Remissvar, Värdepappersmarknaden, MiFID II och MiFIR

Transkript

1 1 (7) Anna Forslin Finansdepartementet Stockholm Fi2015/578 Remissvar, Värdepappersmarknaden, MiFID II och MiFIR Härmed avlämnar FTF facket för försäkring och finans (FTF), synpunkter på SOU 2015:2 Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR. FTF har ungefär medlemmar anställda i försäkringsbolag, närstående banker och försäkringsförmedlare. FTF är det enda fackförbund i Sverige som är specialiserat på försäkringsbranschen. Sammanfattning FTF är positivt till utredningens förslag inom kapitel 5 t o m 7 samt 10 då de leder till en harmonisering av de regelverk som omfattar värdepappersmarknaden. FTF delar utredningens uppfattning att minimiregeln i MiFID II avseende definitionen av oberoende rådgivare bör utökas genom svensk lag. FTF föreslår att Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden kompletteras på det sätt utredningen föreslår samt att denna bestämmelse inte skall inkräkta på parternas rätt att teckna kollektivavtal om belöningssystem. FTF ser med oro på förslaget att Finansinspektionen skall ges i uppdrag att genom föreskrifter definiera vilka ersättningar som är att betrakta som negativa ur kundens intresse. Vidare ser FTF med stor oro på förslaget att Finansinspektionen skall ges i uppdrag att genom föreskrifter definiera kompetenskrav för finansiell rådgivning. FTF föreslår att Finansinspektionen kan inbjuda intressentgrupperna till dialog och därigenom minska riskerna FTF ser enligt ovan.

2 2 (7) FTF anser att utredningens förslag inte uppfyller de krav på skydd för repressalier som MiFID II ger rätt till och föreslår att begreppet missgynnande behandling arbetas in i svensk lag. FTF är dock mycket positivt till förslaget att sekretess även skall omfatta fysisk person som i en anmälan pekas ut som ansvarig för en överträdelse. FTF menar att utredningen ger ett balanserat förslag rörande sanktioner mot fysiska personer i företagets ledningsfunktion. Inledning FTF facket för försäkring och finans (FTF), lämnar här remissvar till Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR. Remissvaret är generellt sett utformat på en övergripande nivå. Därmed tillstyrker eller avstyrker vi inte de föreslagna författningsförslagen var för sig. Harmonisering av marknaden En kund kan idag få finansiell rådgivning och genomföra finansiella transaktioner i en mängd olika former och på en mängd olika marknadsplatser. Att regler i så stor utsträckning som möjligt är harmoniserade mellan dessa marknadsplatser är positivt. Det motsatta förhållandet ger utrymme för att oseriösa företag optimerar verksamhet för att utnyttja svagheter i systemet vilket skapar otrygghet för såväl konsumenter som arbetstagare samt osund konkurrens. FTF har den generella synen att marknaden skall harmoniseras så långt som möjligt och endast om starka skäl finns skall undantag göras. Marknaden för Finansiell rådgivning är också, om än i varierande grad, global och det finns ett behov av globala harmoniseringar. MiFID och MiFIR är direktiv som skall implementeras i svensk lag. FTFs grundsyn är att avsteg från direktivens nivåer för den svenska marknaden kan vara befogade men skall vara väl motiverade. FTF är positivt till utredningens förslag inom kapitel 5 t o m 7 samt 10 då de leder till en harmonisering av de regelverk som omfattar värdepappersmarknaden. I kapitel 8 utvecklar utredningen sitt förslag rörande regler om ersättningar till eller från tredjepart. Den formulering som används i direktivet där förbud om tredjeparts provisioner uttrycks som ett förbud att ta emot och behålla provisioner från

3 3 (7) tredje part för att få kalla sig oberoende rådgivare skulle vara svår att hantera på ett effektivt sätt. FTF delar därför uppfattningen att Sverige bör utnyttja möjligheten att genom reglering utöka nivån i direktivet på det sätt som föreslås i utredningen. Utredarna resonerar kring möjliga alternativ till reglering av hur ersättningar från tredje part skulle kunna regleras. Bland annat redogörs för hur detta har reglerats i Holland respektive Storbritannien. FTF menar att redogörelsen förvisso är korrekt, men att man allvarligt måste överväga om dessa regleringar har varit i kraft länge nog för att man skall kunna dra slutsatser om huruvida den finansiella rådgivningen är tillgänglig för befolkningen i stort. FTF ser betydande risk att exempelvis ett totalt förbud mot ersättning av tredje part skulle leda till att professionell finansiell rådgivning är något som bara är tillgängligt för personer med höga inkomster eller stora likvida tillgångar. Marknaden för finansiell rådgivning är i Sverige diversifierad på så sätt att befolkningen har haft ett stort utbud där finansiell rådgivning har varit möjligt att erbjuda även för mycket låga nivåer av sparande. Detta har också lett till att sparandet inom finansiella tjänster är högt i Sverige. Andra positiva effekter av detta är att det finns en förhållandevis hög medvetenhet kring finansiella tjänster. Ett totalt provisionsförbud skulle, enligt FTFs bedömning, innebära en stor risk att befolkningen som helhet över tid, blir mer ointresserade av vilken roll sparande, placeringar och finansiella tjänster påverkar vardagsekonomin. Detta skulle också kunna få mycket negativa konsekvenser inom pensionssystemen. Utredningen föreslår att i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ta in bestämmelser om att värdepappersinstitut inte får ta emot ersättningar från tredjepart när investeringsrådgivning eller portföljförvaltning tillhandahålls icke-professionella kunder om ersättningen kan påverka kundens intressen negativt. FTF menar att detta förvisso föranleder en hel del frågeställningar att lösa kring vad som är en sådan ersättning. FTF ser också att en sådan begränsning kan leda till samma typ av farhågor som ett totalt provisionsförbud enligt ovan och FTF anser att det närmre regelverket behöver utvecklas med stor eftertänksamhet. FTF förespråkar därför en modell där föreskrifterna utformas efter grundlig dialog med de nära intressentgrupperna vilket utvecklas i nästa avsnitt. Reglering av kompetenskrav, belöningssystem och ersättningssystem Utredningen föreslår att Finansinspektionen (FI), av Regeringen, skall ges i uppdrag att genom föreskrifter definiera vilka ersättningar som är att betrakta som negativa ur kundens intresse. Vidare föreslås att Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden kompletteras med en bestämmelse om att värdepappersinstitut inte ska belöna eller bedöma sin personal på ett sätt som

4 4 (7) kommer i konflikt med företagets skyldighet att iaktta kundernas intressen. Likaså föreslår utredningen att i Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ge rätt till FI att genom föreskrifter fastställa och ange kraven på kompetens och kunskap för fysiska personer som ger lämnar investeringsrådgivning eller ger information om investeringstjänster, finansiella instrument eller sidotjänster. FTF menar att helhetsgreppet av frågorna om tredjepartsprovision, belöningssystem och kompetens är mycket komplex. FTFs grundsyn är att utformning av belöningssystem i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter. När arbetstagarna är involverade i företagens processer leder det till ökad förståelse för verksamhetens mål och mening vilket är till gagn för alla intressenter samt främjar en god arbetsmiljö. Att belöningssystem kan styras i detalj genom föreskrifter är något som vi starkt emotsätter oss. Systemet där belöningssystemens detaljer regleras i centrala och lokala kollektivavtal är till fördel för alla intressenter på såväl kort som lång sikt. Parternas möjlighet att reglera lön och belöningssystem genom kollektivavtal är skyddsvärd i ett brett perspektiv och rätten bör inskränkas ytterligt restriktivt. Det finns, enligt FTF, inga skäl att befara att de kollektivavtalsslutande parterna inte skulle reglera frågan om belöningssystem på ett sätt som är lämpligt med hänseende till de lagar och föreskrifter som i övrigt omfattar hur verksamhetens bedrivs. Det torde normalt sett ligga i de anställdas intresse att belöningssystem utformas på ett sådant sätt att de främjar en sund finansiell rådgivning. FTF föreslår därför att Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden kompletteras på det sätt utredningen föreslår samt att denna bestämmelse inte skall inkräkta på parternas rätt att teckna kollektivavtal om belöningssystem. Utredningen föreslår att i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden skall tas in en bestämmelse om att värdepappersinstitut ska säkerställa att de fysiska personer som lämnar investeringsrådgivning samt information om finansiella instrument, investeringstjänster eller sidotjänster har den kunskap och kompetens som krävs för att uppfylla institutets skyldigheter gentemot sina kunder. FI föreslås ges rätt att utfärda föreskrifter som närmare anger kraven på kunskaper och kompetens. FTF håller med om att ansvaret för att arbetstagare har den kompetens som krävs för att utföra arbetet vilar på värdepappersinstitutet. FTF håller också med om att det kan finnas ett behov av att kompetenskraven i lämpliga delar regleras genom föreskrifter. Men FTF ser med stor oro på hur detta praktiskt skall hanteras så att föreskrifterna väger in alla relevanta aspekter. Att FI genom dialog med företagen i samband med tillsynsarbete och remissförfarande utger föreskrifter är en arbetsmetod FTF inte anser vara optimal för att hantera kompetenskravfrågor. FTF möter arbetsgivarna kontinuerligt i kompetensfrågor. Att arbetstagare har

5 5 (7) rätt kompetens och möjlighet att utvecklas till framtida kompetenser är självklart högt prioriterat av såväl företagen som FTF. Frågan har en spännvidd över branschens förtroende, affärsmöjligheter, medborgarnas möjlighet till god ekonomi och framtida arbetstillfällen. FTF och företagen besitter därför god kännedom om kompetensen i branschen. En annan grupp som torde ha stort intresse och kunskap om kompetensfrågor är kunderna (konsumenterna). Det gäller såväl de konsumenter som nyttjar execution only tjänster som dem som, genom olika kanaler, möter fysiska personer och får investeringsrådgivning samt information om finansiella instrument, investeringstjänster eller sidotjänster. FTF menar att FI bör verka för att träffa företrädare för dessa intressentgrupper, tillsammans och i dialogform. Med en sådan ordning, som det naturligtvis finns utrymme för FI att besluta om, menar FTF att förutsättningarna för väl avvägda föreskrifter ökar. Vidare ökar intressentgruppernas kunskap och förståelse för frågan och parterna ges goda möjligheter till att - på sätt som är utöver lag, allmänna rekommendationer eller föreskrifter - ta initiativ som ytterligare förbättrar rådgivning och information. Även i fråga om att FI föreslås få i uppdrag att föreskriva vilka typer av ersättningar som är att betrakta som negativa ur konsumentens intresse ser FTF ett behov av dialog. En konsultationsgruppering sammansatt enligt samma principer som rörande kompetenskraven enligt ovan, skulle ha stora förutsättningar att ge den bästa samlade bedömningen om vilka föreskrifter som är lämpliga för att uppnå en god och fungerande marknad. Visselblåsning och skydd mot repressalier Försäkrings- och finansbranschen är en sektor av stor vikt för samhället, där förtroende är avgörande. En väl fungerande tillsyn med konstruktiv dialog mellan tillsynsmyndigheter och företag är viktig. Att arbetstagare, utan risk för repressalier, kan väcka uppmärksamhet på ett misstänkt missförhållande är viktigt och bidrar till en bättre finansbransch. I de allra flesta fall kan naturligtvis en arbetstagare helt öppet i dialog med exempelvis sin verksamhetsledare belysa fel och brister och detta tas omhand på ett bra sätt. Det är likväl viktigt att såväl interna som externa visselblåsarsystem skapas så att, när en arbetstagare så bedömer, misstänkta brister kan anmälas på ett tryggt sätt. FTF menar att utredningen i huvudsak lämnar ett bra förslag inom detta område. Exempelvis stöder FTF förslaget om en ändring i 30 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) så att även en identifierad anmäld persons identitet skall vara sekretessbelagd. Men på en punkt anser FTF att utredningens förslag inte uppfyller direktivets intention. I MiFID II artikel 73.1b skall medlemsstaterna säkerställa att anställda vid finansiella institut som rapporterar överträdelser som begåtts inom

6 6 (7) finansinstitutet har lämpligt skydd mot åtminstone repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande behandling. Detta gäller såväl potentiella som faktiska överträdelser. (För tydlighets skull vill vi här påpeka att det i utredningen benämns artikel 73.2b, vilket är en felskrivning). FTF menar att utredningens förslag inte når upp till det skydd mot repressalier, i synnerhet inom begreppet missgynnande behandling, som anges i MiFID II. Det finns heller inget skäl att inte söka uppnå den nivån. Utredningen hänvisar dessutom till att frågan kan komma att regleras genom lagstiftning som föreslagits i SOU 2014:31. FTF vill påminna om att någon proposition ännu ej föreligger och att det därmed är svårt att ta ställning till om den kommande propositionen är tillräcklig i detta avseende. Såväl TCO som Finansförbundet har i sina remissvar rörande SOU 2014:31 uppmärksammat flera behov av förändringar som FTF ställer sig bakom. Huruvida en arbetstagare har missgynnats på grund av en visselblåsning måste rimligen bedömas utifrån ett bredare perspektiv än 7 och 18 lagen om anställningsskydd (1982:80). FTF anser att formuleringen om missgynnande behandling från MiFID artikel 73.1b bör arbetas in i lag. Arbetsmarknadens parter och samhällets rättsinstanser har därmed kapacitet att pröva frågan genom förhandling och eller process. Sanktion mot fysisk person Frågan om sanktioner mot enskilda fysiska personer i företagsledning är invecklad och kräver proportionalitet. En utveckling med en alltför stor personlig risk utifrån oklara och oförutsägbara regelverk ger stora risker att leda till en osund ersättningsstruktur. Ett sanktionssystem som rör fysiska personer måste ha hög igenkänningsfaktor med den allmänna meningen om rättssäkerhet, exempelvis att man har möjlighet att få sin sak prövad samt att sanktionen står i proportion till den skada som åsamkats. FTFs uppfattning är att utredningens förslag är balanserat och tydligt anger rättsordningen för hur sanktionsavgift för fysisk person skall bestämmas och prövas.

7 7 (7) Anders Johansson Förbundsordförande Jimmy Johnsson Föredragande Kopia till: TCO Finansinspektionen Finansförbundet Kontaktuppgifter för avsändaren: FTF facket för försäkring och finans Olof Palmes gata Stockholm E-post: