FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla

Transkript

1 FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän Förmögenshetsrätt STOCKHOLM Betänkandet Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn i internationella situationer 1996 års Haagkonvention mm - SOU 2005:111 Dnr Ju2005/11509/L2 FSR har tidigare yttrat sig över departementspromemorian 2003:5, Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande fall, där en översyn av verkställighetsfrågor om påskyndande och underlättande av överflyttning av barn enligt Haagkonventionen togs upp samt över Utredningen om föräldraansvar och skydd av barn i internationella situationer - SOU 2004:80 Bryssel II förordningarna. Denna utredning har fått i uppdrag att lämna förslag om ett svenskt tillträde till 1996 års Haagkonvention samt hur konventionen skall införlivas i svensk rätt. Det gäller behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn upp till 18 år. Åtgärderna gäller såväl civilrättsliga- som offentlig rättsliga skyddsåtgärder för barn det vill säga vårdnad, umgänge samt frågor som rör barns placeringar i heldygnsvård. Europeiska unionens medlemsstater är för närvarande förhindrade att på egen hand ansluta sig till 1996 års Haagkonvention. Skälet till detta är att vissa av konventionsfrågorna idag regleras i Bryssel II-förordningen. Avsikten är dock att EU skall fatta ett beslut som bemyndigar staterna att ratificera konventionen. Utredningen föreslår att konventionen med något undantag skall gälla som lag i Sverige. Vissa kompletterande bestämmelser krävs dock för att svenska myndigheter skall kunna tillämpa konventionen. De internationella familjerättsliga frågorna som diskuteras i utredningen är mycket komplicerade vilket gör det svårt att förutse eventuella problem som kan uppkomma vid en framtida användning av konventionen och avgöra i vilken mån lagstiftningen kan behöva kompletteras eller ändras.

2 Grundtanken är att rättsskyddet för barnen skall stärkas och att de förändringar som föreslås är till barnets bästa. FSR tillstyrker därför utredningens förslag, att Sverige skall tillträda 1996 års Haagkonvention och att konventionen skall införlivas med svensk rätt genom inkorporering. Såvitt går att bedöma ger den ett stärkt skydd och ytterligare reglering för barn i internationella situationer. Ett tillträde till konventionen påverkar inte tillämpningen av 1980-års Haagkonvention som rör civila aspekter på internationella bortföranden av barn. Hemvistbegreppet FSR stödjer förslaget där huvudregeln är att de behöriga myndigheterna finns i den fördragsslutande stat där barnet har sin hemvist. Barnets hemvist är den styrande faktorn vid tillämpningen av bestämmelserna i såväl förordningen som konventionen. Barnets medborgarskap har således ingen betydelse utan svensk myndighet blir behörig att vidta åtgärder så snart barnet anses ha hemvist i Sverige. Vissa undantag kan dock finnas i akuta situationer. Någon definition av akut situation/brådskande fall finns inte utan det blir myndigheten som får bedöma vad som skall gälla i det enskilda fallet. En socialnämnd skulle till exempel i en akut situation kunna placera ett barn med hänvisning till denna bestämmelse men åtgärden upphör så snart den behöriga myndigheten övertagit ansvaret. Någon definition av hemvist begreppet finns inte heller eftersom det bedömdes påverka även andra konventioner. Hemvistbegreppet skall ta sikte på rent faktiska förhållanden och påverkas inte av semester, skolgång eller utövande av umgänge. Viss vägledning finns i betänkandet där det konstateras att bedömningen kan skifta beroende på sammanhanget. Särskilda regler gäller flyktingbarn och barn vars hemvist inte kan fastställas. Dessa barn anses tillsvidare ha hemvist i det land det uppehåller sig. Särskilda regler finns också beträffande olovligt bortförda barn eller kvarhållna barn. Enligt FSRs bedömning kommer det säkerligen att uppkomma situationer där det inte är okomplicerat att fastställa hemvisten för ett barn. En del av dessa oklarheter bör enligt FSRs bedömning rätas ut genom svenska myndigheters riktlinjer och allmänna råd. Enligt utredningens bedömningar kan de flesta förändringarna ske utan lagändring. Nedan kommenteras endast de förslag till förändringar som i någon mån berör socialnämndens familjerättsliga verksamhet. Behörighet FSR tillstyrker förslaget att en reservforumbestämmelse införs i lag för socialnämnden i frågor där behörighet föreligger enligt 1996 års Haagkonvention. De nuvarande nationella forumbestämmelserna täcker de allra flesta situationer som kan bli aktuella. Det kan dock uppstå situationer där svensk socialnämnd har internationell behörighet men där ingen viss socialnämnd har behörighet att handlägga ärendet. Socialnämnden i Stockholms kommun föreslås bli behörig nämnd vilket överensstämmer med vad som gäller vid såväl förfaranden enligt Bryssel II förordningen som andra liknande situationer där det saknas behörig nämnd. Utgångspunkten är att de bestämmelser som finns om behörighet skall tillämpas. Det kan dock tänkas uppstå situationer där oklarhet ändå finns och syftet med förslaget är att förhindra att ett ärende inte åtgärdas på grund av att en myndighet inte anser sig vara behörig. En svensk myndighet som får en framställning, antingen direkt från en utländsk myndighet eller via centralmyndigheten, och som inte anser sig vara behörig, skall enligt förslaget skyndsamt överlämna framställningen till den svenska centralmyndigheten för vidarebefordran till rätt myndighet. FSR tillstyrker såväl förslaget att ärendet överlämnas till

