Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Transkript

1 Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då alltid är mycket bråttom att få ett besked brukar domstolen göra en preliminär bedömning av frågan inom några dagar. Om domstolen slår fast att stridsåtgärden är lovlig kan parterna utgå från det och stridsåtgärden sätts normalt i kraft. Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Det är en allmän princip att det krävs oaktsamhet för att skadestånd ska dömas ut. Undantag från den regeln s.k. strikt ansvar - ska framgå i lag och sådana finns bara i några få lagar om ansvar för elsäkerhet, järnvägstrafik mm. Har facket blivit skadeståndsskyldigt på grund av EG-rätten? Nej, EG-domstolen sa att stridsåtgärden mot Laval var olovlig, men fackens skadeståndsansvar har fastställts enligt svensk rätt. För att en stat ska bli skadeståndsskyldig för brott mot EG-rätten krävs enligt EG-domstolen att staten klart har överträtt EG-rätten, dvs varit oaktsam. Men det finns ingen grund för att döma ut skadestånd mot fackföreningar enligt EG-rätten. Det är medlemsstaterna som har förpliktelser gentemot EU. Vilken skada har Laval yrkat skadestånd för? Bolaget har yrkat ekonomiskt och allmänt skadestånd. Ekonomiskt skadestånd avser ersättning för förluster som bolaget påstår sig ha gjort. Beloppet, kr, har bolaget inte presenterat något underlag för utan självt uppskattat. Allmänt skadestånd är ett ideellt skadestånd, plåster på såren. Bolaget har yrkat kr var av Byggnads och Byggnads avdelning samt kr av Elektrikerförbundet. Vad är det som återstår för AD att ta ställning till efter EGdomstolens dom? EG-domstolen ansåg att stridsåtgärden stred mot EG-rätten och därför var olovlig. Domstolen underkände alltså den svenska lagstiftningen. Det beskedet är bindande för Arbetsdomstolen och målet nu gäller därför bara om de fackliga organisationerna ska betala skadestånd till bolaget och vem som ska stå för rättegångskostnaderna.

2 Vad innebar regeringens proposition 2009? Den proposition som regeringen presenterade i november är praktiken identisk med Lavalutredningens förslag. Vad innebar Lavalutredningens förslag 2008? Förslaget innebär att stridsåtgärder mot gästande företag endast får vidtas för krav som motsvarar villkor i centrala kollektivavtal och avse minimilön och minimivillkor som är mer förmånliga för gästande arbetstagare. Stridsåtgärderna får inte vidtas om arbetsgivaren visar att han tillämpar villkor som är lika förmånliga som minimivillkoren i det centrala kollektivavtalet. Det sistnämnda är det s.k. kryphålet. Av erfarenhet vet facken inom LO att det många gånger upprättas falska avtal. Hur såg LO på regeringens proposition och Lavalutredningens förslag? LO anser att det är bra att den svenska kollektivavtalsmodellen skall gälla även i framtiden. Kollektivavtalen kan och skall reglera löner och anställningsvillkor även för gästande företag. Samtidigt har det i båda förslagen presenterats regler som i praktiken gör kollektivavtalen frivilliga för gästande företag. Den bestämmelse som kallas kryphålet i kombination med ett omfattande skadeståndsansvar slår undan benen för kollektivavtalen. LO har också varit kritiska mot att det nationella handlingsutrymmet inte nyttjas fullt ut. Vad hände efter EU domstolens beslut? Efter EG-domstolens förhandsavgörande delade Lavalmålet upp sig i tre olika spår. Tvisten om skadeståndsansvaret fortsatte i Arbetsdomstolen. Det är den frågan som avgjorts idag. Våren 2008 tillsatte regeringen en särskild utredning under ledning av Claes Stråth som skulle utreda vilka åtgärder som lagstiftaren behövde vidta som konsekvens av Lavaldomen. Slutligen har det på europeiskt plan varit en omfattande debatt om EG-domstolens Lavaldom. Från europeisk fackföreningsrörelse krävs en revidering av utstationeringsdirektivet samt att ett socialt protokoll tillfogas EU-fördraget. Hur reagerade LO på beslutet av EUs domstol 2007? LO har riktat kraftig kritik mot domstolens beslut och menar att beslutet i vissa delar direkt strider mot vad som faktiskt står i de EU-lagar som domstolen tolkat, exempelvis utstationeringsdirektivet. Domstolen har inte beaktat vad politikerna avsett utan tolkat reglerna på egen hand och satt företagens vinstintresse framför arbetstagarnas rättigheter. Domen är en motgång för alla arbetstagare i Europa. Det är en

3 uppfattning som vi delar med samtliga fackföreningar i Europa, även fackföreningarna i de nya medlemsstaterna. LO menade dock att många av de problem som domen skapat kan lösas i Sverige om den politiska viljan finns. Samtidigt måste EU-rätten ändras men det är ett arbete som tar längre tid. Vad var det som hände i Vaxholm 2004? Ett lettiskt bolag, Laval, fick genom ett dotterbolag uppdrag att bygga en skola av Vaxholms stad. De lettiska arbetstagarna var anställda av Laval men bolaget vägrade teckna kollektivavtal med Byggnads. I entreprenadavtalet, som tidigare undertecknats mellan parterna, förutsattes ett kollektivavtal med svensk fackförening för att avtalet skulle vara giltigt. Förhandlingarna bröt samman under hösten 2004 och Byggnads fattade beslut om blockad mot Laval. Det lettiska företaget valde då att väcka talan om stridsåtgärdernas lovlighet i Arbetsdomstolen. Hade Byggnads rätt att kräva att det lettiska företaget tecknar ett kollektivavtal? Ja, enligt de svenska regler som riksdagen fattat beslut om var stridsåtgärden helt klart tillåten. Det är en rätt som vi haft i Sverige under lång tid och som skyddas av grundlagen. Varför är det så viktigt med kollektivavtal? I Sverige finns det till skillnad från många andra länder inga lagregler om löner. Utan ett kollektivavtal kan en arbetsgivare betala hur låg lön som helst. Dessutom innebär avtalen ett starkt försäkringsskydd för de anställda. Kollektivavtalen fastställer helt enkelt villkoren för hur arbete köps och säljs i Sverige. Vad handlade Lavalmålet i Arbetsdomstolen om 2005? Laval hävdade att den blockad som inleddes av Byggnads med stöd av Elektrikerna var olovlig enligt EU-rätten. Laval, som sponsrades av Svenskt Näringsliv, menade att strejkrätten i Sverige var ett hinder som försvårade företagets rätt till fri rörlighet. Laval menade att det var tillräckligt att tillämpa lönevillkoren i det lettiska kollektivavtal man tecknade efter det att Byggnads krävt svenskt avtal. I maj 2004 utvidgades EU till att omfatta en rad länder i Östeuropa med väsentligt lägre arbetskraftskostnader. Lavalkonflikten var en direkt konsekvens av skillnaderna i arbetskraftkostnader som arbetsgivare försöker tjäna pengar på. Vad frågade Arbetsdomstolen EUs domstol om? Arbetsdomstolen ställde två frågor till EUs domstol. För det första undrade man om den svenska arbetsmarknadsmodellen där fack och arbetsgivare bär ansvaret för arbetsmarknaden var förenlig med EU-rätten när det gäller utländska företag som är här med sina

4 anställda tillfälligt. För det andra undrade man om den så kallade Lex Britannia (som gör det möjligt för svenska fack att genom stridsåtgärder undantränga utländska kollektivavtal och ersätta dessa med svenska kollektivavtal) var förenlig med EU-rätten. Syftet med dessa regler är att det inte ska vara möjligt att komma till Sverige med ett utländskt kollektivavtal som är sämre än vad som är normalt här. Varför frågade Arbetsdomstolen EUs domstol? EUs domstol har monopol på att tolka EU-rätten. Detta sker i huvudsak på två sätt. Antingen väcker kommissionen talan mot en medlemsstat (fördragsbrottstalan) eller så begär en nationell domstol svar på hur EU-rätten ska förstås (förhandsavgörande). Om innebörden av EU-rätten är oklar i en tvist i en nationell domstol har EUs domstol bestämt att den nationella domstolen måste fråga EUs domstol hur EU-rätten ska tolkas. Det slutliga beslutet i tvisten ska fattas av den nationella domstolen. I Lavalmålet avgjorde dock EUs domstol alla viktiga frågor på egen hand. Vad beslutade EUs domstol i Lavalmålet? EUs domstol fastställde att den svenska arbetsmarknadsmodellen inte i sig är ett hinder för den fria rörligheten. För LO och den europeiska fackföreningsrörelsen var dock domstolens beslut i övrigt mycket överraskande. LO hade förväntat sig att de utländska arbetstagarna skulle behandlas lika som värdlandets arbetstagare. Men utstationeringsdirektivet tolkades som ett tak för de löne- och anställningsvillkor som får krävas i värdlandet. EUs domstol menade att en bojkott och fackliga stridsåtgärder endast får vidtas för att uppnå det som ryms under taket, det vill säga endast minimivillkor. EUs domstol menade också att de villkor som ställs på utländska företag måste vara så tydliga och klara att lönekostnaderna kan beräknas från hemlandet. Beslutet innebär därmed också en begränsning av den fria förhandlingsrätten. När det gäller möjligheten att undantränga utländska avtal och ersätta dem med svenska ansåg EUs domstol att de svenska Lex Britannia-reglerna var diskriminerande för utländska företag. Vad är utstationeringsdirektivet? Utstationeringsdirektivet är en EU-lag som reglerar utstationering av arbetstagare inom EU. Med utstationering menas att ett företag som är etablerat i ett visst land tillfälligt åker till ett annat EU-land med sin personal för att arbeta där. Avsikten med direktivet var att fastställa vissa grundläggande minimivillkor som värdlandet ska garantera utstationerade arbetstagare. EUs domstol gjorde en helt annan tolkning av direktivet och gjorde golvet till tak vilket förbjuder krav på bättre villkor för arbetstagarna.

5 Vad är den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet? Den hårda kärnan är ett antal arbets- och anställningsvillkor som värdlandet ska garantera utstationerade arbetstagare oavsett vilken lag som gäller för anställningsförhållandet. Sverige kan alltså enbart kräva att arbetsgivare från EU uppfyller följande krav i utstationeringsdirektivet: Längsta arbetstid och kortaste vilotid. Minsta antal betalda semesterdagar per år. Minimilön. Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen. Skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor. Lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om icke-diskriminerande behandling.