Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Transkript

1 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/ (6) Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister Svenska Bankföreningen har erhållit rubricerade promemoria på remiss. Nedan följer Bankföreningens svar. Föreningen ansluter sig även till svaret som avlämnats av Svenskt Näringsliv. Sammanfattning Bankföreningen anser att den föreslagna nya lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter bör preciseras så att det tydligare framgår vilka uppgifter som får lämnas ut, till vem och för vilka syften. Bankföreningen anser att det även i förslaget till ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet närmare bör anges vilka uppgifter om annan än den ärendet gäller som får lämnas ut. Bankföreningen avstyrker Skatteverkets förslag om ändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet om att uppgifter ska få behandlas för tillhandahållande av information som behövs hos Skatteverket för förebyggande verksamhet, i den utformning förslaget har i promemorian. Såsom förslaget är utformat i den föreslagna lagtexten synes det inte finnas några begränsningar alls för vilken information som ska kunna lagras i beskattningsdatabasen, så länge denna av Skatteverket bedöms utgöra uppgifter som behövs i den förebyggande verksamheten. Vidare riktar Bankföreningen betänkligheter mot förslaget att uppgifter ska få behandlas för tillhandahållande av information som behövs hos Skatteverket för sammanställning av vägledande avgöranden.

2 2 (6) Inledning Det kan inledningsvis konstateras att Skatteverket besitter en mängd personuppgifter samt uppgifter om företag och avlidna. Skatteverkets roll som inhämtare av uppgifter för olika ändamål har successivt utökats (jfr exv. vad som sägs på s. 22 i promemorian). Skatteverkets verksamhet spänner över flera områden (skatter, folkbokföring, bouppteckningar, borgenärsarbete, id-kort, brottsutredande verksamhet, m.m.) och verksamheten innebär att verket samtidigt för en rad olika register. Möjligheten till insamling och sammanställning av information är stor hos Skatteverket, icke minst i samband med Skatteverkets skattekontrollverksamhet (tredjemanskontroll, skatterevisioner, m.m.). Dagens teknik med automatiserad behandling innebär också att stora mängder information kan behandlas på kort tid och kan spridas på ett snabbt och mycket effektivt sätt. Det innebär också att det kan gå snabbt att förlora kontrollen över själva informationen och att det kan vara svårt att förhindra spridning av information till orätta eller oberättigade händer. Skatteverkets behandling av olika uppgifter regleras i en mängd olika lagar och förordningar bland annat lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet med tillhörande förordning. Den stora ansamling av information som finns hos Skatteverket innebär att regleringen av hur dessa uppgifter får behandlas i själva verksamheten, samt hur och till vem dessa uppgifter får lämnas ut av verket blir synnerligen viktig. Det krävs att man är vaksam på nödvändigheten av lagring av olika uppgifter samt att överskottsinformation som medföljer vid informationsinsamling ska förstöras. Nödvändigheten av denna vaksamhet kring användningen av informationen förstärks genom att delar av insamlad information i Sverige kommer att spridas till länder över hela världen i samband med att det globala automatiska informationsutbytet träder i kraft (jfr den amerikanska lagstiftningen FATCA och tillhörande bilaterala avtal, OECD:s gemensamma rapporteringsstandard (CRS) samt direktivet 2014/107/EU om automatiskt utbyte av information). Bankföreningen vill erinra om att lagstiftningen måste vara förenlig med grundläggande bestämmelser enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Av artikel 8 i rättighetsstadgan framgår särskilt rätten till skydd av personuppgifter. Vi återkommer till denna bestämmelse nedan. Ny lag om lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter Eftersom en bouppteckning eller en dödsboanmälan inte längre ligger till grund för beskattning anser Skatteverket att det inte är lämpligt att Skatteverkets verksamhet med bouppteckningar och dödsboanmälan hanteras i beskattningsdatabasen och

3 3 (6) omfattas av samma reglering som reglerar personuppgiftsbehandlingen i beskattningsverksamheten. Skatteverket önskar samla personuppgiftsbehandlingen kopplad till äktenskapsbalken i en enda separat lag. Skatteverket anser att behandlingen av personuppgifter inom verksamheterna med äktenskapsregistret och bouppteckningar är lämplig att regleras tillsammans, vilket enligt verket är en fördel både för den enskilde och för Skatteverket. En gemensam ny lag för behandlingen av personuppgifter i äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheterna är därför enligt Skatteverket att föredra framför en ordning med separata lagar. Bankföreningen anser att den föreslagna nya lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter, trots att denna hänvisar till vad som gäller enligt personuppgiftslagen (1998:204), se den föreslagna 4, bör preciseras så att det tydligare framgår vilka uppgifter som får lämnas ut, till vem och för vilka syften. Eftersom den nya lagen är en speciallag för behandling av personuppgifter kopplade till ärenden enligt 16 kap. ÄB bör sådana krav särskilt ställas på lagtexten. Vi hänvisar särskilt till den grundläggande bestämmelsen i artikel 8 om skydd av personuppgifter i EU:s rättighetsstadga. Enligt denna bestämmelse ska personuppgifter behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Enligt bestämmelsen ska var och en ha rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem. Bankföreningen anser att det krävs ytterligare analys av om den nya lagtexten kan anses förenlig med dessa grundläggande krav. Bankföreningen anser inte att de föreslagna 6-9 i den nya lagen på ett tillräckligt tydligt sätt anger vilka uppgifter som får behandlas och för vilka syften. Exempelvis anges i 6 att personuppgifter får behandlas om det behövs i Skatteverkets. Det framgår av promemorian att Skatteverket har tillgång till en mängd olika uppgifter i verkets äktenskaps- och bouppteckningsverksamheter vilka framgår dels av handlingar som lämnas in till myndigheten och dels av uppgifter i handlingar som upprättas av verket. I författningskommentaren till 6 framgår att För det fall det finns en författningsenlig skyldighet för Skatteverket att fullgöra en uppgift måste verket kunna behandla de personuppgifter som kan behövas för att fullgöra denna skyldighet. Därför bör ingen uppräkning ske i lagtexten vilka dessa uppgifter kan vara. Å andra sidan innebär det ett krav på Skatteverket att inte behandla andra uppgifter än vad som är nödvändigt.. Liksom verket påpekar är det av stor vikt för bland annat banker att uppgifter kan inhämtas av dessa på ett effektivt sätt rörande registrerade bouppteckningar, m.m. I promemorian anges att uppgifterna det är fråga om här inte är av den arten att de kan sägas vara generellt integritetskänsliga. Det bör emellertid enligt Bankföreningen tydligare framgå av lagen vilka uppgifter som får lämnas ut och för vilka syften.

