Genomförande av tjänstedirektivet

Transkript

1 NÄRINGSLIVSKONTORET Reviderad Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75 Sammanfattning av ärendet Kommunerna i landet ska komma in med yttrande över genomförande av tjänstedirektiven Ds 2008:75. Januari 2004 presenterade kommissionen sitt ursprungliga förslag till tjänstedirektiv och det var framför allt två frågor som gav upphov till omfattande debatt i många medlemsländer - den s.k. ursprungslandsprincipen och omfattningen av direktivets tillämpningsområden. Den reviderade och omarbetade tjänstedirektivet antogs i december 2006 av Europaparlamentet och senast den 28 december 2009 ska EU:s medlemsländer och EES-länderna (Island, Liechtenstein och Norge) ha genomfört direktivet. I den omarbetade tjänstedirektiven har man tagit bort den ursprungliga förslaget den s.k. ursprungslandsprincipen. Tjänstedirektivets, Ds 2008:75, regler kan delas in i fem viktiga delar, bestämmelser om administrativ förenkling, etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänsteverksamhet, tjänstemottagarnas rättigheter och tjänster kvalitet samt bestämmelser om administrativt samarbete mellan medlemsstaterna. Södertälje kommun har givits möjlighet att yttra sig över genomförandet av tjänstedirektivet. Kommunförvaltningen anser att tjänstedirektivet kan få positiva följder för den lokala och regionala nivån, framför allt för att konkurrensen förhoppningsvis ökar i samband med offentlig upphandling. Sammanfattning av Tjänstedirektivet Ett genomförande av tjänstedirektivet innebär att en mängd legala och administrativa handelshinder kan undanröjas. Det kommer att skapa goda förutsättningar för ökad tjänstehandel i Europa vilket kan göra det lättare för svenska tjänsteföretag, inte minst för små och medelstora företag, att sälja sina

2 2 tjänster på den europeiska marknaden och för europeiska företag att investera i Sverige. Tjänstedirektivet kan bidra till tillväxt och ökad sysselsättning i en sektor som är en snabb växande del av ekonomin. Tjänstedirektivet syftar till att underlätta för tjänsteföretag att etablera sig permanent och att utföra tillfälliga tjänster i andra medlemsländer. Medlemsländerna ska: förenkla formaliteter för tillträde och utövande av tjänsteverksamhet samt se till att företag kan ordna formaliteterna på distans och på elektronisk väg godta intyg från andra länders myndigheter som visar att ett företag uppfyller krav för tjänsteutövningen inrätta gemensamma kontaktpunkter genom vilka tjänsteföretagen och tjänstemottagare kan få information. Arbetsrätten I den omarbetade tjänstedirektiven har man tagit bort den ursprungliga förslaget den s.k. ursprungslandsprincipen. I den reviderade tjänstedirektivet finns både generella och mer specifika bestämmelser som klargör att arbetsrätten inte påverkas av direktivets bestämmelser. Det gäller till exempel rätten att vidta fackliga stridsåtgärder och att teckna kollektivavtal. Administrativ förenkling Tjänstedirektivet innehåller bestämmelser om administrativ förenkling som syftar till att ta bort tung och onödig byråkrati som hindrar företagsetablering och tillfällig tjänstehandel över gränserna. Enkla och elektroniska tillståndsförfaranden Medlemsländerna ska granska om de administrativa krav som i dag finns på tjänsteleverantörer som vill etablera sig eller utföra tillfälliga tjänster i ett annat land är befogade. Om ett tillståndsförfarande är onödigt betungande måste det förenklas. Tjänsteleverantörer ska kunna söka nödvändiga tillstånd på ett enkelt sätt, till exempel på elektronisk väg. Kontaktpunkter För att underlätta hanteringen och förbättra informationen till både tjänsteleverantörer och tjänstemottagare inrättas en så kallad kontaktpunkt. Tjänsteleverantörer ska endast behöva vända sig till en enda instans, det vill säga kontaktpunkten, för att fullgöra de krav som finns för att få tillträde till en marknad och för att få nödvändiga tillstånd för att få utöva en viss verksamhet. Via kontaktpunkten ska tjänsteleverantörerna: få information och relevanta blanketter

3 3 kunna lämna nödvändiga dokument och ansökningar få besked om sina ansökningar Kontaktpunkterna ska även kunna ge information till både tjänsteleverantörer och tjänstemottagare om: Krav som tjänsteleverantörer måste uppfylla för att få bedriva verksamhet i landet. Kontaktuppgifter till behöriga myndigheter. Offentliga register och databaser om tjänsteleverantörer och tjänster. Möjligheter till rättslig prövning vid tvister. Kontaktuppgifter till organisationer som erbjuder praktisk hjälp till tjänsteleverantörer och tjänstemottagare. Tekniskt stöd genom IMI I samarbete med medlemsländerna har kommissionen tagit fram ett elektroniskt system för informationsutbyte mellan medlemsländerna, IMI - Informationssystemet för den inre marknaden. Genom IMI, som är under utveckling, ska behöriga myndigheter i medlemsländerna kunna kommunicera med varandra på ett snabbt och effektivt sätt. Förutom information om behöriga myndigheter innehåller IMI bland annat färdigöversatta frågor och ett språkstöd som ska bidra till snabb och enkel kommunikation. Etableringsfrihet - och inga omotiverade tillståndskrav Tjänsteföretagen ska ha rätt att fritt utöva verksamhet, även om företagen inte är etablerade i landet. Medlemsländerna kan ställa egna krav för att tillåta en tjänsteverksamhet och hur den bedrivs. Kraven ska då vara icke-diskriminerande och motiverade av skydd av allmän ordning, säkerhet, hälsa eller miljö. Kraven får inte vara mer ingripande än vad som krävs för att uppnå syftet med dem. Vissa krav är förbjudna. Det gäller till exempel krav på att företagen, ska vara etablerade i landet ska ha tillstånd eller särskild legitimation från myndigheterna använder sig av en särskild utrustning, om det inte är motiverat av säkerheten på arbetsplatsen tillämpar särskilda avtalsförhållanden gentemot konsumenterna. För att underlätta etablering och fri rörlighet för tjänster får länderna endast tillämpa tillståndskrav som är icke-diskriminerande, motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset och proportionerliga. Leverantörer från andra länder får därmed inte behandlas annorlunda än inhemska leverantörer. De krav som ställs ska kunna motiveras med hänvisning till allmän säkerhet, folkhälsa eller djurskydd. Kraven måste också vara nödvändiga, det vill säga målet kan inte uppnås genom mindre begränsade åtgärder. Dessutom ska formerna för tillståndsgivning vara tydliga, offentliga och utformade på ett objektivt och opartiskt sätt.

4 4 Tjänsteområden som omfattas av direktivet är: Företagsrelaterade tjänster (konsulttjänster inom t.ex. ledarskap, förvaltning, certifiering och testning) Underhåll, skötsel och säkerhet Byggsektorn och arkitektverksamhet Fastighetstjänster (t.ex. fastighetsmäkleri) Turism (resebyråers och turistguiders verksamhet) Fritidsanläggningar, sportanläggningar och nöjesparker Hotell, restaurang och catering Informationstjänster (t.ex. webbportaler, nyhetsbyråer och utgivningsverksamhet) Utbildnings- och fortbildningstjänster Uthyrnings- och leasingtjänster (t.ex. biluthyrning) Hushållstjänster Tjänsteområden som undantas i direktivet är: Arbets-, skatte- och straffrätten påverkas inte av tjänstedirektivets bestämmelser. Ett antal områden är också undantagna från direktivets tillämpningsområde. Till undantagen hör: Bemanningstjänster Finansiella tjänster Säkerhetstjänster Transporttjänster Vissa speltjänster Audiovisuella tjänster och radiosändningar Tjänster som huvudsakligen finansieras med skattemedel, till exempel sociala tjänster och vårdtjänster Kvalitetshöjande åtgärder Medlemsländerna uppmanas att på olika sätt stimulera tjänsteleverantörer att frivilligt genomföra kvalitetshöjande åtgärder. Det kan till exempel handla om: certifiering och utvärdering av oberoende eller ackrediterade organ kvalitetskriterier eller kvalitetsmärkning som utarbetas av yrkesorgan och frivilliga europeiska normer.

5 5 För att konsumenterna enklare ska kunna jämföra verksamheterna i olika länder ska både tjänstemottagare och tjänsteleverantörer på ett enkelt sätt få tillgång till information om vad en viss kvalitetsmärkning betyder och om vilka kriterier som tillämpas för märkning. Konsumentorganisationer och oberoende organ uppmanas att utveckla informationen om kvaliteten på tjänster i olika länder. Klagomål För att förbättra hanteringen av klagomål ska leverantörerna ange kontaktuppgifter dit även mottagare som är bosatta i ett annat land direkt kan vända sig med förfrågningar eller klagomål. Medlemsländerna ska säkerställa att leverantörerna besvarar klagomål så snabbt som möjligt, gör sitt bästa för att finna en tillfredsställande lösning och att de informerar om möjligheter till tvistlösning utanför domstol. Effekter för kommuner Genomförande av tjänstedirektivet berör kommunerna i vissa avseenden. I egenskap av tillstånds- och tillsynsmyndigheter får kommunerna en skyldighet i den nya lagen att kommunicera på elektronisk väg med tjänsteleverantören via den gemensamma kontaktpunkten. Kommunerna får också en skyldighet att delta i det administrativa samarbetet med behöriga myndigheter i andra medlemsstater. Införlivande av tjänstedirektiven i svensk lagstiftning medför statliga beslut som innebär nya uppgifter kommunerna Kommunernas befogenheter i direktivet Föreskrifter om kommunernas befogenheter och deras åliggande kommer att meddelas i lag. Krav för etablering m.m. utgör sådant ämne som normalt ska regleras i lag och genom regelinventering har dessa lagar gåtts igenom. Närmare reglering i denna del bör finnas i kommunala föreskrifter. Kommunförvaltningens synpunkter Direktivet ställer omfattande krav på administrativ förenkling i medlemsstaterna och administrativt samarbete mellan myndigheter i medlemsstaterna. Detta för att företag från hela EU lättare ska kunna sälja tjänster i de stater där de inte är etablerade och så att EU-marknaden för tjänster "integreras". Vidare ska man koppla samman alla medlemsstaters nationella system genom en ny elektronisk plattform som heter IMI (Internal Market Information system). Från visa håll har framförts kritik mot direktivet framför allt eftersom ett antal sektorer undantas. Kommunförvaltningen anser att direktivet, trots vissa oklarheter i direktivtexten, är ett viktigt steg mot en öppnare tjänstehandel inom EU. Förvaltningen anser vidare att direktivet kan få positiva effekter framför allt för att konkurrensen förhoppningsvis ökar i samband med offentlig upphandling eftersom avsikten är att ta bort olika handelshinder och att förenkla administrationen för företagare. Det skapar också bättre förutsättningar för svenska tjänsteföretag att konkurrera på den europeiska marknaden.

6 6 Kommunförvaltningen konstaterar vidare att direktivet kommer att påverka Södertälje kommun på flera sätt inom ett flertal områden och det kommer att krävas ett omfattande arbete för att införliva direktivet. Implementering av tjänstedirektiven och ett aktivt arbete med att bearbeta marknader inom EU kan också ge kommunen större möjligheter att i samband med kommande upphandlingar få in fler anbud från utländska företag. Kommunförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Yttrandet över genomförandet av tjänstedirektivet antas som Södertälje kommuns yttrande. Kjell Hasslert Ann-Charlotte Gjöthlén Anders Kuylser Koncerndirektör Näringslivschef Upphandlingschef