EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

Transkript

1 EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med överstatliga inslag Exklusiv, delad och stödjande befogenhet 1

2 Vad är EU? Lissabonfördraget? Förhållande till nationell rätt? Arbetsrättens position? Lissabonfördraget Ändringsfördrag Bestämmelser i de befintliga fördragen ändras, flyttas, kompletteras, raderas och omnumreras Alltså inte en ny konstitution för EU Ska förenkla och göra det lättare att överblicka Syftet är att modernisera unionen samt göra unionen bättre rustad för framtiden Lissabonfördraget Unionsfördraget (FEU) Fördraget om europeiska unionen Övergripande, inledande och grundläggande Funktionsfördraget (FEUF) Fördraget om europeiska unionens funktionssätt Mer detaljerad nivå än EU-fördraget EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna Protokoll 2

3 Hur gör EU? Vem gör vad inom EU? Organisering? Maktförhållanden? Vad styr EU:s verksamhet? En EU-rättslig rättskällelära? Institutionerna EU:s rättskällor Primärrätt Allmänna rättsprinciper Sekundärrätt Internationella avtal Praxis 3

4 Hur påverkar EU? Genomförandet av lagstiftning från EU? Kollektivavtalens ställning? Exempel Implementering av direktiv Fördragsbestämmelser: FEUF art. 151, 153, 288 Direktiv: Rådets direktiv (91/533/EG) om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet och anställningsförhållandet Nationella bestämmelser: LAS 2 4 st. 1 p. (s.k. EU-spärr) Medlemsstaterna, EU och arbetsrätten Likartade system/utgångspunkter i alla medlemsländer? Betydelse för arbetsrätten inom EU? 4

5 Arbetsrättsliga modeller inom EU Kontinentala Anglosaxiska Nordiska Östeuropeiska Allmänt om sysselsättning Arbeta för - FEUF art. 145 Samordnad sysselsättningsstrategi Främja - FEUF art. 145 Kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft Arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar Bidra - FEUF art. 147 Till en hög sysselsättningsnivå Allmänt om socialpolitik Målen ska vara att - FEUF art. 151 Främja sysselsättningen Förbättra levnads- och arbetsvillkor Åstadkomma ett fullgott socialt skydd Främja dialog mellan arbetsmarknadens parter Främja en utveckling av de mänskliga resurserna Unionen ska - FEUF art. 152 Erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse Underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter 5

6 Social sammanhållning m.m. Unionen ska sträva efter att minska skillnader mellan olika regioner Strukturfonder: Europeiska socialfonden (ESF) FEUF art. 162 Ska minska skillnaderna i välstånd och levnadsstandard mellan medlemsländerna Ekonomiska och sociala kommittén Agerar utifrån unionens allmänna intresse Företräder arbetsgivare, arbetstagare och övriga intresseorganisationer Den fria rörligheten Inte bara en grundläggande princip utan en fundamental rättighet för unionens medborgare Utgångspunkten är icke-diskriminering, FEUF art. 18 Friheterna tolkas extensivt Undantagen ska tolkas restriktivt Den inre marknaden Fri rörlighet Varor Personer Den sociala dimensionen Tjänster Kapital 6

7 Personer Inga inre gränser Hårdare kontroll vid de yttre gränserna Unionsmedborgarskapet FEUF art. 20 Medborgarnas Europa Beror av det nationella medborgarskapet Arbetstagares rörlighet Utgångspunkt FEUF art. 45 Huvudregel fri rörlighet ska säkerställas (art. 45.1) All diskriminering förbjuden i fråga om (art. 45.2): Anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor Innefattar rätt att (art. 45.3): Anta, förflytta sig, uppehålla sig, stanna kvar Arbetstagares rörlighet Undantagen FEUF art och 45.4 Får ej åberopas för att tjäna ekonomiska syften Begränsningar med hänsyn till: Allmän ordning Allmän säkerhet Allmän hälsa Offentlig tjänst Ska tolkas restriktivt 7

8 Arbetssökande, arbetslösa Fri rörlighet för att söka arbete Grundrättighet 3 månader Kan du styrka att du fortfarande aktivt söker arbete och även har en reell möjlighet att få arbete så kan du inte tvingas att lämna landet Tillgången till arbete påverkar således bedömningen Arbetssökande med rätt till arbetslöshetsunderstöd i hemlandet har rätt till detta även om denne söker arbete i annan medlemsstat Familjemedlemmar Oavsett medborgarskap - rätt att bosätta sig med arbetstagaren Rätt att ta anställning Barnen har rätt till utbildning Har i princip samma rättigheter som arbetstagaren själv Skulle motverka idén med fri rörlighet för arbetstagare om det inte även gällde familjen Etableringsfrihet FEUF art. 49 Primär etablering Sekundär etablering 8

