Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Transkript

1 TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK) lämnar följande synpunkter på promemorian. Sammanfattning PTK anser det positivt att lagstiftningen uppdateras. Det är dock förvånande att en av de mer betydande formerna av försäkring inte finns reglerad i lagstiftningen, kollektivavtalad försäkring. Lagstiftningen tar enbart avstamp i individuell försäkring. PTK anser därför att lagstiftaren inte ska sjösätta föreslagen lagstiftning utan att kollektivavtalad försäkring finns reglerad i lagtexten. I gällande Försäkringsavtalslag har kollektivavtalad försäkring sin plats med ett regelverk utifrån dess specifika förutsättningar. Det är synnerligen lämpligt att de två lagstiftningarna, Försäkringsrörelselagen och Försäkringsavtalslagen, i detta avseende korrespondera med varandra. Den föreslagna tekniken att lagstifta, hänvisningslagstiftning, är vi tveksamma till. Det blir svårt att överblicka lagstiftningen och den kan medföra risk för inkonsekvenser när t.ex. förändringar görs i aktiebolagslagen vilket inte fungerar för ett försäkringsföretag. De föreslagna lagreglerna för ombildning av försäkringsföretag är inte tydliga nog och de föreslagna röstreglerna är inte till försäkringstagarnas eller försäkrades fördel. Skrivningarna om regelverket för det representativa systemet i ömsesidiga försäkringsföretag är otydliga. PTK anser att dagens regelverk även ska gälla i framtiden. DROTTNINGGATAN 71 D BOX STOCKHOLM TFN FAX E-POST: info@ptk.se HEMSIDA: POSTGIRO BANKGIRO ORGANISATIONSNUMMER

2 2 (5) Kollektivavtalad försäkring Den föreslagna lagen är utformad för individuella försäkringar. Bestämmelser som avser kollektivavtalad försäkring saknas helt i den föreslagna lagen. Det är förvånande och svårt att förstå då kollektivavtalad försäkring utgör en mycket stor del av den totala försäkringsmarknaden i Sverige (jfr. SOU 1998:7 s. 13). Det vore synnerligen lämpligt att i den nya Försäkringsrörelselagen införa ett regelverk som reder ut begreppen och införa regler som tar hänsyn till de kollektivavtalade försäkringarnas särart. Ett av flera stora system Det kollektivavtalade försäkrings- och pensionssystemet ITP, framförhandlat av PTK och Svenskt Näringsliv, omfattar ca arbetsgivare och ca privatanställda tjänstemän. Antalet involverade försäkringsgivare är ungefär 12 st. och ett administrativt bolag. Det finns två sätt att finansiera ålderspension, försäkring och i balansräkning med kreditförsäkring. Den totala premien på årsbasis kan uppskattas till ca miljarder kronor. ITP innehåller både förmåns- och premiebestämda ålderspensioner, försäkringar för efterlevande, premiebefrielse, sjukförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kreditförsäkring och övriga kollektiva försäkringsinslag exempelvis en garanti, se nedan. Detta är bara ett av flera stora kollektivavtalade försäkringssystemen på svensk arbetsmarknad. Betydande särdrag Kollektivavtalad försäkring, uppvisar betydande särdrag i jämförelse med individuella försäkringarna. Kollektivavtalade försäkringar har sin grund i förhandlingar på arbetsmarknaden. De är en del i arbetsmarknadsparternas uppgörelser om anställningsförhållanden. Arbetsmarknadens parter disponerar över kollektivavtalen och kan genom ändringar påverka dess innehåll. Tolkning och tillämpning av försäkringsvillkoren sker många gånger efter arbetsrättslig praxis. Kollektivavtalad försäkring innebär ur de försäkrades perspektiv en förstärkt trygghet genom att anställningsförhållandet i sig utgör en grund för försäkringsskydd. Den enskildes ställning mot försäkringsgivaren säkerställs av organisationerna som förhandlat fram avtalen och villkoren. Nedan ges några exempel på särdrag och det starka skydd som gäller för den enskilde. Försäkringsskyddet gäller även om arbetsgivaren inte tecknat försäkringsavtal, anmält den anställde till försäkringen, anmält felaktig lön eller av någon anledning inte betalat premierna. Det finns med andra ord en garantiordning som inte existerar inom individuell försäkring. Garantiordningen verkar även om

