Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Transkript

1 Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning

2 Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan beställas per e-post: För mer information besök Justitiedepartementets webbplats:

3 Vårdnad Alla barn under 18 år ska stå under en eller två vuxna personers vårdnad. Det är oftast barnets föräldrar, eller en av dem, som har vårdnaden om barnet. Att ha vårdnad om ett barn innebär vissa plikter, till exempel se till att barnet får den omvårdnad, trygghet och fostran som barnet behöver samt se till att barnet inte far illa. Vårdnadshavaren har även rätten och skyldigheten att besluta i personliga frågor som är viktiga för barnet, till exempel om barnets utbildning. Ju äldre barnet blir, desto större hänsyn ska tas till vad barnet själv vill. Med vårdnad menas det juridiska ansvaret som en vårdnadshavare har. Vårdnadshavaren har oftast också den faktiska vårdnaden, det vill säga bor med och sköter om barnet. Gemensam vårdnad Gemensam vårdnad betyder att föräldrarna tillsammans har ett juridiskt vårdnadsansvar för sitt barn. Föräldrarna ska tillsammans besluta om frågor som rör barnet. Gemensam vårdnad innebär inte att barnet ska bo lika lång tid hos varje förälder. Gifta föräldrar har automatisk gemensam vårdnad om barnet. Är de inte gifta med varandra står barnet

4 under moderns vårdnad. Föräldrarna kan dock enkelt anmäla till Skatteverket att de vill ha gemensam vårdnad. Vanligen görs det i samband med bekräftelse av faderskapet hos socialnämnden. Om föräldrarna skiljer sig, fortsätter den gemensamma vårdnaden utan att en myndighet behöver fatta något beslut om detta. Rätten att besluta vid gemensam vårdnad Ibland kan det uppstå problem när vårdnadshavarna ska fatta alla beslut gemensamt. Det kan till exempel handla om barnets behov av psykiatrisk vård, vilken förskola eller skola barnet ska gå i eller var barnet ska bo. Om vårdnadshavarna inte kan enas, kan en domstol besluta om var barnet ska bo och om hur umgänget ska se ut. Har föräldrarna mycket svårt att samarbeta, kan lösningen vara att bara en av dem får vårdnaden om barnet och då kan besluta själv. Det kan dock innebära att den förälder som inte längre har vårdnaden får sämre kontakt med barnet. En utredning, som tillsattes av regeringen, föreslår att en av barnets vårdnadshavare i undantagsfall ska kunna ges rätt att på egen hand besluta i vissa

5 frågor. Denna beslutanderätt ska bara gälla inom vissa områden, som till exempel barnets tillgång till hälsooch sjukvård samt tandvård och barnets skolgång. Något beslut att ändra lagen enligt utredningens förslag har ännu inte fattats. Förmynderskap Ett barn ska ha en förmyndare till dess att han/ hon blir myndig vid 18 års ålder. Det är barnets förmyndare som sköter barnets ekonomiska angelägenheter. Det vanligaste är att den som är vårdnadshavare också är förmyndare. I princip ska alla tillgångar som barnet har skötas av förmyndaren. Han/hon får inte blanda samman sina egna tillgångar med barnets. Barnets tillgångar ska användas, i rimlig omfattning, till barnets uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. De tillgångar som inte används ska placeras säkert, så att de ger en god avkastning. För barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan vuxen, utses en god man. Den gode mannen ansvarar för barnets personliga förhållanden och tar tillvara barnets intresse i förmyndares och vårdnadshavares ställe.

6 Ändring i vårdnaden Är föräldrarna överens om att de vill ändra i vårdnaden, kan de avtala om det. För att avtalet ska vara giltigt måste det vara skriftligt och godkänt av socialnämnden. Nämnden kan endast godkänna avtalet om det som föräldrarna har bestämt är det bästa för barnet. Vill bara en av föräldrarna ändra på vårdnaden, måste den föräldern väcka talan i domstol. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande för domstolens beslut. När domstolen gör sin bedömning ska den särskilt undersöka om det finns en risk att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa. Den ska se till barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna tillgodoses. Det är också viktigt att domstolen, utifrån barnets ålder och mognad, tar hänsyn till vad barnet själv vill. Även om en förälder motsätter sig gemensam vårdnad kan domstolen besluta att inte upplösa den. Men är båda föräldrarna emot det får domstolen inte besluta om gemensam vårdnad.

