsmarknad och även förmånligare villkor vid finansiering. Utöver dessa fördelar ser Advokatsamfundet även det som viktigt för Sverige och svenska företag att Sverige deltar i det internationella samarbetet med förbättringar och förenklingar avseende internationella regler vad avser finansieringsfrågor. Även om utredningens analyser kring Konventionen och Protokollet främst är kopplade till finansiering avseende luftfartyg och flygmotorer, är ett tillträde till Konventionen emellertid dessutom en förutsättning för ett tillträde till andra protokoll till Konventionen och då närmast Luxembourg Protocol to the Convention on International Interests in Mobile Equipment on Matters Specific to Railway Rolling Stock, det vill säga det protokoll som reglerar rullande järnvägsmaterial, vilket sannolikt skulle medföra jämförbara fördelar inom det området. Detta utgör enligt Advokatsamfundet ytterligare en aspekt som talar för ett tillträde till Konventionen och, i samband med detta, Protokollet. 2. Lagstiftningsmetod för Sveriges tillträde till Konventionen och Protokollet Konventionen och Protokollet är skrivna på de officiella FN-språken, av vilka ett är engelska. Konventionen och Protokollet innehåller en mängd områdesspecifika termer och definitioner som är svåra att översätta till svenska på ett ändamålsenligt sätt. Likaså är i stort sett all dokumentation i internationella finansieringstransaktioner skrivna på engelska, varför det är av stor vikt att en enhetlig nomenklatur med Konventionen och Protokollet kan användas i avtals- och säkerhetsdokumentation som hänför sig till dessa. Av bland annat dessa skäl delar Advokatsamfundet utredningens förslag att Konventionen och Protokollet införlivas med svensk rätt genom inkorporering. Utöver detta ska, precis som utredningen påpekat, även beaktas att den officiella kommentaren till Konventionen och Protokollet, som med största sannolikhet kommer att vara av mycket stor vikt vid tillämpningen och tolkningen av Konventionen och Protokollet, är skriven på engelska. 3. Vissa effekter av ett tillträde till Konventionen och Protokollet Ett svenskt tillträde till Konventionen och Protokollet skulle medföra att ytterligare registreringar och kontroller i det internationella registret, som inrättats för tillämpning av Konventionen eller Protokollet, nedan Internationella Registret blir nödvändiga. Mot bakgrund av hur det Internationella Registret fungerar och hur relativt enkelt

3 3 registreringar och kontroller i detta kan göras, förefaller denna effekt i realiteten inte ha någon negativ inverkan vid transaktioner omfattande köp, leasing eller finansiering av luftfartyg eller flygmotorer. Givet att registreringar skett i det Internationella Registret sedan relativt lång tid, måste svenska köpare av eller finansiärer till luftfartyg i ett internationellt sammanhang redan i dag göra en kontroll i det Internationella Registret för att förvissa sig om några rättigheter finns registrerade i det Internationella Registret och detta oaktat Sveriges tillträde till Konventionen och Protokollet. En annan aspekt är att dubbla register kommer att finnas vad avser svenska luftfartyg efter ett svenskt tillträde till Konventionen och Protokollet. Till att börja med måste det svenska nationalitetsregistret bibehållas för att luftfartyg ska kunna få svensk nationalitet, vilket sker genom registrering i det svenska nationalitetsregistret. Vidare måste det svenska nationella inskrivningsregistret bibehållas för inskrivningar avseende luftfartyg av sådan storlek att de inte omfattas av Konventionen och Protokollet. Förekomsten av dubbla register är, vad Advokatsamfundet förstått, vanligt i många av de länder som tillträtt Konventionen och Protokollet (exempelvis Norge och USA) och medför ingen olägenhet i samband med registreringar. Att även svenska aktörer, efter ett tillträde till Konventionen och Protokollet, skulle ha tillgång till dubbla register avseende rättigheter i luftfartyg, är således en effekt som inte medför några nämnbara negativa effekter. 4. Särskilda kommentarer till vissa frågor i utredningen 4.1 Internationella säkerheter och rättigheter Utredningen anger att de typer av rättigheter som enligt Konventionen utgör internationella säkerheter, nämligen (a) säkerhet enligt pantavtal, (b) säkerhet för säljare av luftfartyg i form av äganderättsförbehåll och (c) säkerhet för leasegivare enligt ett leasingavtal, är alla för svenska förhållanden välkända typer av säkerheter och som kommer till uttryck enligt välkända avtalstyper. Till listan över rättigheter kommer även registrering av äganderätt för köpare av luftfartyg och flygmotorer enligt köpavtal genom Protokollets Artikel III. Likaså kan tillhörande rättigheter (exempelvis rätt till betalningar) komma att utgöra internationella säkerheter vid överlåtelse till exempelvis en finansiär. Samtliga dessa rättighetstyper benämns nedan gemensamt Internationella Säkerheter. Internationella Säkerheter är registreringsbara i det Internationella Registret. Samtliga dessa typer av Internationella Säkerheter utgör enligt Advokatsamfundet välkända typer av rättigheter vilka kommer till uttryck i kända avtalstyper, i vart fall inom området för transaktioner vilka berörs eller omfattas av Konventionen och Protokollet. Utredningens förslag till ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 4 3 beträffande panträtt, som omfattas av den föreslagna lagen om internationella säkerheter i mobilt lösöre, kodifierar viss förmånsrätt för aktuella panträtter.

