Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden

Transkript

1 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Stockholm E-post: Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (Aktiespararna) välkomnar att Finansdepartementet har gett förbundet möjligheten att lämna synpunkter på den av Kommissionen framtagna Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden. Sammanfattning; Aktiespararna konstaterar att främjandet av effektiva och dynamiska marknader är en viktig del av den ekonomiska politiken. I det ingår att skapa goda förutsättningar för handel över gränserna och konkurrens mellan företagen. Kommissionens arbete med att skapa en inre marknad för finansiella tjänster är därför av stor betydelse och måste stödjas. Aktiespararna anser att i ett gott konsumentskydd ingår ett effektivt system för identifiering av problem som konsumenter möter, ett väl avvägt regelverk, en effektiv tillsyn kombinerad med nödvändiga sanktionsmöjligheter, god informationsgivning från marknadens aktörer, kunniga konsumenter samt en väl fungerande opartisk tvistlösning. Aktiespararna anser att Sverige bör verka för att Kommissionen intensifierar sitt arbete för en marknad där konsumenterna inte nöjer sig med det nationella utbudet utan utnyttjar hela den inre marknaden. Aktiespararna anser att Sverige bör verka för att Kommissionen tillsätter studier respektive arbetsgrupper i syfte att identifiera såväl faktiska som av konsumenter upplevda hinder mot att löpande och gränsöverskridande söka efter de bästa sparprodukterna. Aktiespararnas erfarenhet tyder på att följande delar bör ges särskild uppmärksamhet: a) barriärer som försvårar flytt, kan exempelvis röra sig om nationella beskattningsregler eller rutiner utvecklade av branschen, b) tillgången till en effektiv reklamationshantering och opartisk tvistlösning, c) kunskapshöjande åtgärder, d) opartisk vägledning inkluderande jämförelser av finansiella tjänster, och e) system för att inom gemenskapen snabbt kunna identifiera problem för spararna. 1

2 Utveckling av Aktiespararnas synpunkter Inledning Aktiespararna anser att i ett gott konsumentskydd ingår ett effektivt system för identifiering av problem som konsumenter möter, ett väl avvägt regelverk, en effektiv tillsyn kombinerad med nödvändiga sanktionsmöjligheter, god informationsgivning från marknadens aktörer, kunniga konsumenter samt en väl fungerande opartisk tvistlösning. En harmonisering och utveckling av konsumentskyddet på gemenskapsnivå är av avgörande betydelse för utvecklingen av en inre marknad, detta gäller inte minst på sparandeområdet. Den osäkerhet och brist på förtroende som idag råder bland många konsumenter tydliggör att ett gott gränsöverskridande konsumentskydd är en förutsättning för att man på allvar ska kunna börja en förflyttning mot en ordning där konsumenter utnyttjar hela den inre marknaden och inte nöjer sig med det utbud som erbjuds på den inhemska marknaden. Mot en hög konsumentskyddsnivå brukar anföras att sådant skydd är förenat med avsevärda kostnader som i slutändan får betalas av just konsumenterna. Aktiespararnas uppfattning är att en eventuellt ökad kostnad för ett välgrundat skydd i många fall kan vägas upp av det förhållandet att en väl fungerande inre marknad kommer att stimulera konkurrensen på ett sätt som ökar utbudet och en utveckling mot allt effektivare och innovativa tjänster till nytta för konsumenterna. Lagstiftning Konsumentskyddslagstiftningen är, på vissa områden, fortfarande fragmenterad innebärande att det både för företag och konsumenter är resurskrävande och svårt att hålla sig uppdaterad kring vilka regler som gäller i de olika medlemsstaterna. En harmonisering av konsumentregelverket på en hög konsumentskyddsnivå, kompletterat med en bestämmelse om ömsesidigt erkännande i frågor där sakliga skäl talar mot en fullständig harmonisering, är därför enligt Aktiespararna en förutsättning för en ordning där konsumenter inte nöjer sig med det nationella utbudet utan utnyttjar hela den inre marknaden. Behovet av empiriska studier Hinder för sparare att utnyttja hela den inre marknaden måste identifieras och åtgärdas. Sverige måste verka för att Kommissionen tillsätter nödvändiga arbetsgrupper och studier. Det finns idag inte tillräcklig empirisk forskning för att kunna bedöma orsaken till varför exempelvis spararna i de olika medlemsstaterna inte i ökad utsträckning utnyttjar det utbud av sparprodukter som erbjuds inom gemenskapen. Aktiespararna anser att det, för att kunna ta ytterligare steg mot en fungerande inre marknad, krävs att såväl studier som arbetsgrupper tillsätts i syfte att identifiera hinder som sparare upplever mot att handla gränsöverskridande. För ett lyckat resultat torde krävas att arbetsgrupperna innehåller expertis i form av både konsument- och branschföreträdare. Aktiespararnas erfarenhet tyder på att följande delar bör ges särskild uppmärksamhet: a) barriärer som försvårar flytt, kan exempelvis röra sig om nationella beskattningsregler eller rutiner utvecklade av branschen, b) tillgången till en effektiv reklamationshantering och opartisk tvistlösning, 2

