R 4453/ Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Transkript

1 R 4453/ Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 juli 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Reformerade försäkringsrörelseregler, Ds 1998:45. Med anledning härav anför advokatsamfundet följande. Sammanfattning Promemorian behandlar i huvudsak frågor som tidigare behandlats i Försäkringsutredningens slutbetänkande (SOU 1995:87) och Kollektivförsäkringsutredningens betänkande (SOU 1998:17) samt delvis i Banklagskommitténs delbetänkande (SOU 1998:27). Advokatsamfundet tillstyrkte redan i sitt yttrande den 29 januari 1996 huvudpunkterna i Försäkringsutredningens slutbetänkande, men var kritiskt till vissa delar. Advokatsamfundet ansåg bland annat att en modernisering av försäkringsrörelsereglerna var eftersträvansvärd, men att vissa delar av Försäkringsutredningens förslag inte kunde tillstyrkas. Promemorians förslag innebär nu att de frågor i Försäkringsutredningens förslag som advokatsamfundet tidigare kritiserat fått en tillfredsställande lösning. Advokatsamfundet tillstyrker därför Finansdepartementets förslag om ändringar i rörelsereglerna för svenska försäkringsbolag. Här nedan kommer advokatsamfundet att lämna kommentarer som följer den systematik som återfinns i promemorian. Lagförslaget 1. Framtida särreglering av försäkringsrörelse Advokatsamfundet delar Finansdepartementets uppfattning att försäkringstagarnas intressen bäst tillgodoses genom särskilda rörelseregler och tillsyn.

2 2 2. Skälighetsprincipen Advokatsamfundet delar Finansdepartementets uppfattning att den nu gällande s k skälighetsprincipen skall slopas. Advokatsamfundet vill ånyo understryka vikten av att åstadkomma en ökad konkurrens på försäkringsområdet, men att detta i sin tur inte får leda till prisdumpning eller andra avarter på marknaden. Advokatsamfundet tillstyrker promemorians förslag till en allmän rörelseregel. Enligt 1 kap 2a lagförslaget innebär den nya genomlysningsprincipen, att information till liv- och skadeförsäkringstagare skall främja en god ekonomisk genomlysning av försäkringens villkor. Advokatsamfundet har i sitt tidigare remissyttrande 29 januari 1996 understrukit vikten av att den information som tillställs försäkringstagarna är klar och tydlig och att försäkringstagaren har möjlighet att förstå den försäkringsprodukt som han eller hon köper. Problemet är att en försäkringstagare, för att kunna jämföra försäkringar från konkurrerande försäkringsgivare, inte kan inskränka sig till ekonomiska aspekter, såsom premier och försäkringsersättning. Även andra villkor är viktiga för försäkringstagaren, exempelvis villkor som reglerar i vilka fall försäkringen gäller samt villkor som inskränker försäkringsskyddet i olika avseenden. Mot denna bakgrund bör 1 kap 2a i lagförslaget föreskriva att informationen skall främja en god genomlysning av försäkringens villkor, utan att det därvid görs en begränsning till en genomlysning ur ekonomiskt hänseende. Detta särskilt för att bestämmelsen inte skall verka i inskränkande riktning på möjligheten att meddela närmare föreskrifter om utformningen av informationen till försäkringstagarna. Advokatsamfundet delar vidare Finansinspektionens tidigare redovisade uppfattning, att Finansinspektionen bör behålla tillsynen över avtalsvillkoren för försäkringar. På sid 284 i promemorian anges emellertid att avtalsvillkorens skälighet på konsumentområdet mer renodlat än i dag kommer att ankomma på Konsumentverket/KO. Samtidigt sägs att Finansinspektionens tillsyn i och för sig skall kunna omfatta försäkringsbolagens villkorsutformning med hänsyn till stabilitetsprincipen, genomlysningsprincipen och sundhetsprincipen. Finansinspektionen skall enligt promemorian tills vidare ha huvudansvaret för marknadsförings- och informationsfrågorna. Mot bakgrund härav framstår det som mest ändamålsenligt att Finansinspektionen även har huvudansvaret för tillsynen över avtalsvillkorens skälighet. 3. Disposition av överskott i livförsäkringsbolag Advokatsamfundet anser att förslaget om villkorad återbäring är bra. Advokatsamfundet noterar att enligt promemorian kommer det i ömsesidiga livbolag även fortsättningsvis finnas möjlighet att åstadkomma s k kollektiv riskutjämning genom konsolideringsfonden. Enligt advokatsamfundets uppfattning borde av kon-

