Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Transkript

1 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska staten och tryggas på så sätt genom beskattning. (1p) Statens betalningsförmåga kan i princip inte ifrågasättas. Det betyder att det soliditetsproblem som delvis motiverar reglering av verksamheten i försäkringsbolag som tillhandahåller privat försäkring i princip inte föreligger på socialförsäkringsområdet. (1p) Förutsättningarna för de försäkringar som ingår i socialförsäkringen kan emellertid ändras. Detta kan ske genom att premien för försäkringarna, det vill säga skatten höjs, eller att nivåerna för ersättning inom vissa försäkringar förändras. Fråga 2 Tillståndskrav m.m. Försäkringsrörelse får drivas endast av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd (koncession) till det enligt försäkringsrörelselagen, se 1 kap. 1 FRL. (2p) Fråga 3 Öppna/slutna a) Innebörden av skillnaden mellan öppna och stängda associationer (2p) Bolagen skiljer sig från föreningarna genom att de antingen består av en sluten krets av delägare eller bygger på ett fastställt antal andelar (aktier, lotter), medan föreningarna i princip är öppna med växlande antal medlemmar. I bolag är det mer eller mindre komplicerat att ta in nya medlemmar fordrar i allmänhet ändring av bolagsavtalet.

2 Att föreningar är öppna sammanslutningar innebär att de i princip kan ta emot nya medlemmar utan särskild begränsning och tillåta utträde utan att föreningen upplöses. b) Vad kan förklara skillnaderna? (2p) En förklaring till att bolagen är personorienterade (slutna) kan stå att finna i skälen till att bolagsformen valts; att man tycker det är praktiskt att driva viss verksamhet tillsammans att man vill dela på vinst/förlust och risk, och/eller att man vill utnyttja varandras kunskaper. Fråga 4 Skatter och livförsäkring a) Med skattegynnande av livförsäkring avses det skattegynnande som sker genom att premierna för pensionsförsäkringar är avdragsgilla, vilket framgår av 58 kap 2 och 59 kap 2 IL. (2p) b) Syftet är att gynna endast sådant livförsäkringssparande som sker för att tillfredsställa ett rimligt pensioneringsbehov, det vill säga ett sparande i pensionssyfte. (2p) c) En livförsäkring måste uppfylla vissa villkor för att skatterättsligt räknas som en pensionsförsäkring. Av dessa kan nämnas bl.a. att pensionen får börja utbetalas först vid 55 års ålder och måste utbetalas under minst fem års tid; se de olika villkoren i 58 kap 2, 4, 6 och 8-16 b IL. (1p) Skattegynnandet tar sig uttryck också i att avkastningsskatten är lägre för pensionsförsäkringar (som är skattegynnade) än för kapitalförsäkringar (som inte alls är skattegynnade) (1p)

3 Fråga 5 Vinstutdelning a) Aktiebolag i allmänhet I vanliga aktiebolag såväl som försäkringsaktiebolag är ägarna, det vill säga aktieägarna, inte personligt ansvariga för bolagets skulder och åtaganden med mer än de satsat i bolaget. Detta, så kallade riskkapital, motsvaras av aktiekapitalet. (1p) Bolagets borgenärer leverantörer och andra fordringsägare måste förlita sig på att bolaget har tillräckliga medel för att kunna betala sina skulder. För att aktieägarna inte skall kunna sko sig på borgenärernas bekostnad genom att ta ut alltför stora vinster ut bolaget finns särskilda regler om vinstutdelning i aktiebolag. (1p) b) Vinstutdelning i ett livförsäkringsaktiebolag Ett livförsäkringsaktiebolag kan drivas antingen som vinstutdelande bolag eller enligt ömsesidiga principer. Av 12 kap. 2 FRL framgår att vinstutdelning till aktieägare i livförsäkringsbolag får endast ske om det följer av bolagsordningen. Reglerna för ett vinstutdelande försäkringsaktiebolag innebär att aktieägarna svarar för riskkapitalet och kan få avkastning på detta samt att det finns en tydlig gräns mellan försäkringstagarnas medel och aktieägarnas kapital. Detta motsvar vad som gäller i vanliga aktiebolag. (1p) Om försäkringsaktiebolaget däremot bedrivs enligt ömsesidiga principer, vilket förekommer endast på livförsäkringsområdet, är det i praktiken (om än inte formellt) försäkringstagarna som står för riskkapitalet. Trots detta förhållande har aktieägarna det helt dominerande inflytandet över verksamheten. Eftersom aktieägarna i dessa fall inte tillhandahållit någon större del av riskkapitalet i bolaget och dessutom har möjlighet att rösta på bolagsstämman, bör de inte heller ha en ovillkorlig rätt att ta ut vinstmedel ur bolaget. (1p)