3 c) kunskapshöjande åtgärder, d) opartisk vägledning inkluderande jämförelser av finansiella tjänster, och e) system för att inom gemenskapen snabbt kunna identifiera problem för spararna. Behovet av att ökat pensionssparande Sparandemarknaden innehåller ett stort utbud av produkter och tjänster. Aktiespararna anser därför att det kan vara lämpligt att avgränsa ovanstående föreslagna utredning till pensionssparandet. Med sjunkande födelsetal, de stora barnkullarnas generation som går i pension och en ökad medellivslängd kommer EU:s befolkning att vara mycket äldre 2050 än idag. Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar på pensionssystemen runt om i Europa kommer betydelsen av enskilt sparande att öka. Detta emedan demografin sätter ramar för den enskildes sparande, eftersom man till stor del lånar i unga år, medan sparandet ökar i medelåldern för att sedan ofta förbrukas under pensioneringen. För att medlemsländerna ska kunna hantera de negativa effekter som en åldrande befolkning har på pensionssystemen, det vill säga pensionerna påverkas negativt, måste det enskilda sparandet anpassas. Därigenom skulle både de enskilda och medlemsstaterna skulle stå bättre rustade inför de problem som ett framtida ökat försörjningstrycket innebär. Dessa förändringar kräver nämligen en verkningsfull integrerad marknad med en effektiv konkurrens, så att spararna ges reell möjlighet att söka de bästa sparprodukterna. Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen). Det är dock ännu för tidigt att uttala huruvida denna reform kommer att vara tillräcklig för Sveriges del. Även för Sveriges vidkommande finns det anledning att främja privat pensionssparande och främjandet av sparandet överlag. Mot denna bakgrund är det av central betydelse att pensionssparandet utreds närmare, för att därigenom se hur det enskildas ansvarstagande inom detta område ska underlättas. Beskattning av enskilt sparande När det gäller beskattning av sparande vill Aktiespararna särskilt framhålla behovet av harmonisering för att främja sparande över gränserna. Aktiespararna genomför årligen en komparativ studie av beskattningen av enskilt aktieägande inom OECD och EU, Bilaga 2. Denna studie visar att flera av EU:s medlemsstater på olika sätt försöker främja privatsparandet genom skattesubventioner; Storbritannien har infört Individual Savings Account medan Frankrike inte beskattar kapitalvinster härrörande från försäljningar under euro, men listan kan göras mycket längre. Idag leder skillnader mellan medlemsländernas skattesystem till att flera sparprodukter blir landspecifika samtidigt som spararna inte kan leta efter gränsöverskridande alternativ. För att få en helt integrerad marknad måste beskattningen av sparandet utredas och på sikt harmoniseras. 3

4 Systemet för tvistlösning Tillgången till utomrättslig tvistlösning är en grundläggande komponent i ett gott konsumentskydd. Tillgång till reklamationshantering och tvistlösning är särskilt betydelsefull när det gäller finansiella tjänster. Det rör sig ofta om tjänster som har stor ekonomisk betydelse för konsumenten. Inom Europa har olika modeller för alternativ tvistlösning utvecklats. Fördelarna med dessa är att de ofta erbjuder snabb och informell tvistlösning till låga kostnader. En tillgång på effektiv tvistlösning torde vara än mer angeläget för en konsument som handlar gränsöverskridande. Dessvärre har Kommissionens åtgärder i detta avseende hitintills inte varit verkningsfulla. För att av Kommissionen bildade nätverket för tvistlösning, FIN-NET, ska tjäna sitt syfte krävs att dess existens och funktion är känd för den breda allmänheten. Så är icke fallet, varför Sverige bör verka för att Kommissionen utvecklar och sprider kännedomen om FIN-NET. Vidare är det av central betydelse att industrin åläggs att erbjuda spararna en väl fungerande reklamationshantering. Behovet av sådan torde vara extra stort när företag vänder sig till sparare i andra medlemsstater. Spararen är vid denna situation i större behov av en god kundservice än när han handlar nationellt. Ett gott exempel, som med fördel kan framhållas, är den svenska Finansinspektionens allmänna råd FFFS 2002:23 Klagomålshantering för finansiella konsumenttjänster. Behovet av att stärka systemet för tvistlösning inom Sverige Tillgång till utomrättslig tvistlösning är en grundläggande komponent i ett gott konsumentskydd inte bara för en integrerad marknad utan även för Sverige. Aktiespararna tar sig därför friheten att föra fram vissa farhågor som inte i första hand är förknippade med utvecklandet av en inre marknad. I Sverige erbjuds konsumenterna genom Allmänna reklamationsnämnden (ARN) enkel, kostnadsfri utomrättslig tvistlösning. Det enskilt största hindret mot att tvister på det finansiella området inte avgörs av ARN är att de avvisas på grund av att de är för omfattande eller komplicerade. Aktiespararna känner här en oro för att ARN inte står resursmässigt rustade vid en framtida nedgång på finansmarknaden. En kraftig nedgång på börsen kan förväntas leda till ett ökat antal ärenden som i flera fall är komplexa. Aktiespararna föreslår därför att dagens system för tvistlösning ses över, med syftet att skapa en beredskap för nämnden att klara av en större anhopning av komplicerade och omfattande investeringsärenden. En översyn bör lämpligen även omfatta nämndens arbetssätt. Det kan också finnas behov av att ge nämnden möjlighet att erbjuda materiell ledning och söka nya former för förenklad bevisupptagning. 4

5 Utbildningsinsatser För att stärka spararnas roll krävs kunskapshöjande åtgärder. Finansiella tjänster är ofta långsiktiga och komplext uppbyggda. Det kan därför vara svårt för konsumenterna att tillgodogöra sig vilka rättigheter och skyldigheter dessa är förknippade med. Konsumenterna har mer än på de flesta områden ett informationsunderläge jämfört med producenterna. På sparandeområdet har allt fler produkter och tjänster med varierande komplexitet tillkommit samtidigt som aktörerna har mångdubblats. Konsumenternas exponering mot den finansiella marknaden kommer att öka i takt med att behovet av enskilt sparande växer. Sammantaget innebär detta att spararna ställs inför en rad nya möjligheter, men även nya risker som gör det svårt för dem att orientera sig på den finansiella tjänstemarknaden. Spararna måste därför mer än inom något annat område förlita sig på olika rådgivare. Dock erbjuder inte alltid dessa helt opartiska råd. Råden kan ibland vara färgade av olika incitament till rådgivaren. Incitament som kunden oftast är ovetande om. För att stärka spararna i deras roll samt ge dem självförtroende att våga söka gränsöverskridande sparprodukter måste kunskapsnivån höjas. Sverige bör, enligt Aktiespararna, därför verka för att konsumenternas kunskapsunderläge adresseras. Om så icke sker kommer detta fortsatt vara ett allvarligt hinder mot en väl fungerande inre marknad. Behovet av information De finansiella tjänstemarknaderna har under det senaste decenniet utvecklats snabbt. För att kunna dra nytta av denna utveckling behöver dagens konsument ägna alltmer tid åt att sätta sig in i nya erbjudanden och utvärdera villkorsförändringar i de tjänster man redan har. Kraven ökar således på konsumenterna och därmed också behovet av vägledning och information. Aktiespararna välkomnar därför att Kommissionen i sin grönbok tydligt pekar på det ökade behovet av information och vägledning. Aktiespararna vill framhålla vikten av att Kommissionen inte begränsar sig till att fastställa vilken information de finansiella företagen ska lämna till sina kunder, krav bör även ställas på att informationen lämnas på ett sådant sätt att kunden vid beslutstidpunkten kan tillgodogöra sig denna. Ett problem här är att informationskraven är så extensiva att avtalsformulären ofta innehåller en väldigt omfattande textmassa. Även om kunderna självfallet är skyldiga att tillgodogöra sig denna text, är det säkerligen vanligt att många endast översiktligt går igenom texten. Detta innebär att det för Kommissionen kan finnas anledning att i direktiven inte bara fastställa vilka krav på information som ska gälla, utan även ställa krav på att information av särskild betydelse för produkten - såsom ansvar, avgifter och övrig information som krävs för bedöma produktens kvalitet - lyfts fram, exempelvis med fetstil. 5

6 Ett ytterligare förhållande som måste behandlas är att konsumenter troligtvis inte kommer att börja handla gränsöverskridande i någon större skala såvida inte de får tillgång till information som möjliggör gränsöverskridande jämförelser av finansiella tjänster. Behovet av system för att snabbt upptäcka problem För en fungerande marknad krävs att brister i lagstiftning och andra problem identifieras för att därefter effektivt åtgärdas. För att en väl fungerande integrerad marknad för finansiella tjänster ska uppnås krävs effektiv och konsekvent reglering, men också system för att fånga upp problem och hinder. Under de senaste åren har flera direktiv skapats med syftet att stärka den inre marknaden samt skyddet för spararna; MiFID, prospektdirektivet, direktivet för marknadsmissbruk, öppenhetsdirektivet, direktivet om uppköpserbjudanden. Detta är en positiv utveckling, men ställer krav på noggrann uppföljning. En utveckling där medlemsstaternas implementering av direktiven på olika sätt påverkas av ländernas skiftande rättstraditioner riskerar att till följd att ett av de övergripande syftena med direktiven inte uppnås, nämligen ett harmoniserat regelverk. Dessutom behöver även uppföljning ske för att säkerställa att regelverket får avsedd effekt till gagn för både sparare och företag. Förbundet har därutöver lämnat synpunkter på Grönboken den 29 juni i år till Kommissionen, se Bilaga 1. Stockholm den 3 oktober 2007 Elisabeth Tandan Verkställande direktör Anna Jansson Jurist, För ytterligare information vänligen ring