3 3 kurrensneutralitetsskäl även vinstutdelande livbolag erhålla möjlighet att ha en fond liknande konsolideringsfonden. I 12 kap 15, fjärde stycket, lagförslaget anges att paragrafens andra stycke skall gälla i tillämpliga delar vid överlåtelse av bestånd till vinstutdelande livförsäkringsbolag eller vid fusion med ett sådant bolag. Paragrafens andra stycke innehåller en regel för fastställande av villkor i bolagsordningen om förlusttäckning i livförsäkringsbolag. Det är enligt advokatsamfundets mening oklart på vilket sätt den regeln skall tillämpas vid beståndsöverlåtelser eller fusioner. Om avsikten är att reglera vad som skall gälla vid beståndsöverlåtelser eller fusioner med livförsäkringsbolag, som har avvikande villkor om förlusttäckning i bolagsordningen, bör detta uttryckas på ett tydligare sätt i lagtexten. 4. Placeringsregler mm Advokatsamfundet vill även vad gäller placeringsreglerna betona vikten av konkurrensneutralitet. De föreslagna placeringsreglerna innebär mera långtgående begränsningar än vad som framgår av EG-direktiven. Många EES-länder har därför mindre ingripande placeringsbegränsningar än vad som nu föreslås gälla i Sverige. Advokatsamfundet tillstyrker vidare att begränsningen i ett försäkringsbolags rätt att inneha större andel av ett aktiebolag än 5% av rösterna, skall ändras i linje med vad som sägs i promemorian. Den föreslagna ändringen i 7 kap 17 FRL är emellertid enligt advokatsamfundets mening vilseledande ur språkligt hänseende. Man får intrycket av att ytterligare aktier eller andelar inte får förvärvas i en juridisk person, som redan är ett dotterföretag eller ett intresseföretag till försäkringsbolaget eller möjligen till något annat företag. Advokatsamfundet föreslår därför att ändringen i 7 kap 17 skall utformas som följer. Ett försäkringsbolag får inte utan Finansinspektionens medgivande förvärva så många aktier eller andelar i en juridisk person, att den juridiska personen blir att betrakta som försäkringsbolagets dotterföretag eller intresseföretag enligt 1 kap 3 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Vad därefter gäller försäkringsbolags upplåningsformer, föreslås ett tillägg i 4 kap 1 lagförslaget av innebörd att fondemission endast kan ske i livförsäkringsbolag som får dela ut vinst. Det borde emellertid framgå att fondemissioner endast får ske i livförsäkringsaktiebolag. (Se även specialmotiveringen till 4 kap 1 lagförslaget.) 5. Ömsesidiga bolag Advokatsamfundet tillstyrker förslaget om att utmönstra kravet på nedsättning av ömsesidiga livbolags ansvarighet mot försäkringstagarna vid förluster samt kraven i ömsesidiga sakbolag på s k uttaxering från försäkringstagarna vid förluster.