9 Rättighetsstadgan Fritt yrkesval och rätt att arbeta - art. 15 Näringsfrihet - art. 16 Förhandlingsrätt - art. 28 Skydd mot uppsägning utan saklig grund - art. 30 Förbud mot barnarbete - art. 32 Exempel/Övningar Övning Vilken betydelse har det att EU bygger på rättslig grund? Placera in direktiv i den EU-rättsliga rättskälleläran Hur förhåller sig direktiv på EU-nivå gentemot nationell lagstiftning? Hur ser det övergripande förhållandet ut mellan EU:s institutioner? 9

10 Övning Kollektivavtal Hur förhåller sig den svenska modellen, där mycket av reglerna fastställs genom kollektivavtal, till EU-rätten? Vad skulle detta kunna tänkas leda till för konsekvenser? Övning Behövs det harmoniserade regler på arbetsrättens område inom EU? Vilka möjligheter har EU främst använt sig utav vid harmonisering på arbetsrättens område? Kan harmoniseringen inom arbetsrättens område stöta på särskilda hinder? Övning Karin har bestämt sig för att hon vill arbeta utomlands i några år. Hon funderar dock fortfarande på vilket land som särskilt skulle passa henne och det arbete hon är specialiserad inom. När hon söker efter information på Internet om utlandsarbete hittar hon en artikel med rubriken: Enklare för unionsmedborgare att söka arbete i en annan EU-medlemsstat än för en medborgare från ett land utanför EU. Karin får tyvärr kort om tid och hinner inte läsa artikeln i sin helhet, men hon kommer ihåg rubriken och återger den för dig. Beskriv för Karin vad denna rubrik tar sikte på gällande samarbetet inom EU. Glöm inte att använda dig av relevant lagstiftning i din diskussion. 10

11 Exempel Fri rörlighet De franska bönderna Hade under lång tid hindrat utländska busschaufförer att leverera importerade varor (ex. sabotage, misshandel) Frankrike hade underlåtit att vidta några åtgärder mot detta problem Kommissionen drog Frankrike inför EU-domstolen Frankrike ansågs skyldig till brott mot bestämmelserna om fri rörlighet för varor samt lojalitetsprincipen Exempel - Laval Lettiska arbetare, anställda av ett lettiskt bolag (Laval) kom till Sverige för att arbeta. Svenska fackföreningar vidtog stridsåtgärder för att förmå Laval att teckna kollektivavtal här i Sverige. Laval vägrade och ärendet gick till domstol. AD begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen som menade att åtgärderna från fackförbundens sida stred mot den fria rörligheten för tjänster. AD höll med i sak. Fackförbunden blev ålagda att betala skadestånd till Laval. EU-domstolens dom uppmärksammad. Kritikerna menar att domen går emot syftet med utstationeringsdirektivet. Påståenden: rätt eller fel? - EU-domstolen löser tvister gällande reglerna i Europakonventionen. - Europaparlamentet är den enda, av medlemsländernas folk, direktvalda institutionen inom EU. - EU-domstolens praxis hör till primärrätten. - Till sekundärrätten hör de allmänna rättsprinciperna. - Lissabonfördraget är ett ändringsfördrag i samma anda som t.ex. Maastrichtfördraget. - EU är en överstatlig organisation. - Ministerrådet kallas ibland Europeiska rådet. - Cecilia Malmström är vår svenska representant i Rådet. 11

12 Påståenden: rätt eller fel? - Den fria rörligheten för de fyra friheterna ska tolkas restriktivt. - Fri rörlighet för arbetstagare är en av de fyra friheterna. - Enligt rättighetsstadgans art. 30 ska rätten till kostnadsfri arbetsförmedling säkerställas. - Art i funktionsfördraget beskriver europaparlamentet och rådets möjligheter att besluta om åtgärder gällande kvinnor och mäns lika möjligheter i arbetslivet. - Rättighetsstadgan är inte juridiskt bindande. - Etableringsrätten är en av de fyra friheterna. 12