Stockholm den 29 juni 2011

Transkript

1 R-2011/0759 Stockholm den 29 juni 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/3132/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över dels EU-kommissionens förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden, dels till kommissionens förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap. Allmänna synpunkter Den ökade rörligheten inom EU innebär att människor i allt större utsträckning rör sig över nationsgränserna. Människor möts och familjeband knyts. Det blir således vanligare att makar och registrerade partners har anknytning till mer än ett land. Mot denna bakgrund välkomnar Advokatsamfundet EU:s initiativ att inrätta en klar och tydlig EUrättslig ram, som gör det möjligt att fastställa behörig domstol och tillämplig lag i mål om makars/registrerade partners förmögenhetsförhållanden och som underlättar erkännande och verkställighet av utländska domar, officiella handlingar och inför domstol ingångna förlikningar i sådana mål. Advokatsamfundet ser, generellt sett, mycket positivt på de förslag till förordningar om internationella makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden som presenterats av EU-kommissionen. I det följande kommenteras de artiklar som Advokatsamfundet anser bör justeras eller ytterligare analyseras. De båda förordningarna kommenteras separat.

2 2 Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden Artikel 1 Tillämpningsområde I artikel 1 3 b) anges att förordningen inte ska tillämpas på underhållsskyldighet. Denna avgränsning är problematisk när det gäller länder som Storbritannien, där någon tydlig avgränsning inte görs mellan frågor om bodelning och frågor om underhållsskyldighet mellan makar efter äktenskapsskillnad. Å andra sidan finns en särskild EU-förordning, (EG) nr 4/2009, om underhållsskyldighet. Detta problem bör enligt Advokatsamfundet analyseras vidare. I artikel 1 3 d) stadgas att förordningen inte ska tillämpas på efterlevande makes arvsrätt. Medan den efterlevande makans/makens behov av ekonomisk trygghet i vissa medlemsländer (t.ex. Sverige) i första hand tillgodoses genom bestämmelser om bodelning, tillgodoses detta behov i andra medlemsländer (t.ex. Tyskland) främst genom arvsrättsliga bestämmelser. Om olika lagar utpekas såsom tillämpliga vad gäller frågan om makarnas förmögenhetsförhållanden och frågan om rätt till arv, kan detta leda till att den efterlevande makan/maken överkompenseras alternativt inte får sitt behov av ekonomisk trygghet tillgodosett. Detta problem bör enligt Advokatsamfundet ytterligare analyseras. Eventuellt bör en jämkningsmöjlighet införas för situationer där en tillämpning av olika länders lagar på makarnas förmögenhetsförhållanden respektive rätten till arv i det enskilda fallet leder till ett orimligt resultat. Se vad som anförs nedan om samkönade äktenskap i kommentaren till artikel 2. Artikel 2 Definitioner Artikel 2 g). Att en av domstol förordnad bodelningsförrättares behörighet erkänns inom hela EU-området är av yttersta vikt för praktiserande jurister i Sverige. Det är följaktligen mycket angeläget att det svenska institutet bodelningsförrättare omfattas av begreppet varje annan, ickerättslig myndighet eller person som, efter bemyndigande av en rättslig myndighet i medlemsstaterna, utövar funktioner som grundar sig på domstolarnas behörighet, i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Advokatsamfundet anser att ett förtydligande i detta avseende är behövligt. Begreppet äktenskap definieras inte i artikel 2. I skäl 10 i förordningens ingress fastslås att detta begrepp definieras i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Detta bör enligt Advokatsamfundets uppfattning innebära att definitionen av begreppet äktenskap ska fastställas i enlighet med lagen i det land där makarna ingick äktenskap. Ett äktenskap ingånget mellan samkönade makar i Sverige bör således falla under förordningens tillämpningsområde även om samkönade äktenskap inte kan ingås i det medlemsland som

3 3 upptar frågan om makarnas förmögenhetsförhållanden till prövning eller i det land där frågan om erkännande eller verkställighet av en dom aktualiseras. I artikel 3 2 i förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap, ges en behörig domstol möjlighet att förklara sig obehörig om domstolslandets lag inte erkänner registrerade partnerskap. Någon motsvarande bestämmelse finns inte upptagen i artikel 3 i förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Enligt Advokatsamfundets mening innebär detta att en domstol, som grundar sin behörighet på artikel 3 i den senare förordningen, saknar möjlighet att förklara sig obehörig på den grunden att samkönade äktenskap inte erkänns i medlemsstaten. Enligt artikel 23 kan en tillämpning av bestämmelser som anvisas i förordningen vägras om en sådan tillämpning är uppenbart oförenlig med grunderna för domstolslandets rättsordning. I skäl 25 i förordningens ingress fastslås att domstolarna inte bör kunna tillämpa ordre public-undantaget för att åsidosätta lagen i en annan medlemsstat, om tillämpningen av detta undantag skulle strida mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet artikel 21 i denna, som förbjuder all diskriminering. Enligt Advokatsamfundets bedömning skulle en tillämpning av ordre publicundantaget, för att åsidosätta nationella bestämmelser som tillåter samkönade äktenskap, kunna stå i strid med förbudet mot diskriminering på grund av sexuell läggning i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt artikel 27 a) ska en dom inte erkännas om ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rättsordningen i den medlemsstat där domen görs gällande. Enligt Advokatsamfundet bör ordre public-undantaget inte heller i detta fall kunna tillämpas för att vägra erkännande av en dom, om tillämpningen av detta undantag skulle strida mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet artikel 21 i denna, som förbjuder all diskriminering. En domstol i ett land, där samkönade personer inte får ingå äktenskap, bör således inte kunna använda förordningens ordre public-regler för att genom att vägra tillämpa/erkänna verkningarna av ett i ett annat land ingånget samkönat äktenskap i realiteten vägra att acceptera att förordningen är tillämplig på sådana äktenskap. Artikel 3 Behörighet om en av makarna har avlidit Här hänvisar Advokatsamfundet till vad som anförts om samkönade äktenskap i kommentaren till artikel 2.