7 Barnets boende Är föräldrarna överens, kan de själva avtala om var barnet ska bo. För att avtalet ska vara giltigt måste det vara skriftligt och godkänt av socialnämnden. Den kan bara godkänna avtalet om det som föräldrarna har kommit överens om är det bästa för barnet. Har föräldrarna gemensam vårdnad kan domstolen besluta om vem av dem barnet ska bo med. Barnet kan bo hos en förälder eller växelvis hos båda föräldrarna. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande för domstolens beslut. Umgänge Barnet har rätt till umgänge med den förälder som den inte bor tillsammans med. Det är föräldrarna som gemensamt har ansvar för att barnets behov av umgänge med båda sina föräldrar tillgodoses. Är föräldrarna överens, kan de avtala om umgänget. Avtalet måste vara skriftligt och godkänt av socialnämnden. Den ska godkänna avtalet om det föräldrarna har bestämt är det bästa för barnet.

8 Är föräldrarna inte överens, kan domstolen besluta om umgänge. Beslutet ska alltid baseras på vad som är bäst för barnet. Bor en av föräldrarna på annan ort än barnet innebär det ofta extra kostnader för till exempel resor. Den förälder som barnet bor hos ska då, i skälig omfattning, hjälpa till med att betala dessa kostnader. Vårdnadshavaren har ansvar för att barnet också får umgås med andra vuxna som barnet har en särskilt nära relation med. Det kan till exempel vara en mor- eller farförälder. Genomförandet av vårdnadsavgörande Det vanliga är att föräldrarna själva ser till att det som har bestämts i ett avtal eller ett domstolsavgörande om vårdnad, boende eller umgänge genomförs på frivillig väg. Den som behöver hjälp med genomförandet kan vända sig till tingsrätten och begära verkställighet. Tingsrätten försöker i första hand nå en lösning i samförstånd. Tingrätten kan ge en lämplig person i uppdrag att få den som har hand om barnet att frivilligt göra det han eller hon ska. Om det inte går kan tingsrätten besluta om vite. Det innebär att den som inte följer tingsrättens beslut får betala en

9 kännbar summa pengar. En sista utväg, som sällan används, är att barnet flyttas med hjälp av polis. Olovligt bortförda barn Ibland händer det att ett barn, utan lov av vårdnadshavaren, förs bort eller hålls kvar hos någon annan person. Det kan till exempel vara en förälder som också är vårdnadshavare, men som gör det utan samtycke av den andra vårdnadshavaren. På begäran av en vårdnadshavare kan tingsrätten besluta att barnet ska flyttas över till honom eller henne. Det finns möjlighet att få barnet överflyttat även om det förts bort till eller hålls kvar i ett annat land, se under avsnitt Internationellt. Underhåll Föräldrarna ska betala underhåll för sina barn. De ska betala så mycket som är rimligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Underhåll ska betalas tills barnet fyller 18 år, eller om barnet går i grund- eller gymnasieskolan under skoltiden. Dock längst till dess att barnet fyllt 21 år. Underhållsbidrag ska betalas av den förälder som inte har vårdnaden om barnet och inte bor tillsammans med barnet. Även en förälder som har

10 vårdnaden om barnet men inte bor med barnet ska betala bidraget. Underhållsbidraget bestäms genom ett avtal eller genom en dom. Om föräldern inte betalar något eller ett lägre belopp än det som har bestämts, har barnet rätt till underhållsstöd. Stödet betalas av Försäkringskassan. Den bidragsskyldige föräldern ska, helt eller delvis, betala tillbaka det som Försäkringskassan betalat till barnet. Internationellt Ett avtal eller ett avgörande om vårdnad, boende eller umgänge som gäller i Sverige gäller också i de andra EU-länderna och i Norden. Avtal och avgöranden från dessa länder gäller i Sverige. Sverige och flera andra länder har också ingått en överenskommelse om samarbete för att återföra olovligt bortförda eller kvarhållna barn. Om det inte går att nå en lösning i samförstånd, är det möjligt att få hjälp av Utrikesdepartementet med att få barnet återfört. Ytterligare information finns hos den svenska centralmyndigheten, Utrikesdepartementet, tel , 10

11

12 Den här broschyren innehåller kortfattad information om föräldraskap, vårdnad och underhåll till barn m.m. De bestämmelser som beskrivs finns främst i föräldrabalken, SFS Du hittar den senaste versionen av föräldrabalken med alla ändringar införda i den ursprungliga texten på webbplatsen STOCKHOLM