Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Transkript

1 Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana Direkttel: E-post: TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren Consumer protection in third pillar retirement products Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se Dokument2/LO/

2 2 (6) 1. Är denna definition, som användes i frågeformuläret från 2012, lämplig för att identifiera pensionsprodukter inom den tredje pelaren? Pensionsprodukter inom den tredje pelaren definieras som alla slags frivilliga eller obligatoriska privata pensionsprodukter som konsumenterna köper individuellt [dvs. inte tjänstepensioner] 2. Om du svarar nej på frågan, vilken skulle vara den lämpligaste gemensamma EUdefinitionen av pensionsprodukter inom den tredje pelaren? 1)Ja det är en lämplig definition. För det svenska pensionssystemet gäller att det inte finns något obligatoriskt individuellt pensionssparande, utan den tredje pelaren motsvaras av individuellt pensionssparande som är frivilligt och skattegynnat upp till kr per år. Den motsvarar därmed en mindre del av pensionen, jämfört med de delar som ges av första och andra pelarens pensioner, allmän pension och tjänstepension. 3. Vilka är de huvudsakliga riskerna för konsumenterna när de köper en pensionsprodukt inom den tredje pelaren? 3) Svårigheten att bedöma risk, framtida avkastning och avgiften i relation till avkastning och totalt kapital. Utfallet av köpet kommer långt senare. Det är förenat med kostnader att ångra köpet. Ett flertal svenska undersökningar visar att individer över lag har begränsade kunskaper och intresse för marknaden för pensionsprodukter samt begränsad förmåga att utifrån givna förutsättningar beräkna förväntat utfall, riskers och avgifters betydelse mm. Konsumenten är ofta helt utlämnad åt rådgivare med uppdrag att sälja produkter och kan själv ha svårt att bedöma om man köper fel produkt eller om man ens är i behov av en privat pensionsförsärking. Den genomsnittlige pensionsspararen har inte tillräckliga kunskaper för att kunna fatta investeringsbeslut med hänsyn tagen till riskvilja, ålder, inkomst, annat sparande eller ens göra en bedömning av om det finns ett behov av en privat pensionsförsäkring då den enskilde sällan har en bild av hur det totala pensionssparandet (allmånna och tjänstepension) ser ut. Det blir med andra ord ingen anpassning av risk mm till pensionsspararnas specifika livssituationer. 4. Konsumenten och pensionsgivaren har mycket olika förutsättningar i fråga om information och kunskap om pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Hur stort problem anser du att detta är? 4) Se fråga 3. Det är ett stort problem, konsumenten är i ett stort kunskapsunderläge visavi rådgivaren, som ofta har i uppdrag att sälja produkterna. Både kunskapsunderläget kring produkterna i sig samt avsaknaden av en samlad information om det totala pensionssparandet gör konsumetnen extra sårbar i mötet med pensionsgivaren. Resultatet blir tydligt först om ett antal år. Att ångra köpet är förenat med kostnader.

