I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

Transkript

1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon Telefax E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se Europeiska gemenskapens kommission Generalsekretariatet Rue de la Loi, 200 B-1049 Bryssel Belgien Svar på formell underrättelse angående Sveriges tillämpning av mervärdesskattelagstiftningen (KOM:s ref. SG-Greffe (2008)D/205675, ärendenummer 2008/2144) Inledning Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse, som inkom till Sveriges ständiga representation den 23 september 2008, ansett att den svenska lagstiftningen angående mervärdesskattegrupper strider mot artikel 11 i rådets direktiv 2006/112/EG (mervärdesskattedirektivet) och principen om skatteneutralitet genom att den begränsar ordningen för mervärdesskattegrupper till tillhandahållare av finansiella tjänster och försäkringstjänster. Enligt kommissionens mening innebär principen om en neutral mervärdesskatt att ordningen för mervärdesskattegrupper inte kan införas enbart i vissa sektorer, eftersom detta gynnar vissa företag i förhållande till andra. Kommissionen anser att villkoren för skapande av en mervärdesskattegrupp bör formuleras på så sätt att de är oberoende av vilken typ av verksamhet som bedrivs av den beskattningsbara personen. Den svenska regeringen vill med anledning av kommissionens formella underrättelse anföra följande. EG-rättslig reglering I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. Efter samråd med den rådgivande kommittén för mervärdesskatt (nedan kallad mervärdesskattekommittén ) får varje medlemsstat anse som en Postadress Telefonväxel E-post: registrator@finance.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Telex Drottninggatan FINANS S

2 2 enda beskattningsbar person sådana personer som är etablerade i medlemsstaten och som, trots att de är rättsligt oberoende, är nära förbundna med varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band. En medlemsstat som utnyttjar den valmöjlighet som fastställs i första stycket får anta de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt genom användning av denna bestämmelse. Svensk rätt I Sverige finns bestämmelser om gruppregistrering i 6 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200, ML). I 6 a kap. 2 anges följande. I en mervärdesskattegrupp får endast ingå 1. näringsidkare som står under Finansinspektionens tillsyn och som bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet därför att omsättningen av tjänster är undantagen från skatteplikt med stöd av 3 kap. 9 eller 10, och 2. näringsidkare med huvudsaklig inriktning att tillhandahålla näringsidkare som avses i punkt 1 varor eller tjänster, eller 3. näringsidkare som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i ett sådant kommissionärsförhållande som avses i 36 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Av bestämmelsen följer att tillämpningsområdet för gruppregistreringsreglerna är avgränsat till företag som verkar inom den finansiella sektorn (6 a kap ML) samt till företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden (6 a kap. 2 3 ML). Företag inom den finansiella sektorn som kan ha rätt att ingå i en mervärdesskattegrupp är dels de som bedriver finansiell verksamhet (6 a kap. 2 1 ML), dels företag med huvudsaklig inriktning att tillhandhålla sådana företag varor eller tjänster (6 a kap. 2 2 ML). När det gäller företag som bedriver finansiell verksamhet står de generellt under Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att utöva tillsyn över finansiella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet. Att ett finansiellt företag står under Finansinspektions tillsyn är en förutsättning för att det ska få rätt att ingå i en mervärdesskattegrupp. En ytterligare förutsättning är att företaget bedriver sådan finansiell verksamhet som är undantagen skatteplikt för mervärdesskatt enligt

3 3 3 kap. 9 eller 10 ML, det vill säga omsättning av bank- och finansieringstjänster, omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet samt omsättning av försäkrings- och återförsäkringstjänster. Dessutom har företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden möjlighet till gruppregistrering. Bakgrunden till bestämmelsens utformning De svenska bestämmelserna innebär att gruppregistrering huvudsakligen är möjlig för företag inom den finansiella sektorn. Bakgrunden till avgränsningen är att det är fråga om en extraordinär åtgärd inom mervärdesskattesystemet och att det endast ansetts lämpligt att införa rätt till gruppregistrering inom den sektor där förhållandena är sådana att det är särskilt angeläget. Det kan bl.a. påpekas att det kan uppkomma betydande problem med skatteundandraganden vid tillämpning av gruppregistrering. Att en möjlighet till gruppregistrering ansetts särskilt angelägen inom den finansiella sektorn i Sverige beror bl.a. på att företagen inom denna sektor ofta har verksamheten uppdelad på flera olika juridiska personer. Uppdelningen beror bl.a. på ekonomiska, strategiska och affärsmässiga faktorer, men också på legala krav som innebär att finansiella företag i princip är förhindrade att driva annan verksamhet än finansiell sådan samt att olika finansiella verksamheter endast får bedrivas i separata bolag. Eftersom gruppinterna omsättningar förekommer i stor utsträckning och de finansiella företagen bedriver verksamhet som är undantagen skatteplikt blir mervärdesskatteeffekterna av de gruppinterna omsättningarna särskilt betungande inom den finansiella sektorn. I vissa fall hade därför, innan bestämmelserna infördes, administrativa åtgärder vidtagits endast av mervärdesskatteskäl, bl.a. kunde en person vara anställd i flera företag för att företagen skulle kunna undvika att debitera varandra för utförda tjänster. Den svenska regeringens uppfattning Det kan konstateras att artikel 11 i mervärdesskattedirektivet är en fakultativ bestämmelse som endast ger medlemsstaterna en möjlighet att införa regler om gruppregistrering. Bestämmelsen tillåter således olika regler i olika medlemsstater. Bestämmelsens ordalydelse utesluter vidare inte att en medlemsstat endast inför en rätt till gruppregistrering inom vissa sektorer.

