Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Transkript

1 Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår i socialförsäkringen av att de administreras av myndigheter såsom Försäkringskassan eller Premiepen sionsmyndigheten. För det andra bygger socialförsäkringen på premiesolida riska principer. Det innebär i princip att försäkringstagare med höga inkomster subven tionerar dem vilkas inkomster är förhållandevis låga. Premien är således inte beroende av den risk en försäkringstagare innebär. Utform ningen av försäkringarna med avseende på premien på verkas bland annat av den omför delande effekt de kan förmodas ha i samhället. För det tredje är socialförsäkringen obligatorisk i den meningen att alla de som uppfyller de stipulerade förutsätt ningarna, till exempel bosättning eller arbete, omfattas av de i systemet ingående försäkringarna. Det går således inte att välja om man vill omfattas av det offentliga försäkringsskyddet eller inte. På detta sätt undviks problem med negativt urval. Fråga 2 (4p) Vem får bedriva m.m? Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa associationer;; nämligen aktiebolag, ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening. Vidare krävs att dessa fått tillstånd att bedriva sådan rörelse enligt försäkringsrörelselagen. Tillstånd ges av Finansinspektionen. Fråga 3 (5p) Stabilitetsprincipen Stabilitetsprincipen framgår av 4 kap. 1 FRL. (1p) Den innebär att försäkringsrörelse skall bedrivas med tillfreds ställande kontroll över försäk ringsrisker, placeringsrisker och rörelse risker, så att

2 åtagandena mot försäkringstagarna och andra ersätt ningsberättigade på grund av försäkringarna kan fullgöras. Detta krav gäller både på kort och lång sikt. Principen har en tämligen vidsträckt omfattning och avser hela ett försäkringsbolags rörelse. Den skall alltså inte enbart förhindra konkurser, utan den innebär att rörelsen i sin hel het skall drivas på ett sådant sätt att bolagens förmåga att på lång sikt infria sina förpliktelser enligt ingångna avtal tryggas. Fråga 4 (5p) Kapitalbas m.m. Kapitalbas Ett försäkringsföretag skall vid varje tidpunkt skall ha en tillräcklig kapitalbas (se 7 kap. 1 FRL). Kapitalbasen motsva ras av tillgångar utöver de tillgångar som täcker de försäk ringstek niska avsätt ningarna, det vill säga fria tillgångar, och skall ses som en extra buffert mot de risker som uppkommer i ett försäkringsföretags verksamhet. På detta sätt fungerar kapital basen som ett skydd mot oförutsedda svängningar i verksamheten. Solvensmarginal När ett försäkringsföretag utövar sin verksamhet skall kapitalbasen minst uppgå till solvensmarginalen. Denna bestäms med utgångspunkt i verksam hetens art och omfattning. Tanken är att solvensmarginalen skall dels utgöra en extra säkerhet för försäkringstagarnas fordringar, dels definiera en ingripandenivå för Finansinspektionen. Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det så kallade garanti beloppet. Detta belopp varierar med den verksamhet företaget har tillstånd att bedriva verksamhet. Garantibeloppet får aldrig underskridas.

3 Fråga 5 (6p) Vinstutdelning i livförsäkringsaktiebolag Först skall noteras att frågan avser vinstutdelning, inte återbäring. Årsvinsten i ett livförsäkringsaktiebolag kan användas till vinstutdelning (11 kap. 16 FRL) eller återbäring (11 kap. 17 FRL) beroende på om vinstutdelning får ske. Vinstutdelning sker till aktieägare, medan återbäring tillkommer försäkringstagarna. Vanliga aktiebolag I vanliga aktiebolag såväl som försäkringsaktiebolag är ägarna, det vill säga aktieägarna, inte personligt ansvariga för bolagets skulder och åtaganden med mer än de satsat i bolaget. Detta, så kallade riskkapital, motsvaras av aktiekapitalet. Att ägarna har möjlighet att erhålla avkastning, det vill säga vinst, på satsade pengar är väsentligt för aktiebolagens möjligheter att erhålla kapital. För privilegiet att driva verksamhet utan personligt ansvar och för att skydda bolagets fordringsägare mot missbruk från aktieägarnas sida betalar aktieägarna ett pris de är avskurna från förvaltningen av bolaget och kan endast utöva sitt inflytande vid bolagsstämman. För att skydda ett bolags fordringsägare finns även vissa så kallade kapitalskyddsregler, som bland annat innebär att bara en viss del av bolagets vinst får delas ut till aktieägarna. Icke-vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag Åtagandena i ett livförsäkringsaktiebolag är ofta långsiktiga och har ett stort sparandeinslag. I ett livförsäkringsaktiebolag är det i praktiken (om än inte formellt) försäkringstagarna som står för riskkapitalet. Trots detta förhållande är det aktieägarna som har det helt dominerande inflytandet över verksam - heten. Efter som aktie ägarna i dessa fall har möjlighet att rösta på bolagsstämman trots att de inte tillhandahållit någon större del av riskkapitalet i bolaget, har lagstiftaren ansett att de inte bör ha en ovillkorlig rätt att ta ut vinstmedel ur bolaget. Av denna anledning anger försäkringsrörelselagen som