3 3 (6) 5. Har konsumenter som köper pensionsprodukter inom den tredje pelaren särskilda behov som bör beaktas bättre, t.ex. genom frivilliga uppförandekoder eller certifieringsprogram på EU nivå för konsumentinformation (öppenhet) och skyddsstandarder? - Hur kan i så fall konsumentinformationen (öppenheten) förbättras? Behandla både förhandsinformation och den information som ges när avtal sluts. - Hur kan i så fall skyddsstandarderna förbättras? Behandla marknadsföring, försäljningsmetoder, incitament, rådgivning och andra aspekter. 5) Det särskilda behov denna grupp konsumenter skulle behöva är att kunna göra en relevant bedömning av sitt faktiska behov av en privat pensionsprodukt. Både genom förbättrad information samt genom säkerställd rådgivning. Det är viktigt med ett bra konsumentskydd och information i samband med alla former av pensionsprodukter. Det är även viktigt att fundera över vad ett konsument skydd skall syfta till i detta sammanhang. TCO menar att konsumentskyddet skall syfta till att konsumenten på ett betryggande sätt skall kunna göra ett val som för denna ger en bra framtida pension. Detta faktiska skäl till konsumentskyddet riskerar ibland att försvinna bland andra intressenters intressen. TCO anser att tillgång till tydlig information är en nödvändig men sannolikt inte tillräcklig förutsättning för att försäkringstagarna ska kunna bedöma pensionsprodukter Lättillgänglig, begriplig information och en standardiserad modell för hur avgifter, risk, avkastning och flyttkostnader beräknas utgör minimikrav. Uppgifter om administrationskostnader och på vilket sätt bolaget beräknar försäkringars återköpsvärde ska inte bara ges till försäkringstagarna utan bör också finnas på bolagens hemsidor. Det är dock ändå inte troligt att det är möjligt att ålägga pensionsinstitut och försäkringsbolag en informationsplikt som innebär att individen får en objektiv bild av tillgängliga alternativ i en situation då denne står i begrepp att köpa en pensionsprodukt. Att individerna/köparna av pensionsprodukter skulle kunna påverka marknaden genom att få tillgång till standardiserad information och göra välgrundade val så att de konsekvent väljer att spara sin pension i de bolag som har bäst villkor förefaller ytterst osannolikt. Pensionsprodukter är komplicerade och skiljer sig från flertalet andra produkter genom att konsumenten inte upptäcker om produkten är dålig förrän efter mycket lång tid. Uppförandekoder, skyddsstandarder och certifieringsprogram, kan möjligen bidra till att säkra tillgången till information och att stävja de värsta avarterna inom marknadsföring, försäljningsmetoder och rådgivning. Men effekten för konsumentens position på marknaden för pensionsprodukter är sannolikt relativt liten, med tanke på bland annat den mängd kvalificerad information och förutsägelser det handlar om. Det kan vara avhängigt vem som får uppgiften att ta fram dessa koder och certifieringsprogram. Pensionsgivarna själva har ett stort egenintresse i att sälja produkter vilket inte alltid gynnar konsumenten. Vilket behov har individen av individuellt pensionssparande? Jämför med allmän+tjänstepension. Avkastning av IPS jämfört med annat sparande. I Sverige omfattas de flesta arbetstagare av kollektivavtalad tjänstepension. TCO anser att man när man går i pension ska kunna leva på den allmänna pensionen, kompletterat med den tjänstepensions man tjänat in under sitt yrkesverksamma liv. Målet är att fler arbetstagare skall omfattas av de kollektivavtalade planerna, inte att öka det privata sparandet. Konsumentskyddet kring det frivilliga privata pensionssparandet är dock viktigt och bör förbättras.

4 4 (6) Med tanke på att tredje pelarens pension i Sverige har en mindre betydelse vid sidan om första och andra pelarens pensioner, bör god rådgivning - beroende på individens specifika situation också kunna innefatta att man avstår från tredje pelarens pension och i stället väljer en annan sparform - exempelvis amorteringar på lån - om det skulle vara bättre för den specifika individen. Vi ställer oss mycket tveksamma till införandet av ett gemensamt regelverk eller gemensamma bestämmelser på EU-nivå, då EU:s medlemsländer uppvisar stora skillnader avseende pensionssystem. Tredje pelarens pension har mycket olika innebörd och fungerar på olika villkor i olika länder. I vissa länder är exempelvis tredje pelaren obligatorisk och en mer omfattande del av den totala pensionen, medan den i andra länder, som i Sverige, kan vara frivillig och av mindre betydelse. En del länder har kombinationssystem, medan andra inte har det. Det är enligt vår uppfattning viktigare att EU arbetar med att kartlägga de system som finns och analyserar grundförutsättningarna för att pensionssystem ska vara eller bli hållbara. Det är bättre att EU ger stöd på annat sätt än genom lagstiftning, t ex genom benchmarking och att peka på goda exempel, så att varje land får regelsystem som tillgodoser en god balans mellan risker och trygghet i ländernas egna pensionssystem. EU:s aktiviteter skulle med fördel också i större utsträckning kunna inriktas på analyser av vilka grundförutsättningar som behöver vara uppfyllda för att nationella system ska fungera och vara långsiktigt hållbara. EU-lagstiftning bör inte rasera eller försvåra möjligheterna till skattesubventionerat pensionssparande. Standardisering för att jämföra är bra, men måste ta hänsyn till de olika pensionsprodukternas utformning. Den enskilde har rätt till information och det är viktigt att informationen är begriplig. Det bör också vara möjligt att jämföra om en pensionsprodukt är könsneutral, d v s att den, allt annat lika, har samma utfall för män och kvinnor. 6. Skulle en självreglering via uppförandekod vara det bästa verktyget för att förbättra kvaliteten på pensionsprodukter inom den tredje pelaren? 6) Se ovan, en självreglering via uppförandekod, kan möjligen ge ett visst skydd beroende på hur uppförandekoden är utformad, hur tillsynen sker och om flertalet pensionsgivare följer uppförandekoden. Men effekten för konsumentens position på marknaden för pensionsprodukter är sannolikt relativt liten, med tanke på bland annat den mängd kvalificerad information och förutsägelser det handlar om. Det kan vara avhängigt vem som får uppgiften att ta fram dessa koder och certifieringsprogram. Pensionsgivarna själva har ett stort egenintresse i att sälja produkter vilket inte alltid gynnar konsumenten. 7. För vilka mål skulle en sådan uppförandekod vara det bästa alternativet, tex stärka konsumenternas förtroende, ge dem en kvalitetsgaranti eller något annat mål? 7) Se ovan, fråga 6. En uppförandekod lämnar alltid utrymme för att vissa inte kommer följa dessa. För att konsumenten skall känna förstroende för en sådan måste den vara så känd så att man kan ställa dessa kvalitetskrav i sin kontakt med pensionsgivaren. Idag styr pensionsgivarna marknaden och de anser att de företräder konsumenterna.

5 5 (6) 8. Vilka konsumentskyddsproblem skulle en självreglering via en uppförandekod kunna bidra till att lösa när det gäller pensioner? Se ovan, fråga 6. Beror helt på hur den genomförs och hur tillsynen efterlevs. 9. Vem ska övervaka att uppförandekoden följs i praktiken och hur ska detta ske? 9) För att säkerställa att bolagen följer föreslagna handlingsregler ska dessa stå under tillsyn av Finansinspektionen, dvs av en statlig myndighet. TCO vill samtidigt inskärpa betydelsen av en väl fungerande tillsyn från Finansinspektionens sida. 10. Skulle ett EU-certifieringsprogram vara det bästa sättet att förbättra konsumentskyddet i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren? 10) Se ovan, fråga 6 Vi ställer oss mycket tveksamma till införandet av ett integrerat arbetssätt i form av EUgemensamma regelverk i form av t.ex. frivilliga uppförandekoder, certifieringsprogram eller skyddsstandarder, då EU:s medlemsländer uppvisar stora skillnader avseende pensionssystem. Tredje pelarens pension har mycket olika innebörd och fungerar på olika villkor i olika länder. I vissa länder är exempelvis tredje pelaren obligatorisk och en mer omfattande del av den totala pensionen, medan den i andra länder, som i Sverige, kan vara frivillig och av mindre betydelse. En del länder har kombinationssystem, medan andra inte har det. Det är enligt vår uppfattning viktigare att EU arbetar med att kartlägga de system som finns och analyserar grundförutsättningarna för att pensionssystem ska vara eller bli hållbara. En snäv reglering inom EU riskerar att blir kontraproduktivt ut konsumentskyddsperspektiv då bra befintliga lösningar helt plötsligt kan bli otillåtna. Det är bättre att EU ger stöd på annat sätt än genom lagstiftning, t ex genom benchmarking och att peka på goda exempel, så att varje land får regelsystem som tillgodoser en god balans mellan risker och trygghet i ländernas egna pensionssystem. EU:s aktiviteter skulle med fördel också i större utsträckning kunna inriktas på analyser av vilka grundförutsättningar som behöver vara uppfyllda för att nationella system ska fungera och vara långsiktigt hållbara. EU-lagstiftning bör inte rasera eller försvåra möjligheterna till skattesubventionerat pensionssparande. Standardisering för att jämföra är bra, men måste ta hänsyn till de olika pensionsprodukternas utformning. Den enskilde har rätt till information och det är viktigt att informationen är begriplig. Det bör också vara möjligt att jämföra om en pensionsprodukt är könsneutral, d v s att den, allt annat lika, har samma utfall för män och kvinnor. 11. För vilka mån skulle ett sådant program vara det bästa alternativet, tex stärka konsumenternas förtroende, ge dem en kvalitetsgaranti eller något annat mål? 11) Se ovan, fråga 5, 6, fråga 10: Svårt att se hur man skall kunna få ihop en certifiering som passar alla länder. Bättre ge tydliga direktiv om att stärka individens möjlighet till bra val och bra och trygga pensioner, utifrån varje lands förutsättningar.

6 6 (6) 12. Vilka konsumentskyddsproblem skulle ett EU-certifieringsprogram kunna bidra till att lösa när det gäller pensioner? 12) Se ovan, fråga 5,6, fråga 10: Riskerar att få motsatt effekt då alla länders pensionssystem är så olika och därför kan kräva olika former av konsumentskydd.