4 4 Enligt samfundets uppfattning är dessa regler föråldrade och knappast tillämpbara längre. Ett uttaxeringsförfarande mot försäkringstagare som är konsumenter skulle dessutom slå mycket hårt och oväntat eftersom all kunskap om dessa regler saknas hos den normale försäkringskonsumenten. Advokatsamfundet tillstyrker vidare att tillskott av garantikapital skall kunna göras efter bildandet av ett ömsesidigt bolag. Lagförslagets regler härom har dock utformats på ett något oklart sätt. Av 2 kap 13, fjärde stycket, lagförslaget framgår att registrering av ett ömsesidigt bolag, i vilket garantikapital skall finnas, förutsätter att hela garantikapitalet är inbetalt. I 17, samma kapitel, stadgas att tillskott av garantikapital som görs under rörelsens gång skall vara helt inbetalt senast inom sex månader från dagen för tillskottet. Med hänsyn till att hela garantikapitalet skall vara inbetalt när bolaget registreras varför tillskott logiskt sett endast aktualiseras efter registreringen saknas det anledning att i 17 hänvisa till sådana tillskott som görs under rörelsens gång. Även tillskott som görs efter registreringen av bolaget men före det att rörelsen sätts igång bör omfattas av bestämmelsen. Vidare är det oklart när sexmånadersfristen skall börja löpa, eftersom dagen för tillskottet är startpunkten för den tidsfrist inom vilken tillskottet skall vara inbetalt. I specialmotiveringen till 2 kap 17 anges dock att fristen börjar löpa då den första delen av tillskottet gjordes. Detta framgår inte av den föreslagna lagbestämmelsen, varför ett förtydligande vore önskvärt. 6. Tillsyn Promemorian föreslår en renodling av tillsynens inriktning. Samtidigt bör Finansinspektionen ges tillräckliga resurser och möjligheter att behålla tillsynen över försäkringsmarknaden så att Finansinspektionen kan utöva en effektiv kontroll. Huruvida promemorians förslag innebär att sådana resurser och möjligheter kommer att finnas är emellertid svårt att bedöma. 7. Ledningens ansvar för riktlinjer och information Advokatsamfundet delar förslagets uppfattning att en uttrycklig bestämmelse om styrelsens ansvar för information till försäkringstagarna tydliggör styrelsens ansvar. Förslaget stämmer även väl överens med Banklagskommitténs förslag om vad som skall gälla för banker.

5 5 8. Ombildning av livförsäkringsbolag Advokatsamfundet anser att de föreslagna reglerna för ombildning av ömsesidiga livförsäkringsbolag till vinstutdelande livförsäkringsbolag i stort överensstämmer med de av advokatsamfundet i remissyttrandet föreslagna lösningarna. Promemorians förslag är således betydligt bättre än de regler som föreslogs av Försäkringsutredningen. Vad avser minoritetsskyddet vid ombildning vill advokatsamfundet anföra följande. Kravet i den föreslagna bestämmelsens 12 kap 15 3 pkt att inte mer än femtio procent av de försäkringstagare som avhörts skall vara emot ändringen är enligt samfundets uppfattning svårtillämpat och skulle kunna leda till märkliga konsekvenser. Om endast tio försäkringstagare avhörts skulle med andra ord en minoritet bestående av endast sex försäkringstagare kunna stoppa en ombildning. För att undvika sådana effekter kommer troligtvis ömsesidiga försäkringsbolag som planerar att genomföra en ombildning att nödgas samla in positiva skriftliga besked från sina försäkringstagare innan stämman går till omröstning. De försäkringstagare som avhörts är inte heller nödvändigtvis en representativ krets av försäkringstagare, varför det kan ge ett missvisande resultat att tilldela denna krets ett minoritetsskydd baserat på vad majoriteten av dessa försäkringstagare tycker. Det riktiga torde istället vara att basera minoritetsskyddet på ett visst antal av det totala antalet försäkringstagare så som också föreslås att gälla i den andra delen av stadgandet i 12 kap 15 3 pkt. Advokatsamfundet föreslår därför att kravet på godkännande av 50% av de försäkringstagare som avhörts utgår, men att kravet på att inte 10% av det totala antalet försäkringstagare motsätter sig ombildning kvarstår. Därmed åstadkommes ett minoritetsskydd för försäkringstagarkollektivet i sin helhet och inte bara för en liten krets av de som avhörts och vars uppfattning kanske inte speglar uppfattningarna i det totala försäkringstagarkollektivet. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Elisabet Fura-Sandström Lars Bentelius