4 huvudregel att vinstutdel ning till aktieägare i livförsäkringsaktie bolag bara får ske om bolagsordningen medger det (se 11 kap. 16 första stycket FRL). I ickevinstutdelande livförsäkringsaktie bolag, det vill säga aktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer, skall årsvinsten i princip användas till återbäring (se 11 kap. 17 FRL). Vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag Reglerna för ett vinstutdelande försäkringsaktiebolag innebär att aktieägarna svarar för riskkapitalet och kan få avkastning på detta samt att det finns en tydlig gräns mellan försäkringstagarnas medel och aktieägarnas kapital. Detta motsvar vad som gäller i vanliga aktiebolag. I dessa fall tillämpas aktiebolagslagens regler om vinstutdelning. Reglerna motiveras av att man velat göra det enklare för bolagen att få externt kapital. Fråga 6 (6p) Klockkedjan Som vi redan sett får försäkringsrörelse bara drivas efter tillstånd (2 kap. 1 FRL). Vad som avses med försäk ringsrörelse anges inte i lagen. a) Benämningen Först kan konstateras att det erbjudna skyddets benämning inte spelar någon roll för bedömningen av frågan om tillståndsplikt före ligger. Eftersom det innebär kostnader, till exempel i fråga om kapital styrka och administration, för ett bolag att svara mot de krav regel verket ställer upp, kan det ju ligga i dess intresse att bedriva sådan verksamhet under någon annan benäm ning än försäkring för att på så sätt försöka undgå reglering. Benämningen bör därför inte spela någon roll. Lägg märke till att fallet med Volvogarantin NJA 1958 s. 536 inte motsäger denna bedömning.

5 b) Normalkriterier Man kan konstatera att tillståndspliktig försäkringsrörelse uppvisar vissa typiska drag, nämligen (1) att ett försäkringsåtagande skall vara bindande till förmån för kunden, (2) att ersättningen skall vara avsedd att ge kompensation vid en ersättnings gill händelse, och (3) att försäkringsåtagandena skall gå ut på ersättning när risken för en oförut sedd händelse reali seras. I det aktuella fallet torde inte råda någon tvekan om att verksamheten svarar mot de typiska drag som utmärker tillståndspliktig försäkringsrörelse. Att ersättning enligt allriskgarantin begränsas om det samtidigt utgår ersättning ur kundens eventuella hemförsäkring saknar betydelse för bedömningen. Motsatt ståndpunkt skulle ju innebära att en och samma verksamhet skulle bedömas olika beroende på om en kund har hemförsäkring eller ej. c) Mjuka kriterier Man kan ibland finna att reglering av en verksamhet kanske inte bör ske trots att den på ett principiellt plan är av sådant slag att koncessionsplikt föreligger. Sådana överväganden kan komma i fråga om åtaganden som löper under kort tid, som avser förhållande vis små värden, eller som endast erbjuds vissa grupper. I andra fall är verksamhetens omfattning inom ett försäkringsbolag av så ringa betydelse att tillsyn kanske inte behövs. Lagstifta ren talar i dessa sammanhang om behovet av samhällskontroll. Frågan är då om verksamheten är av sådan omfattning att behov av samhällskontroll föreligger. Mycket talar för att så inte är fallet. Man kan hävda att den bedrivna verksamheten är av sådan ringa omfattning i förhållande till bolagets totala verksamhet att tillsyn inte behövs.

6 Något om användning av tekniska kriterier vid bestämning av vad som utgör tillståndspliktig försäkringsrörelse (inte något som ger poäng men kan vara intressant ändå) Det är inte ovanligt att framhålla olika tekniska faktorer som kriterium när en avgränsning av vad som utgör tillståndspliktig försäkringsrörelse (i realiteten det försäkringsnäringsrättsliga regelverkets tillämpningsområde) skall ske, eftersom de har be tydelse för omfattningen av de inneboende risker som präglar verksamhet som innefattar lämnande av försäkring och dessutom är förhållandevis klara. Frågan är emellertid om försäkringstekniska faktorer är lämpliga när man skall bestämma vad som utgör tillståndspliktig försäkringsrörelse. Avgränsningar som utgår från ett försäkringstekniskt synsätt, tar sin utgångspunkt i de kriterier som förutsätter före komsten av en verksamhet som är organiserad på så sätt att försäkringen kan fungera ur teknisk synvinkel. Sådana kriterier kan vara att åtagandet innebär ett övertagande av risker, att riskspridning är möjlig, att kostnaderna för åtagandena går att beräkna och att premien motsva rar värdet av åtagandet. En bärande invänd ning mot en sådan avgränsning är, att när en verksamhet inte förmår uppfylla detta krav, finns det ur ett kundperspektiv än större anled - ning att den skall omfattas av näringsrättslig reglering. Vi tänker oss exemplet att ett företag bedriver verksamhet som går ut på att tillhanda hålla ersättning till kunder när risken för en oförutsedd händelse reali seras. Verksam heten är inte organiserad på sådant sätt att den uppfyller de försäk ringstekniska kriterierna. Sistnämnda omständighet är något som kunder i allmänhet får anses sakna möjlighet att bedöma och förstå innebörden av. Det framstår som klart att sådan verksamhet bör omfattas av försäkringsnäringsrättsliga regler för att kundernas intressen med avseende på framtida ersättnings anspråk skall tillvara tas.