4 Fråga 6 Skäl för reglering av försäkringsbolag resp. aktiebolag a) Övergripande skäl för reglering av verksamheten i försäkringsbolag (3p) Försäkringsrörelselagens regler har bäring på de skyddsändamål som motiverar särregleringen av företag som bedriver tillståndspliktig försäkringsrörelse i förhållande till andra företag. I yttersta korthet kan man säga att behovet av reglering hänför sig till tre faktorer, nämligen att försäkringstagare i allmänhet saknar möjlighet att bedöma 1) om avtalade försäkringsåtaganden kan infrias, 2) om försäkringsskyddet är tillräckligt, och 3) om skyddet betingar ett rimligt pris. b) Intressekonflikter Inom ramen för ett aktiebolag kan uppstå intressekonflikter mellan olika grupper majoritet minoritet ägare borgenärer ledning ägare (bolag) Grupper vars intressen skyddas inom ramen för aktiebolagslagen (3p) Aktieägare (särskilt minoritetsaktieägare) måste skyddas för att bolagen skall kunna attrahera kapital och ingå avtal. Borgenärerna måste skyddas på så sätt att bolaget alltid kan fullgöra sina åtaganden gentemot kreditgivare. Utan detta skydd skulle ett aktiebolag inte kunna erhålla finansiering av banker eller på kreditmarknaden. Leverantörer måste skyddas för att bolagen skall kunna få leveranser av nödvändiga varor. Genom att dessa intressen skyddas även omsättningen i samhället. Fråga 7 Stabilitetsprincipen Stabilitetsprincipen framgår av den allmänna rörelseregeln i 1 kap. 1a FRL. (1p)

5 Den innebär att försäkringsrörelse skall bedrivas med tillfredsställande kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna kan fullgöras. (1p) Principen har en tämligen långtgående innebörd och avser hela ett försäkringsbolags rörelse. Den skall alltså inte enbart förhindra konkurser, utan den innebär att rörelsen i sin helhet skall drivas på ett sådant sätt att bolagens förmåga att på lång sikt infria sina förpliktelser enligt ingångna avtal tryggas. Fråga 8 Det finansiella systemets effektivitet Det finansiella systemet har bland annat till uppgift att se till att befintliga resurser används till rätt ändamål och att nya resurser skapas. Målet kan sägas vara att de ekonomiska resurserna i samhället används till rätt ändamål. Tack vare att enskilda personer och företag genom att teckna försäkringar endast behöver använda en mindre del av sina resurser för att bekosta eventuella skador, kan en större del av resurserna användas till exempelvis investeringar eller produktion. Försäkringsväsendet främjar på detta sätt en effektiv resursanvändning i samhället den som tecknar en försäkring kan ordna sitt skydd till en jämförelsevis låg kostnad samtidigt som försäkringsbolagen kan placera mottagna premier på exempelvis kapitalmarknaden. (2p) Till en effektiv resursanvändning bidrar också bolagens skadeförebyggande verksamhet. Genom förebyggande åtgärder hålls kostnaderna för försäkring nere till fromma för såväl försäkringskunderna som bolagen. (2p)