Remissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746

Transkript

1 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelninge SN 280/2007 Enheten för mervärdesskatt och punktskatter (s2) Stockholm Er referens: Fi 2007/9991 Stockholm Remissyttrande Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746 Svenskt Näringsliv har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter avseende ovanstående förslag och anför följande. Allmänt Svenskt Näringsliv välkomnar att Kommissionen gör en översyn av det aktuella området. Företag upplever stora svårigheter att tillämpa nuvarande lagstiftning och skillnaden i tillämpning medlemsländerna emellan bidrar till konkurrenssnedvridning. Av förslaget framgår att motiv och syfte är att öka den rättsliga förutsägbarheten och att minska kostnadseffekterna av dold moms. Svenskt Näringsliv ifrågasätter inte syftet i sig men befarar att syftet inte kommer att kunna uppnås med nuvarande utformning då ett flertal brister kan identifieras. Nedan framgår Svenskt Näringslivs synpunkter och kommentarer vars utgångspunkt främst är verksamheter utanför bank- och finanssektorn. På grund av omfattningen av förslaget har Svenskt Näringsliv inte haft möjlighet att kommentera förslaget i detalj.

2 Förslag till direktiv - KOM (2007) 747 Artikel 135 och 135a Undantag för andra verksamheter I förslaget till direktiv återfinns en allmän definition och principer avseende försäkring och återförsäkring i artikel 135a (1). Beträffande finansiella tjänster saknas däremot en sådan grundläggande definition utan området täcks istället av en exemplifiering av olika tjänster. Direktivförslaget åtföljs av ett förslag till förordning som innehåller en icke uttömmande företeckning över tjänster. Av artikel 13 i förordningen anges tjänster som har respektive inte anses ha den specifika och väsentliga karaktären hos en skatteundantagen tjänst. Då exemplifieringen inte är tänkt att vara heltäckande är det än mer viktigt att en allmän definition finns som kan tjäna till vägledning för den som ska tillämpa lagstiftningen. Svenskt Näringsliv anser att ovanstående konstruktion inte ger det stöd och vägledning företagen behöver för att kunna tillämpa regelverket. Undantag från mervärdesskatt ska tolkas restriktivt och Svenskt Näringsliv anser att det finns en risk att myndigheter och domstolar i de olika medlemsländerna tillämpar exemplifieringen som en uttömmande lista. Svenskt Näringsliv befarar att valet med en exemplifiering av de undantagna tjänsterna kan leda till att regelverket snabbt blir inaktuellt. På området utvecklas ständigt nya tjänster som inte kommer att återfinnas bland exemplen och inte heller täcks av en allmän definition, då sådan saknas. I detta sammanhang uppkommer också frågan om befintlig praxis på området även fortsättningsvis kommer att vara tillämplig eller om den helt eller delvis ersatts av det föreslagna regelverket. Artikel 135a (9) Förmedling i samband med försäkringstransaktioner och finansiella transaktioner Av den allmänna motiveringen till direktivet framgår att ett gemensamt harmoniserat förmedlingsbegrepp har införts. Av den allmänna motiveringen till förordningen anges dock att För förmedling av försäkring och finansiella tjänster har förslaget inte kunnat ge klara lösningar utom i ett begränsat antal fall. I direktivets artikel 135a (9) anges att här avses transaktioner som sker via en förmedlare som är tredje part. Svenskt Näringsliv ifrågasätter om inte de svårigheter företag haft vid förmedling i flera leda kommer att bestå med ovanstående formulering. Då förmedling i flera led är vanligt förekommande är det av största vikt att detta beaktas vid utformningen av regelverket.