4 4 Kommissionen har hävdat att principen om skatteneutralitet i det gemensamma mervärdesskattesystemet hindrar en medlemsstat att avgränsa tillämpningsområdet för gruppregistreringsreglerna till en viss sektor. Den svenska regeringen kan inte instämma i kommissionens uppfattning. Det är riktigt att principen om skatteneutralitet är en grundläggande princip i det gemensamma mervärdesskattesystemet. Kravet på neutralitet är också ett av OECD:s kriterier för en konsumtionsbeskattning: The tax should interfere as little as possible with the choices made by producers and consumers, i.e. the economic distortions resulting from changing relative prices compared to the pre-tax situation must be minimized. 1 Principen om skatteneutralitet tar särskilt sikte på att hindra diskriminerande behandling som påverkar konsumenternas eller företagens ekonomiska planering och därmed verkar konkurrenssnedvridande. EG-domstolen har t.ex. i flera mål uttalat att principen utgör hinder mot att liknande och således konkurrerande varor och tjänster behandlas olika i mervärdesskattehänseende. 2 Det kan enligt EGdomstolen endast vara fråga om åsidosättande av principen om skatteneutralitet om det är fråga om näringsidkare som konkurrerar med varandra. 3 Principen om skatteneutralitet kan inte anses innebära ett krav på att det ska råda en fullständig eller generell neutralitet inom det gemensamma mervärdesskattesystemet. Det kan i sammanhanget framhållas att olika regler inom mervärdesskattesystemet i ett flertal fall accepteras, trots att de vid en strikt tolkning av begreppet neutralitet skapar en brist i detta hänseende. Exempelvis är vissa verksamheter undantagna skatteplikt och olika skattesatser tillåtna. Olika regler i olika medlemsstater är vidare tillåtna i ett stort antal fall, som t.ex. angående rätten till gruppregistrering. Gruppregistrering är dessutom i sig en åtgärd som påverkar konkurrensneutraliteten mellan företag inom en grupp och fristående företag. Oavsett hur vid tillämpning en medlemsstat har av bestämmelserna om gruppregistrering kommer alltid förutsättningarna för verksamheten skilja sig åt mellan de företag som ingår i gruppen och de som inte ingår. 1 Taxation in OECD countries (1993), s Se t.ex. Domstolens dom den 3 maj 2001 i mål C-481/98, kommissionen mot Frankrike, punkt 22 och Domstolens dom den 28 juni 2007 i mål C-363/05, JP Morgan Fleming Claverhouse Investment Trust, punkt Domstolens dom den 10 april 2008 i mål C-309/06, Marks & Spencer, punkt 49.

5 Kommissionen menar, som den svenska regeringen förstår det, att enbart det förhållandet att inte samtliga företag i en medlemsstat har rätt till gruppregistrering innebär ett åsidosättande av principen om skatteneutralitet. Regeringen kan inte finna något stöd för att principen skulle ha en sådan räckvidd. Det har inte heller framkommit skäl att anse att en konkurrenssnedvridning har uppkommit till följd av att gruppregistrering endast är möjlig för företag inom den finansiella sektorn. För att en konkurrenssnedvridning ska kunna anses ha uppkommit måste det först och främst vara fråga om företag som konkurrerar med varandra och som behandlas olika i mervärdesskattehänseende. De svenska bestämmelserna angående gruppregistrering är emellertid avgränsade till att huvudsakligen gälla företag inom en sektor där företagen har en mycket specifik verksamhet och dessutom verkar under särskilda legala krav. Alla företag inom denna sektor, som uppfyller kraven på organisatoriskt samband etc., har möjlighet att tillämpa bestämmelserna om gruppregistrering. Sammanfattningsvis anser regeringen att den svenska lagstiftningen angående mervärdesskattegrupper inte strider mot mervärdesskattedirektivet eller principen om skatteneutralitet inom det gemensamma mervärdesskattesystemet. Den svenska regeringen står givetvis till förfogande med ytterligare upplysningar i detta ärende om kommissionen så önskar. 5 Anita Saldén-Enérus Finansråd