4 4 (6) Verket säger i promemorian att Det är fråga om uppgifter som normalt är offentliga och inte kan uppfattas som särskilt känsliga. Bankföreningen anser inte att detta utgör en tillräcklig garanti för att rätt uppgifter lämnas ut. Skatteverket anser att det bör vara möjligt att lämna ut aktuella uppgifter på medium för automatiserad behandling. På grund av att uppgifter på medium för automatiserad behandling kan spridas snabbt och enkelt, talar också detta för att det tydligt framgår i lagen vilka uppgifter som får lämnas ut. Ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 13 Skatteverket föreslår en utvidgning avseende utlämnande av handling i ett ärende avseende den enskilde även i det fall handlingen innehåller uppgifter om annan person. Den föreslagna 13 i rubricerade förordning stadgar: En handling i ett ärende avseende en enskild får lämnas ut till denne även om den innehåller uppgift om annan än den enskilde. Enstaka uppgifter om annan får även i övrigt lämnas ut till en enskild. I skälen för förslagen (s. 38) anger verket att den föreslagna regleringen innehåller en begränsning genom att det ska vara fråga om ett utlämnande i ett ärende avseende den enskilde. Det är alltså inte en generell regel om utlämnande av uppgifter om andra personer. Regeln tar sikte på handlingar som förekommer i ett specifikt ärende som annars skulle ha lämnats ut på papper och sändas som vanlig post. Bankföreningen anser att det bör förtydligas vilka uppgifter avseende annan än den enskilde som avses här. Förebyggande verksamhet I promemorian föreslås att uppgifter som behövs i Skatteverkets förebyggande verksamhet inom skatteområdet ska få behandlas i beskattningsdatabasen. Motivet till förslaget är att Skatteverket ska verka för att alla ska vilja göra rätt för sig och att det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Detta arbete sker bl.a. genom s.k. förebyggande verksamhet. Förebyggande verksamhet avser aktiviteter som förebygger behovet av en efterföljande kontroll, t.ex. olika informationsinsatser. Det sägs vidare att det är viktigt att enskilda kan få tydliga besked från Skatteverket angående myndighetens syn på rättsläget i olika beskattningssituationer.

5 5 (6) För att den förebyggande verksamheten ska kunna bedrivas på ett bra och effektivt sätt anser Skatteverket att det krävs ett förtydligande om att uppgifter kan behandlas i beskattningsdatabasen (s. 40). Detta behöver enligt verket regleras tydligt i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbL). För att tydliggöra detta föreslår Skatteverket en ändring i 1 kap. 4 SdbL avseende för vilka tillåtna ändamål som behandlingar får ske inom beskattningsdatabasen. Härutöver föreslås vidare att det görs en komplettering av bestämmelsen i 2 kap. 3 SdbL avseende vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen. Skatteverket bedömer att det i båda bestämmelserna räcker med att ange att behandling får ske för, respektive att uppgifter får behandlas för, förebyggande verksamhet. Bankföreningen avstyrker en sådan reglering. Begreppet förebyggande verksamhet är mycket vitt och kan utgöra i princip allt som inte utgör ett pågående enskilt ärende. Konsekvenserna av detta är inte överblickbara. Regleringen kan inte anses uppfylla kraven på förutsebarhet i lagstiftningen. Bankföreningen ifrågasätter också den jämförelse verket gör med behandlingen av personuppgifter i KFM:s förebyggande verksamhet. Jämförelsen med vad som sägs i prop. 2010/11:78 är ryckt ur sitt sammanhang. Den blir vilseledande och kan inte ligga till grund för den vida reglering som föreslås för förebyggande verksamhet för skatteändamål. Vägledande avgöranden Skatteverket föreslår att en möjlighet införs i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbL) att föra ett register som innehåller en sammanställning av vägledande avgöranden på området. Registret ska inte få innehålla uppgifter som direkt pekar ut en enskild person. Däremot ska det få innehålla indirekta personuppgifter såsom mål- eller ärendenummer som gör det möjligt att återfinna ett ärende eller mål. Bankföreningen delar verkets uppfattning att det kan finnas behov av att kunna hitta vägledande avgöranden för Skatteverkets verksamhetsområden för att kunna upprätthålla en enhetlig och rättssäker tillämpning. Bankföreningen vill dock peka på vikten av att dylika register inte får skapa en mekanisk tillämpning av praxis eller användning av tidigare beslut i ärenden på bekostnad av att den individuella prövningen i det enskilda fallet blir lidande. Det kan av bekvämlighetsskäl ligga nära till hands att fatta samma beslut som fattats i andra, liknande ärenden. Men när rekvisit i lagen ska tolkas och prövas måste utgångspunkten alltid vara att en bedömning ska ske av situationen i det enskilda fallet. Bankföreningen anser också att det bör klargöras i lagtexten vad som avses med vägledande avgörande.

6 6 (6) SVENSKA BANKFÖRENINGEN Ulrika Hansson