3 centralmyndigheten för bedömning av och vidarebefordran till rätt myndighet som övriga förslag om behörighet. Frågor om ett beslut med avseende på en framställning om behörighet får överklagas är inte reglerad i konventionen vilket innebär att de fördragsslutande staterna själva får bestämma vilka regler som skall gälla. Tillåts överklagande finns en risk att skapa ytterligare arenor för tvist vilket inte är till barnets bästa. Utredningen konstaterar också att det är komplicerat att utforma ett överklagningssystem som tillgodoser konventionens syften och har bedömt att det är viktigare att parterna får komma till tals innan beslut om behörighet fattas än att beslutet skall gå att överklaga. FSR tillstyrker förslaget eftersom utgångspunkten måste vara att frågan om behörighet handläggs så snabbt som möjligt och att det inte är till gagn för barnet att utforma ytterligare möjligheter till tvist. Verkställighet Verkställighet förslås ske enligt svensk rätt och följa de regler som gäller för verkställighet av ett svenskt avgörande i motsvarande fråga. Ett utländskt beslut om tvångsmedel får inte verkställas. För verkställigheten gäller att åtgärder som har vidtagits i en fördragsslutande stat och förklarats verkställbara i en annan fördragsslutande stat, skall verkställas i den senare staten som om de hade vidtagits av myndigheterna där. Verkställigheten sker med den anmodade statens lag och med de begränsningar som där finns. Hänsyn tas till barnets bästa. FSR tillstyrker förslaget att som innebär att en åtgärd motsvarande lagen med särskilda bestämmelser får verkställas enligt den lagen och en fråga motsvarande föräldrabalken enligt den lagen. Samarbete och tillhandahållande av information Förslag; En myndighet som får en begäran om en rapport om barnets situation, en begäran att överväga åtgärder till skydd för barnet eller en begäran om upplysningar om barnet, antingen direkt från en utländsk myndighet eller genom centralmyndigheten, och som inte anser sig vara behörig skall överlämna begäran till den svenska centralmyndigheten. Centralmyndigheten skall överlämna begäran till behörig myndighet. Detta skall gälla även för andra förfrågningar eller underrättelser som skickas till svensk myndighet enligt bestämmelserna i 1996 års Haagkonvention. En bestämmelse införs i lag om att det är socialnämnden som är skyldig att ta ställning till en begäran om en rapport om ett barn med hemvist i Sverige. Bestämmelsen görs inte sekretessbrytande. Utrikesdepartementet är i dagsläget centralmyndighet enligt 1980 års Haagkonvention. Departementet har både erfarenhet och ett väl utvecklat nät av kontakter varför det även fortsättningsvis bör utses till centralmyndighet. FSR tillstyrker förslaget som innebär att en rapport om ett barn som har hemvist i Sverige endast kan lämnas i de fall det inte innebär brott mot gällande sekretessbestämmelser. En förälder som inte har del i vårdnaden kan såldes inte få mer information än vad en förälder som befinner sig i Sverige kan få.