4 4 Artikel 16 Val av tillämplig lag I händelse av att den utpekade lagen ändrats efter lagvalet, uppkommer frågan om lagens innehåll vid tidpunkten för lagvalet eller lagens innehåll vid tidpunkten för förmögenhetsförhållandets avveckling ska tillämpas på förmögenhetsförhållandet. Då EU-kommissionen valt att tillämpa ett petrifierat system, bör denna fråga uppmärksammas i särskild ordning. Artikel 17 Fastställande av tillämplig lag om inget val görs Här hänvisar Advokatsamfundet till vad som anförts beträffande artikel 16. Artikel 18 Ändring av tillämplig lag Advokatsamfundet välkomnar en möjlighet för makarna att när som helst under äktenskapet bestämma att deras äktenskapsförhållanden ska regleras av en annan lag än den som dittills varit tillämplig. Att ändringen av tillämplig lag, i avsaknad av uttryckliga önskemål om annat från makarnas sida, endast ska ges verkan för framtiden, kan dock leda till praktiska problem i samband med avvecklingen av makarnas förmögenhetsförhållanden. Till följd av bestämmelsens nuvarande utformning kan olika länders materiella bestämmelser om makars förmögenhetsförhållanden komma att tillämpas på olika delar av makarnas egendom. Från ett tillämpningsperspektiv vore det därför enligt Advokatsamfundet önskvärt att samma lands lag tillämpas på all egendom i äktenskapet. Praktiska problem kan i annat fall inte minst uppstå, om egendom som införskaffats efter lagändringen träder i stället för egendom införskaffad före lagändringen. Även frågan om tillämplig lag avseende avkastning från egendom som inskaffats innan lagändringen, kan komma att visa sig praktiskt svårhanterlig. Artikel 23 Grunderna för domstolslandets rättsordning Advokatsamfundet hänvisar här till vad som anförts ovan beträffande samkönade äktenskap i kommentaren till artikel 2. Artikel 27 Grunder för att inte erkänna en dom Advokatsamfundet hänvisar också här till vad som anförts ovan beträffande samkönade äktenskap i kommentaren till artikel 2.

5 5 Artikel 35 Rättsverkan i förhållande till tredje man Bestämmelserna i artikel 35 bör enligt Advokatsamfundet flyttas över till kapitel III. Bestämmelserna kan med fördel införas i en ny artikel efter artikel 25. Bestämmelsen i 2 är utformad på ett sätt som kommer att medföra tolkningsproblem. Enligt Advokatsamfundet bör den förtydligas. Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap. Med hänsyn till att Sverige numera accepterar samkönade äktenskap, kommer denna förordning enligt Advokatsamfundets uppfattning att få en begränsad betydelse i vårt land. Artikel 1 Tillämpningsområde Advokatsamfundet hänvisar här till vad som anfördes ovan i fråga om artikel 1 i förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Artikel 2 Definitioner Advokatsamfundet hänvisar här till vad som anfördes ovan beträffande artikel 2 i förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Artikel 5 Behörighet i övrigt Advokatsamfundet anser att 1 a)-c) bör kunna utgå och att således domstols behörighet endast ska gälla enligt 1 d). Även 2 skulle därmed kunna utgå. Artikel 15 Fastställande av tillämplig lag Advokatsamfundet hänvisar här till vad som anfördes ovan beträffande artikel 17 i förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden.

6 6 Artikel 31 Rättsverkan i förhållande till tredje man Advokatsamfundet anser att bestämmelserna i kapitel V bör flyttas över till kapitel III och att bestämmelserna med fördel kan föras in i en ny artikel efter artikel 20. Enligt Advokatsamfundets förmenande är bestämmelsen i 2 också i detta förslag utformad på ett sätt som kommer att medföra tolkningsproblem och bör därför förtydligas. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg/ genom Johan Sangborn