3 Artikel 137a Frivillig skattskyldighet (Option to tax) Svenskt Näringsliv är positiv till en möjlighet med frivillig skattskyldighet. Det kan bidra till en ökad flexibilitet inte minst för verksamheter utanför bank- och finanssektorn som normalt inte bedriver blandad verksamhet. Svenskt Näringsliv vill dock betona att denna möjlighet att beskatta också kan medföra en rad olika tillämpningsproblem, varför närmare regler för tillämpning är nödvändig. Ska frivillig skattskyldighet gälla för enskilda transaktioner eller typer av transaktioner? Vid vilken tidpunkt inträder den frivilliga skattskyldigheten? Vilket praktiskt förfarande kommer att användas för att få tillämpa frivillig skattskyldighet (krävs ansökningsförfarande)? Hur säkerställs köparens avdragsrätt för ingående moms då köparen måste kunna kontrollera/klargöra att debiterad moms är korrekt. I dagsläget med frivillig skattskyldighet för lokaluthyrning är uppgiften om att någon omfattas av den frivilligt skattskyldigheten belagda med sekretess hos Skatteverket. Detta medför att en mottagare av en hyresfaktura inte kan kontrollera att utställaren omfattas av frivillig skattskyldighet för uthyrningen med mindre än att en kopia av Skatteverkets beslut erhållits från hyresvärden. Vad gäller vid gränsöverskridande transaktioner, vilket lands regler ska gälla? Enligt förslagets allmänna motivering ingår regelverket i Kommissionens strategi för förenkling av lagstiftningen. Svenskt Näringsliv vill betona att det är av största vikt att det praktiska införandet av regelverket inte innebär ökad administrativ börda. Artikel 137b Kostnadsdelningsgrupp (Cost Sharing) Svenskt Näringsliv ställer sig frågande till om införandet av det nya begreppet kostnadsdelningsgrupp är rätt sätt att komma till rätta med nuvarande problem. En rad olika frågor uppkommer avseende förslaget varför närmare regler för tillämpning är nödvändig. Är det en ny form av gruppregistrering Är det ett eget skattsubjekt? Är det en ny form av utläggshantering? Hur säkerställs avdragsrätten m.h.t. gällande fakturaregler? Vad gäller vid gränsöverskridande transaktioner, vilket lands regler ska gälla? Denna regel känns således inte klar och det är av största vikt att utreda vidare de rättsliga konsekvenserna av förslaget. En utökad möjlighet att använda det existerande förfarande med gruppregistrering förordas istället.

4 Svenskt Näringsliv ifrågasätter översättningen av direktivets artikel 137b (5). Denna anger följande i sin svenska översättning. Gruppen debiterar sina medlemmar enbart den exakta summa som krävs för återbetalning av deras andelar av de gemensamma utgifterna utan något arrangemang för anpassning av internprissättningen med avseende på den direkta beskattningen. Den engelska versionen av artikeln anger istället följande. the group claims from its members only the exact reimbursement of their share of the joint expenses, excluding any transfer-pricing adjustments made for the purposes of direct taxation." Den svenska versionen vad gäller hanteringen av internprissättning synes vara felaktigt översatt. Vad gäller regeln i direktivets artikel 137b (4) som anger att Gruppen tillhandahåller tjänsterna uteslutande till de egna medlemmarna, vill Svenskt Näringsliv peka på nuvarande liknande regel i artikel (f) som återfinns implementerad i mervärdesskattelagens 3 kap. 23a. Denna senare regel har idag en ytterst begränsade praktiska användning i Sverige och Svenskt Näringsliv befarar att artikel 137b i föreslagen lydelse även den kommer att få en begränsad tillämpning och därför inte kommer till rätta med nuvarande problem. Förslag till förordning - KOM (2007) 746 Artikel 9 Definition av värdepapper Svenskt Näringsliv ifrågasätter om inte derivat och olika instrument avseende finansiell el-handel (elcertifikat, gröna certifikat, futures, forwards, contract for differences etc.) även ska ingå i denna definition. Artikel 10 Separat förmedlingsprestation Som nämnts ovan framgår det av den allmänna motiveringen till direktivet att ett gemensamt harmoniserat förmedlingsbegrepp har införts. Av den allmänna motiveringen till förordningen anges dock att För förmedling av försäkring och finansiella tjänster har förslaget inte kunnat ge klara lösningar utom i ett begränsat antal fall. Svenskt Näringsliv ifrågasätter om inte skrivningarna i förslaget till förordning borde anpassas till EG-domen C-453/05 Volker Ludwig.

5 Artikel 11 Förmedling i samband med försäkringstransaktioner och finansiella transaktioner Svenskt Näringsliv vill även uppmärksamma översättningen av artikel 11 1 a). Denna anger följande i sin svenska översättning. Börs- och fastighetsmäkling Den engelska versionen av artikeln anger istället följande. stock and mortgage brokering Den svenska versionen vad gäller hanteringen av fastighetsmäkleri synes vara felaktigt översatt. Svenskt Näringsliv efterfrågar en mer utförlig beskrivning av vad som avses med artikel 11 2 a) Standardiserade tjänster som utförs av teletjänstcentraler. Det krävs en mer precis definition för att tillämpningen av regeln ska underlättas. Svenskt Näringsliv vill återigen poängtera hur välkommen denna översyn är av momsreglerna avseende försäkring och finansiella tjänster. SVENSKT NÄRINGSLIV Krister Andersson Anna Sandberg Nilsson