4 Förslag; Socialnämnden utses i lag till behörig myndighet att samla information om en förälder och avge en bedömning angående förälderns lämplighet att utöva umgänge med ett barn som har hemvist i en annan fördragsslutande stat. FSR tillstryker inte förslaget. Det blir allt vanligare att föräldrar efter en separation har anknytning till flera länder med den följden att antalet domar som föreskriver gränsöverskridande umgänge mellan föräldrar och barn ökar. Myndigheterna i en förälderns hemvist stat har som regel ingen möjlighet att pröva förälderns umgängesrätt men kan samla underlag för domstolens bedömning av frågan. Uppdraget att utföra en umgängesutredning enligt föräldrabalken ges till socialnämnden av domstol. Enligt artikeltexten i Haagkonventionen kan begäran komma från föräldern. Frågan uppkommer då om nämnden skall vara skyldig att bifalla en sådan begäran från varje förälder som önskar det. Utredningens bedömning är att någon absolut skyldighet för nämnden inte finns och man anser att det bör överlämnas till Socialstyrelsen att utfärda allmänna råd om hur nämnden skall hantera frågan. FSR menar att varje sådan begäran skall komma via den föredragsslutande statens myndighet det vill säga på samma sätt som sker vid tvist i svensk domstol. Förslag till lag om internationella föräldraansvarsfrågor Förslag; En ny lag införs med avseende på frågor om vårdnad m.m. Lagen skall tillämpas när det finns anknytning till en annan stat och när ingen EG-rättslig eller konventionsbaserad lagstiftning är tillämplig. Utredningen föreslår att dessa frågor samlas i en lag. De bestämmelser som finns i 1904 års lag lyfts ut och de bestämmelser som inte längre finns behov av upphävs. Lagen innehåller även bestämmelser om äktenskapsmål och förvaltarskap varför hela lagen borde ses över. I övrigt tillstyrker FSR utrednings förslag. Förslag; Begreppet föräldraansvar införs i den nya lagen. Det har i tidigare sammanhang övervägts om begreppet föräldraansvar skall införas i svensk lagstiftning. Begreppet skulle ersätta uttrycket vårdnad. Det ansågs dock mindre bra eftersom vårdnaden även kan tillkomma en person som inte är förälder. Det bedömdes också vara mer problematiskt att ta ifrån en förälder föräldraansvaret än vårdnaden. I svensk lagstiftning används därför fortfarande begreppet vårdnad. Begreppet föreslås nu införas i lag som skall tillämpas när det finns anknytning till annan stat. Innebörden är densamma som i konventionen och skall tillämpas i såväl frågor om vårdnad, boende, umgänge som förmynderskap och godmanskap. Begreppet finns i Bryssel II förordningen. Begreppet förefaller ha ett mer omfattande innehåll än det svenska begreppet vårdnad. FSR stödjer utredningens förslag men anser att det är problematiskt att införa olika begrepp i olika lagar och förordningar och menar att begreppet vårdnad och föräldraansvar borde ses över i samtliga sammanhang. Förslag; En hemvistdefinition införs i lagen. FSR tillstyrker förslaget att hemvistbegreppet definieras i lagen. Det underlättar myndigheters bedömning när ett barn skall anses ha hemvist i landet även om definitionen inte kommer att klarlägga alla situationer utan måste kompletteras med riktlinjer.

5 Förslag; Kravet på att barnet skall vara folkbokfört i landet tas bort i fråga om anmälan till Skatteverket om gemensam vårdnad. Istället ställs krav på att barnet skall ha sin hemvist i Sverige. Det krävs inte heller att föräldrarna är svenska medborgare. FSR konstaterar att folkbokföringsbegreppet som ovan framförts är ett tydligare och mer lättolkat begrepp men tillstyrker förslaget eftersom det överensstämmer med vad som föreslagits gälla i tidigare nämnda förordning. Förändringen underlättar för icke svenska medborgare att få gemensam vårdnad om sitt barn och gör därmed förfarandet för anmälan om gemensam vårdnad mer enhetligt och mindre byråkratiskt FSR Familjerättssocionomernas Riksförening Gunilla Cederström Ordförande