4 4 4.2 Dubbelregistrering Införlivandet av Konventionen och Protokollet i svensk rätt kommer enligt Advokatsamfundet att utgöra ett välkommet tillskott av regleringar som underlättar och sannolikt även medför kostnadsbesparingar för aktörer på marknaden, vad det gäller finansiering av luftfartyg och flygmotorer. Det finns dock mycket som talar för att, i vart fall inledningsvis, registreringar av säkerheter och rättigheter kommer att göras i det nationella svenska inskrivningsregistret såväl som registrering av Internationella Säkerheter i det Internationella Registret. Detta är i stor omfattning fallet i till exempel Norge och USA. Vidare har det rent generellt utvecklats en praxis i internationella transaktioner där finansiärer i många sammanhang begär säkerheter och registreringar i såväl nationellt register som i det Internationella Registret. Det är Advokatsamfundets uppfattning att aktörerna ser registreringen i det Internationella Registret som nödvändig och en förutsättning för viss finansiering, men ser dock det alltjämt som erforderligt att även nationella registreringar sker enligt nationella bestämmelser. Enligt Advokatsamfundet skulle detta i realiteten sannolikt inte skapa några problem i Sverige. I utredningens förslag till ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg samt i förslaget till ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg anges att lagen om internationella säkerheter i mobilt lösöre ska äga företräde, vilket enligt Advokatsamfundet innebär att med dessa lagändringar skulle dubbelregistreringar inte medföra några konflikter kring tillämpliga bestämmelser. Enligt Advokatsamfundet är de säkerheter som kan bli föremål för dubbelregistreringar i första hand säkerhetsrätter i form av panträtt över luftfartygsskrov, eftersom flygmotorer i dag enligt svensk rätt inte kan intecknas separat och inte heller kan annan ändamålsenlig panträtt tillskapas. Beträffande säkerhet i luftfartyg enligt gällande svensk ordning, måste en inteckning registreras, vilket ger upphov till en stämpelskatt som i dessa sammanhang uppgår till väsentliga belopp. Utredningen har påpekat detta förhållande, men samtidigt påpekat den förhållandevis ringa betydelsen av stämpelskatten i intäktshänseende för svenska staten. Eftersom det är mycket troligt att dubbelregistrering av säkerheter kommer att ske i samband med lånefinansiering, kommer det förhållande att stämpelskatt utgår på inteckningar leda till en obalans mellan exempelvis leasing och lånefinansiering. Detta eftersom en ytterligare kostnad för stämpelskatt uppstår i samband med säkerställd lånefinansiering. Detta skulle enligt Advokatsamfundet vara mycket negativt då en icke oansenlig del av fördelarna med Sveriges tillträde till Konventionen och Protokollet skulle gå förlorade. Som utredningen påpekat, vilken uppfattning Advokatsamfundet delar, är det sannolikt så att annat registreringsland än Sverige väljs vid lånefinansieringar till följd av förekomsten av stämpelskatt på inteckningar, något som kan tänkas påverka utflaggning av luftfartyg i negativ riktning. Advokatsamfundet tycker att det är angeläget att undvika en sådan obalans mellan finansieringsformer och potentiell utflaggning av luftfartyg. Vidare är det viktigt att Sverige uppnår full effekt av de fördelar ett tillträde till Konventionen och

5 5 Protokollet medför, varför Advokatsamfundet absolut anser att stämpelskatten avseende inteckningar i luftfartyg avskaffas i samband med Sveriges tillträde till Konventionen och Protokollet. Detta bör, för att inte diskriminera mellan luftfartyg som omfattas av Konventionen och Protokollet och andra luftfartyg, gälla för samtliga luftfartyg registrerade i det svenska nationalitetsregistret. 4.3 Förklaring avseende Protokollets Artikel XI Eftersom Sverige, som utredningen påpekat, är förhindrat att avge förklaring enligt Protokollets Artikel XI, föreslår utredningen att en anpassning ska ske av nationell lagstiftning genom ändringar i konkurslagen (1987:672) och lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion för att åstadkomma ett insolvensförfarande som överensstämmer med alternativ A i Protokollets Artikel XI. Advokatsamfundet ser inga negativa konsekvenser med den föreslagna ändring avseende insolvensrättsliga regler vad gäller egendom som omfattas av den föreslagna lagen om internationella säkerheter i mobilt lösöre. Tvärtom utgör detta en nödvändig anpassning för att uppnå de fördelar som ett tillträde till Konventionen och Protokollet ska medföra. Advokatsamfundet gör dock den bedömningen att olika insolvensrättsliga regler kan komma att gälla beträffande samma typ av egendom, luftfartyg, som en konkursgäldenär har i sin besittning. Detta skulle möjligen kunna leda till oklarheter om olika borgenärers rättigheter beträffande samma typ av egendom i en insolvenssituation. Det bör därför övervägas huruvida regleringen i stället ska ändras på sådant sätt så att samma bestämmelser tillämpas även avseende alla luftfartyg registrerade i Sverige. 4.4 Oåterkalleliga fullmakter IDERA Advokatsamfundet noterar utredningens förslag avseende underlättande av återtag och avregistrering av luftfartyg med stöd av oåterkalleliga fullmakter, s.k. IDERA, och ser detta som en naturlig del i det regelverk och den systematik beträffande borgenärers rätt som följer av Konventionen och Protokollet. Genom att sådana fullmakter för sin giltighet är tänkta att registreras vid Transportstyrelsen och att de endast avser luftfartyg, ser Advokatsamfundet inga negativa konsekvenser av ett sådant system. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg