Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Transkript

1 Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

2 Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet

3 Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18 Principer för upphandling 2. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, sociala- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.

4 Permanent Tillfällig Ursprungslandsprincipen Frihet att tillhandahålla tjänster (Art 56-62) Utstationering Ursprungsland med vissa inslag av arbetslandets miniminivåer Arbetsgivaren i hemlandet Arbetsgivaren i arbetslandet Likabehandling Etableringsrätt (Art 49-55) Fri rörlighet för arbetstagare (Art 45-48) Likabehandling Egenföretagare Arbetstagare

5

6 Vilka regler gäller för utstationerade arbetstagare? Utstationeringsdirektivet Värdlandet ska se till så att arbetstagare som utstationeras inom deras territorium omfattas av värdlandets regler vad gäller: Arbetstid, semesterdagar, arbetsmiljö, diskriminering samt skydd för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för unga. Minimilön, inbegripet övertidsersättning Regler för bemanningsföretag. Enligt ordalydelsen ett minimidirektiv och ska inte påverka nationella regler om rätten att vidta fackliga stridsåtgärder.

7 Vilka regler gäller för utstationerade arbetstagare? Lavaldomen EU-domstolen erkände strejkrätten som en grundläggande rättighet, men sa samtidigt att den kunde inskränkas med hänsyn till den fria rörligheten. Utstationeringsdirektivet tolkades (mot dess lydelse) som ett maximidirektiv värdländer fick inte kräva att utstationerade arbetstagare skulle omfattas av mer än den hårda kärnan och inte mer än miniminivåer.

8 Vilka regler gäller för utstationerade arbetstagare? 5 a Utstationeringslagen En stridsåtgärd mot en arbetsgivare i syfte att genom kollektivavtal få till stånd en reglering av villkoren för utstationerade arbetstagare, utom [om bemanningsföretag], får vidtas endast om de villkor som krävs 1. motsvarar villkoren i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen, 2. bara avser minimilön eller andra minimivillkor på de områden som avses i 5, och 3. är förmånligare för arbetstagarna än det som följer av 5.

9 Fri rörlighetsparadoxen Fri rörlighet för arbetstagare Likabehandling anses garantera fri rörlighet. Om en arbetstagare från ett EU-land åker och arbetar för en arbetsgivare i ett annat EU-land är värdlandet skyldigt att garantera att arbetstagaren likabehandlas. Frihet att tillhandahålla tjänster (utstationering) Likabehandling anses försvåra fri rörlighet Om samma arbetstagare skulle utföra samma arbete, och vistas lika lång tid i värdlandet, men formellt vara anställd av ett företag i ett annat EU-land är värdlandet förbjudet från att kräva likabehandling.

10 Utstationering - nuläget Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder begränsad på ett sätt som strider mot ILO:s konvention nr 87 och den Europeiska sociala stadgan. Möjligt att inom ramen för gällande rätt konkurrera med låga lönekostnader genom att utnyttja skillnader i skatter och sociala avgifter mellan länder. Svårigheter att kontrollera att reglerna följs i gränsöverskridande situationer leder till missbruk. Problem med falsk utstationering.

11 Fri rörlighet frågor till EP-kandidater Ska den fria rörligheten kunna gå före grundläggande mänskliga rättigheter? Varför/Varför inte? Likabehandling och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet är grundprinciper i EU-samarbetet. Ska det gälla alla arbetstagare? Varför/Varför inte? Är det bra att företag från ett EU-land kan bedriva verksamhet i ett annat EU-land till andra regler än värdlandets egna företag? Varför/Varför inte? Vad får det för effekter?

12 Gemensamma regler golv eller tak?

13 Gemensamma regler De flesta partier lyfter i sina valmanifest och kampanjer fram områden där de vill använda sig av EU:s möjligheter att skapa gemensamma regler för medlemsstaterna. Gemensamma regler kan skapas på olika sätt. På vissa områden är huvudregeln full harmonisering, förenklat att samma regler ska gälla i alla medlemsstater och att gemenskapslagstiftningen sätter såväl golv som tak. Inom arbetsrätt, miljö och konsumentskydd är EU:s roll, enligt fördraget, att skapa minimiregler och inte hindra någon medlemsstat från att bibehålla eller införa sådana mera långtgående skyddsåtgärder som är förenliga med fördragen.

14 Goldplating Inom ramen för EU:s regelförenklingsarbete ifrågasätts nu möjligheten att gå före och ha högre ambitioner på miljöområdet och det sociala området. Gold plating (förgyllning) pejorativ benämning på situationer där ett medlemsland har striktare regler än de miniminivåer som återfinns i EUdirektiv. Goldplating ses som ett problem då det försvårar för företag som vill verka i flera EU-länder och måste anpassa sig till olika nivåer. Att göra om golv till (rekommenderat) tak innebär en överföring av makt från medlemsstaterna till EU. Kan förändra dynamiken i EU-samarbetet fler aktörer blir defensiva.

15 Goldplating Frågor till EP-kandidater Vad tycker du att EU:s uppgift ska vara när det gäller arbetsrätt/miljöskydd/konsumentskydd att bestämma en lägsta skyddsnivå som medlemsstaterna inte får gå under eller en gemensam nivå för alla medlemsstater? Är det bra eller dåligt att EU-länder ger konsumenter/arbetstagare/miljön ett starkare skydd än det som finns i EU:s minimidirektiv? Varför? Ska EU ranka länder utifrån hur mycket de avviker från miniminivåerna med syftet att alla ska lägga sig så nära lägstanivån som möjligt? Vad får det för konsekvenser?

16 Enklare regler och mindre byråkrati

17 Regelförenkling REFIT Kommissionens arbete med Regulatory fitness and performance (REFIT) syftar till att minska regelbördan för små och medelstora företag. Bred definition av små och medelstora företag: < 250 anställda och omsättning < 50 miljoner Euro = 99 % av alla företag och 2/3 av sysselsättningen i den privata sektorn. Utgångspunkt: Små och medelstora företag ska helt undantas från ny EU-lagstiftning, om det inte är bevisligen nödvändigt att de omfattas (dock helst genom anpassade lösningar).

18 Regelförenkling REFIT Exempel: REFIT Results and Next Steps (okt 2013): Konsolidering av flera direktiv om information och samråd med arbetstagare. Förenkling av cabotagereglerna vid vägtransporter Ingen revision av carcinogendirektivet, inga förslag till direktiv om belastningsskador, inget direktiv om avtalet om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för frisörer. Analyser och faktaunderlag för REFIT ifrågasatt.

19 Regelförenkling frågor till EP-kandidater Hur ställer du dig till EU-kommissionens idé att utgångspunkten ska vara att alla små och medelstora företag ska undantas från all ny EUlagstiftning? Vet du hur EU-kommissionen definierar små och medelstora företag? Hur stor andel av alla företag och av sysselsättningen i privat sektor skulle undantas från alla EU-lagstiftning? Varför ska ett företag med 200 anställda och nästan en halv miljard kronor i omsättning undantas från arbetsmiljöbestämmelser?

20 Kontaktuppgifter Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Telefon: och E-post: