R 7622/ Till Näringsdepartementet

Transkript

1 R 7622/ Till Näringsdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 mars 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian E-handelsdirektivet genomförande av direktivet 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster. Med anledning härav anför Advokatsamfundet följande. Sammanfattning Advokatsamfundet tillstyrker i väsentliga delar att direktivet 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster ( Direktivet ) genomförs på sätt som föreslås i promemorian. Advokatsamfundet vill dock understryka att Direktivet på ett antal punkter är oklart och ger upphov till tolkningssvårigheter. Tanken är att förslaget till lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster ( E-handelslagen ) skall vara teknikoberoende. Det finns dock flera exempel i E-handelslagen på att så inte är fallet. Ett sådant exempel är frågan om tillämpningen av E-handelslagen på SMS-tjänster. Advokatsamfundet anser att lagen (1998:112) om elektroniska anslagstavlor ( BBSlagen ) står i strid med Direktivet och därför bör upphöra att gälla i samband med att Direktivet genomförs i svensk rätt. Särskilda förfaranderegler för leverantörer av värdtjänster bör i stället införas i E-handelslagen. Avsnitt En ny lag

2 Generellt sett anser Advokatsamfundet att det är olämpligt att stifta speciallagar för Internetområdet och att Direktivets regler därför i största möjliga utsträckning skall föras in i befintlig lagstiftning. Advokatsamfundet delar dock bedömningen att vissa av reglerna är av sådan karaktär att de inte kan sorteras in i det redan befintliga systemet av lagar. Som föreslås i promemorian bör därför Direktivet införas genom en ny lag. Avsnitt Lagens innehåll och tillämpningsområde Advokatsamfundet ställer sig dock frågande till varför artikel 1.5 d) i Direktivet undantar företrädande och försvar av klient inför domstol från Direktivets tillämpningsområde, men låter verksamhet som omfattar företrädande av klient inför bl.a. myndigheter omfattas av Direktivet. Advokatsamfundet har svårt att förstå ändamålet bakom denna gränsdragning. Avsnitt Definitioner Advokatsamfundet anser att definitionen av det samordnade området bättre bör knyta an till artikel 2 h) i Direktivet. Advokatsamfundet föreslår därför att definitionen ges följande utformning: det samordnade regelområdet: det regelområde som har fastställts i medlemsstaternas rättssystem och som omfattar krav på informationssamhällets tjänster och på tjänsteleverantörer i fråga om etablering och utövande av verksamhet som rör sådana tjänster; I övriga delar tillstyrker Advokatsamfundet promemorians förslag till definitioner. Även om förslaget i och för sig tillstyrks vill dock Advokatsamfundet framhålla att definitionen informationssamhällets tjänster sannolikt kommer att ge upphov till tolkningsproblem. Definitionen är mycket vid och det kan därför komma att bli svårt att överblicka vilket tillämpningsområde lagen i praktiken täcker. Såsom påpekas i promemorian kommer E-handelslagen exempelvis att omfatta även tjänster som erbjuds utan kostnad för mottagaren. Enligt Advokatsamfundets tolkning av definitionen informationssamhällets tjänster omfattas även SMS-tjänster av E-handelslagen. Det kan dock komma att bli svårt för en leverantör av SMS-tjänster att uppfylla lagens krav, särskilt då informationskraven och kraven i samband med beställning. Eftersom definition av informationssamhällets tjänster redan är fastslagen i tidigare direktiv är det dock svårt att komma runt problemen i samband med genomförandet av Direktivet. Som mycket riktigt framhålls i promemorian är det EG-domstolen som till sist får ta ställning till dessa frågor.

3 Avsnitt Genomförandet av ursprungslandsprincipen Advokatsamfundet bedömer dock att en övergång till ursprungslandsprincipen kan få vissa mindre önskvärda konsekvenser. I dagsläget är den svenska marknadsrätten på vissa områden strängare än marknadsrätten i andra EES-länder. Det kan därför inte uteslutas att en övergång till ursprungslandsprincipen kan få till följd att det blir mindre attraktivt för leverantörer av informationssamhällets tjänster att etablera sig i Sverige och att sådana leverantörer i stället väljer att etablera sig i det land inom EES som har de lägsta kraven. I takt med att rättsområdet harmoniseras kommer dock denna eventuella konkurrensnackdel att försvinna. Enligt Advokatsamfundets bedömning kan en tjänsteleverantör mycket väl komma att anses vara etablerad i flera EES-stater; i vissa fall till och med i samtliga EES-stater. Direktivet ger inte något svar på frågan vilket lands rätt som skall gälla för de informationssamhällets tjänster som tillhandanhålls av en tjänsteleverantör med driftsställe i flera EES-stater. Detta är en oklarhet som innebär problem för en tjänsteleverantör som vill vara säker på att han följer tillämpliga lagar. Avsnitt Allmän information och information vid marknadsföring Advokatsamfundet tillstyrker promemorians förslag samt delar i promemorian gjord bedömning. Advokatsamfundet förutser dock praktiska problem med opt out-registren. Det är inte uteslutet att det i ett EES-land kan komma att finnas flera konkurrerande opt outregister inrättade exempelvis av olika branschorganisationer. Det kan komma att innebära ett omfattande arbete för en tjänsteleverantör att hålla sig uppdaterad om vilka register som finns samt svårigheter för tjänsteleverantören att bedöma vilka register som denne enligt lagen är skyldig att kontrollera och respektera i vart och ett av de länder i vilka verksamhet bedrivs. En annan allmän synpunkt är att en tjänsteleverantör som tillhandahåller konsumenttjänster kommer att vara tvungen att uppfylla informationsskyldighet enligt ett antal lagar, bl.a. marknadsföringslagen, distansavtalslagen, prisinformationslagen, lagen om betalningsöverföringar inom EES samt E-handelslagen. Enligt Advokatsamfundets mening börjar lagstiftningen på grund av dess omfattning att bli relativt svåröverskådlig för den enskilde företagaren. Advokatsamfundet ifrågasätter om Direktivet och E-handelslagen verkligen helt uppnår det uttalade syftet att vara teknikoberoende. Utan alltför stor fantasi går det t.ex. att förutse att direktreklam kan komma att skickas till konsumenter på annat sätt än genom e-post. Vad skall exempelvis gälla för direktreklam som skickas via SMS? Denna fråga lämnas obesvarad av Direktivet.