3 3 (5) det finns ett individuellt val av försäkringsgivare för sparandedelen i försäkringsskyddet dock med vissa undantag. Kollektivavtalad försäkring har främst när det gäller s.k. riskförsäkring en mycket lös koppling mellan risk och premiesättning. Det visar sig också i att hälsoprövning för att omfattas av försäkringsskyddet är mycket liberal. En arbetsgivare kan inte säga upp försäkringarna så länge denne är bunden av kollektivavtal. Försäkringarna har med andra ord ett släktskap med allmän försäkring som är betydande, vilket är positivt för den enskilde anställde. Arbetsmarknadens parter har inflytande på val av försäkringsgivare, premiesättning, återbäringsmedlens behandling och utformningen och tillämpningen av försäkringsvillkoren. Egen reglering Kollektiv försäkring har ansetts behöva särskild reglering i en rad civilrättsliga sammanhang. Som exempel kan nämnas bestämmelserna i 18 och 20 kap. försäkringsavtalslagen, lagen (1929:145) om skiljemän, 36 avtalslagen och 11 kap. 4 stiftelselagen (1994:1221). Vi kan konstatera att vid tidigare förändring av försäkringsrörelselagstiftningen så har frågan om sådan reglering för kollektivavtalad försäkring var uppe till diskussion. Särskild regelring har varit föreslagen av utredare och förordad av remissinstanser. Regeringen har då ansett att motivuttalanden varit tillräckliga för att vid tillsynen av kollektivavtalad försäkring hantera dess särart. Man har även velat invänta den idag gällande Försäkringsavtalslagens definition av kollektivavtalad försäkring. PTK anser att detta är ett allt för vagt och osäkert sätt att hantera kollektivavtalad försäkring. Hittillsvarande reglering eller snarare brist på reglering innebär en oklarhet om hur man ska hantera kollektivavtalad försäkring i verkligheten. Exempel på otydligheter som uppstår är hur en pensionsförsäkring som är sprunget ur ett kollektivavtal ska hanteras, är det en individuell försäkring eller är det en kollektivavtalad försäkring. Enligt Försäkringsavtalslagen är det en kollektivavtalade försäkring men vad är den enligt Försäkringsrörelselagen? Det innebär också en osäkerhet hos de försäkringsbolag som försäkrar enbart kollektivavtalade försäkring, ska i lagtexten angivet regelverk gälla eller kan man hantera försäkringarna med hänsyn till dess särart.

4 4 (5) Denna brist på reglering innebär en risk att den övervakande myndigheten inte förstår, inte tar de hänsyn som behövs i sin tillsyn eller efter eget skön utför tillsynen av försäkringsgivare som försäkrar kollektivavtalad försäkring. Lagstiftningsteknik Det föreslås att den nuvarande försäkringsrörelselagen (1982:713) upphävs och ersätts med en ny lag (Ds avsnitt 5.3). Tanken är att aktiebolagslagen (2005:551) ska gälla för försäkringsaktiebolag och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar för ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar. I den nya lagen anges därutöver associationsrättsliga särregler. Vi kan förstå argumenten för att välja detta sätt att lagstifta men anser att föreslagen lagstiftning blir svår att överblicka då inte allt är samlat på ett ställe. Risken finns också för inkonsekvenser när t.ex. förändringar görs i aktiebolagslagen och nödvändiga justeringar inte görs så att en uppenbart olämplig förändring även gäller för ett försäkringsbolag. Följden av den föreslagna lagstiftningsteknik innebär också att samtliga motivuttalanden i den gamla lagen försvinner när den gamla lagen upphävs. Försvinner gör med andra ord även de motivuttalanden till den gamla lagen som är styrande för tillsynen av kollektivavtalad försäkring. Se motivuttalanden i nuvarande lagstiftning(t.ex. prop. 1998/99:87 s ) och de uttalanden som gjordes i prop. 1998/99:87. Ombildning av försäkringsföretag När det gäller ombildning av försäkringsbolag så är det en viktig och mycket känslig fråga. Vi uppmanar lagstiftaren att vara ännu tydligare i hur en sådan ombildning ska gå till. Det är av synnerlig vikt att det tydligt framgår av lagstiftningen hur reala och immateriella ekonomiska värden ska beräknas och fördelas. Vidare bör också i klartext anges Finansinspektionens roll och befogenheter i processen. PTK anser också att omröstningsreglerna inte tillräckligt tillvaratar försäkringstagarens eller den försäkrades rätt vid ombildningen. Vi kan även här se att de kollektivavtalade försäkringarna inte har en naturlig plats på grund av bristande reglering. Vem har rösträtten vid en ombildning? I den föreslagna texten anges försäkringstagaren som den som ska meddelas och som kan göra sin röst hörd, men när det gäller premiebestämd kollektivavtalad pensionsförsäkring så väljer den försäkrade förvaltare (försäkringsgivare) för sina pensionspremier, inte försäkringstagaren (arbetsgivaren). Det är rimligt att det är den försäkrade som ska få göra sin röst hörd i en ombildningsprocess. Det bör också tydligt framgå av lagstiftningen.

5 5 (5) Representativa system i ömsesidiga försäkringsföretag PTK anser att gällande regelverk även ska gälla i framtiden, de ömsesidiga bolagen får själva utforma de representativa systemen. Införandet av Solvens II Regeringen bör ge en särskild utredare i uppdrag att analysera hur reglerna i ramdirektivet Solvens II förhåller sig till kollektivavtalsgrundad försäkring som bedrivs av avtalsbolagen som ett utslag av arbetsmarknadens parters fria förhandlingsrätt. Utredaren bör särskilt belysa hur avtalsbolagens särförhållanden ska beaktas vid genomförandet av direktivet i Sverige samt om Sverige bör verka för att avtalsbolagen bör undantas från direktivet på grund av det nära förhållandet som försäkringsformen har till de offentliga försäkringssystemen. Med vänlig hälsning FÖRHANDLINGS- OCH SAMVERKANSRÅDET PTK Helena Hedlund Per-Olof Westerlund