4 Direktivet och E-handelslagen uppställer vidare en skyldighet för alla tjänsteleverantörer att ha en e-postadress. Frågan är om det inte vore bättre att en leverantör av SMS-tjänster i stället kan få välja att uppge ett SMS-nummer. E-handelslagens krav på e-postadress är dock absolut. Advokatsamfundet ifrågasätter om detta är ändamålsenligt. Avsnitt Beställning Advokatsamfundet har noterat att promemorian har valt att i 15 E-handelslagen använda ordet återskapa i stället för återge vilket är det ord som används i Direktivets text. Promemorian har motiverat ordvalet med att den engelska direktivtexten använder ordet reproduce vilket bäst kan översättas till återskapa. Advokatsamfundet uppfattar en viss betydelseskillnad mellan de båda begreppen och anser att promemorian bör analysera vad återskapa kommer att innebära. Betyder återskapa att det direkt på varje webbplats på vilken informationssamhällets tjänster vid något tillfälle har erbjudits skall finnas en möjlighet att återskapa avtalsvillkoren? Hur länge skall i så fall denna skyldighet gälla? I detta sammanhang bör vidare uppmärksammas att skyldigheten att möjliggöra för tjänstemottagaren att återskapa avtalen innebär en särreglering för e-handel. En person som ingår avtal med en näringsidkare på sedvanligt sätt, dvs. inte via e-handel, har inget motsvarande skydd vad gäller återskapandet av avtalstexten. Advokatsamfundet ifrågasätter om det är lämpligt att särreglera detta för e-handelsområdet. I övriga delar tillstyrker Advokatsamfundet promemorians förslag. Avsnitt Påföljder Avsnitt Formkrav som bör behållas Avsnitt Avtal om konsumentkredit Advokatsamfundet tillstyrker promemorians förslag att det i konsumentkreditlagen skall införas en möjlighet att ingå avtal om konsumentkredit på elektronisk väg samt förslaget att bibehålla kravet på att en kopia av avtalet skall tillställas konsumenten. Däremot avstyrker Advokatsamfundet förslaget att formkravet skall vara begränsat till kvalificerade elektroniska signaturer. I stället föreslår Advokatsamfundet att det på nytt undersöks om det, utöver möjligheten att uppfylla formkravet genom kvalificerade elektroniska signaturer, även borde vara möjligt att låta bankers befintliga slutna system för elektroniska signaturer uppfylla skriftlighetskravet.

5 Avsnitt Avtal om finansiella instrument Avsnitt Ansvarsfrågor Advokatsamfundet tillstyrker promemorians förslag samt delar promemorians bedömning. Avsnitt Särskilda förfaranderegler för när information skall avlägsnas eller göras oåtkomlig Advokatsamfundet delar inte promemorians bedömning. Som anges nedan under avsnitt 6.10 bedömer Advokatsamfundet att BBS-lagen bör upphöra att gälla i samband med genomförandet av Direktivet. Det är olämpligt att dela upp förfarandereglerna mellan olika lagar. Advokatsamfundet föreslår därför att Direktivets krav på förfaranderegler för leverantörer av värdtjänster förs in i E-handelslagen. Avsnitt Förbudet mot krav på generell övervakning Advokatsamfundet delar inte promemorians bedömning. Advokatsamfundet ifrågasätter om inte BBS-lagens regler om skyldighet att hålla sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten står i strid med förbudet i artikel 15 i Direktivet för medlemsstater att ålägga tjänsteleverantörer en allmän övervakningsskyldighet. För att Direktivet skall bli korrekt genomfört i Sverige borde måhända BBS-lagen därför upphöra att gälla. Även om det efter förnyat övervägande skulle anses att BBS-lagen inte står i strid med Direktivet, anser Advokatsamfundet att BBS-lagen borde upphävas och de relevanta reglerna i stället föras in i E-handelslagen. Det saknas enligt Advokatsamfundets mening skäl att dela upp reglerna mellan olika lagar när det materiella innehållet i BBS-lagen och artikel 15 i Direktivet överlappar varandra. Avsnitt Uppförandekoder Avsnitt Utomrättslig tvistlösning

6 Avsnitt Talan inför domstol Avsnitt Kontaktpunkter SVERIGES ADVOKATSAMFUND Elisabet Fura-Sandström Anne Ramberg