Tjänstedirektivet i Sverige dec 2009

Transkript

1 Tjänstedirektivet i Sverige dec 2009 Seminarium 1:5 Föreläsare Björn Björk, SKL, avdelningen för Tillväxt och Samhällsbyggnad (TS) bjorn.bjork@skl.se Caroline Wehlander, SKL, Juridiska avdelningen (J) caroline.wehlander@skl.se

2 Offentliga Rummet Norrköping, 26 maj, 2009 Tjänstedirektivet i Sverige dec 2009 Gäller tjänster på den inre marknaden som erbjuds konsumenter eller företag mot betalning. Tjänster utgör c:a 70 % av BNP och sysselsättning men bara 20 % av handeln inom EU. Analys av hinder i handelsutbytet mellan medlemsländer låg till grund för ett första förslag till TD i januari Efter omarbetning antogs TD av minsterrådet december 2006 Behöriga myndigheter är skyldiga att: besvara förfrågan från tjänsteleverantörer och myndigheter lämna information om förutsättningar (tillstånd) tillämpa elektroniskt förfarande Björn Björk, SKL, avdelningen för Tillväxt och Samhällsbyggnad (TS) Caroline Wehlander, SKL, Juridiska avdelningen (J)

3 Tjänstedirektivet och GKP / IMI Gemensam Kontakt Punkt (nationell) Kommuner (15) Information GKP elektroniskt förfarande Länsstyrelser (10) Tjänsteleverantör Ansökan/tillstånd Anmälan Centrala statliga myndigheter (50) Internal Market Information system - IMI Kontrollsystem mellan Behöriga Myndigheter Identifiering? Identifiering

4 Samhällets behov av framtidssäker IT-infrastruktur Samhällsuppdrag - Infrastruktur Kultur Telekom El, värme & VA Transport Industri Turism Media FoU Miljö Vård Lokalt näringsliv Hantverk Handel Fritid Skola Fastighet & Bygg Bank & Försäkring Omsorg Jordbruk, skog e-förvaltning processer & service verksamhetsutveckling Mobilitet gränssnitt transmission Protokoll, IP tekniska plattformar domänhantering lagring behörighet e-id signering juridik affärsmodeller licenser standards avtal Mjuk infrastruktur Interoperabilitet Nåbarhet stomnät radiolänk ADSL kabel-tv tomrör Hård infrastruktur Tillgänglighet PLC fastighetsnät WiMax kopparnät WiFi TV Radio GSM 3G lokala nät (fiber)

5 SKL huvudbudskap till staten kring IT Inga nya organisatoriska enheter, myndigheter snarare färre Inga nya tekniska stuprör snarare färre (40 års erfarenheter) Inga övervältringar av kostnader på kommuner, landsting och regioner IT-politik måste integreras med övriga politikområden, t ex vård, skola, omsorg samhällsplanering lokal och regional utveckling arbetsmarknad och sysselsättning näringslivsutveckling social- och kulturpolitik

6 Drivkrafter för e-förvaltning Nationella strategin för IT i vård och omsorg, samverkan IT i kommunal vård och omsorg IT-arkitekturfrågor, samordning och samverkan VO VO Lt arkitekturledning (beställarorganisationen) sedan länge Kommunal arkitekturgrupp (Kom förb, regioner, kommuner), inventering, analys (efter sommaren) Målsättning att skapa gemensam arkitekturledning för kommuner/landsting Nationella Geodatastrategin (inkl INSPIRE- direktivet) Regeringens e-handlingsplan / e-delegationen, samordning Regionaliseringsprocessen, utveckling och tillväxt Genomförandet av tjänstedirektivet, december 2009 LOV lag om valfrihetssystem (alt till egenproducerad kommunal service) Samhällelig krishantering (Telö 09), hållbarhet, robusthet TIFOS Folkbokföring och elektronisk legitimation, samordning Lokal servicesamverkan (SOU 2008:97), samhällsutveckling TS TS TS TS ES TS TS TS

7 Regional Samhällsorganisation Kommunalt samverkansorgan Region Traditionella Ansökningar om att bilda Regionkommuner

8 Valfrihet för kunden kräver säker, korrekt och snabb informationshantering mellan olika aktörer!

9 Den inre marknaden i EU 1945 Europas ekonomier i tvåfaldig kris medan USA och Sovjetunionen dominerar världsekonomin ödeläggelsen efter kriget strukturproblem - avsaknad av ekonomiskt samarbete efter Europa uppnår 1938 års produktionsnivå (Tyskland 1951) 1952 Kol och stålunionen (ECSC) (Frankrike, Tyskland, Belgien, Italien, Nederländerna, Luxemburg) 1957 Romfördraget (tullunion och ekonomisk union) 1958 EEC (European Economic Community) bildas, gemensam inre marknad, övergång år 1961 England, Norge, Danmark ansöker om fullvärdigt medlemskap avslås (EFTA) 1973 England, Irland, Danmark 1981 Grekland 1986 Spanien, Portugal - Enhetsakten (de fyra friheterna) 1990 Östtyskland (Tysklands återförening) 1993 EU bildas genom Maastrichtfördraget (Inte längre bara tullunion, konvergenskrav m m) 1995 Sverige, Finland, Österrike 2004 Malta, Cypern, Slovenien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern 2007 Rumänien, Bulgaren Lissabonfördraget (Irland!?) Planekonomisk dominans i politiken Marknadsliberal dominans i politiken

10 Direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden Antogs i december 2006 Den inre marknaden för tjänster för fred, tillväxt med bevarande av den europeiska modellen? Syfte Underlätta utövandet av etableringsfriheten för tjänsteleverantörer och den fria rörligheten för tjänster, samtidigt som tjänsternas höga kvalitet bibehålls (artikel 1) Implementering i medlemsstaterna Senast 28 december 2009 Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

11 Varför ett tjänstedirektiv? Vi hade redan Etableringsfrihet inom EU, art. 43 EG-fördraget Frihet att tillhandahålla tjänster inom EU, art. 49 EG-fördraget Enhetsakten 1986 men Hinder finns kvar i medlemsländerna, utvecklingen är trög Administrativa bördor (ex. tillståndskrav i olika länder), rättslig osäkerhet, osäkerhet hur systemet är uppbyggt i olika länder Bristande förtroende för utländska tjänsteleverantörer Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

12 Direktivets struktur Syfte, tillämpningsområde, relation till annan EG-rätt, definitioner (kap.1) Rätt för en tjänsteleverantör att (varaktigt) etablera sig i en annan medlemsstat (kap.3) Rätt för en tjänsteleverantör att (tillfälligt) tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat (kap. 4) Administrativ förenkling (kap. 2) Administrativt samarbete (kap. 6) Tjänsternas kvalitet (kap.5) Konvergensprogram (kap.7) Slutbestämmelser (kap.8) Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

13 Viktiga undantag: den europeiska modellen Straffrätt, dock inte straffrätt som särskilt påverkar tillträdet till eller utövande av tjänsteverksamhet Arbetsrätt Kollektivavtal och stridsåtgärder i enlighet med nationell lagstiftning och praxis som respekterar gemenskapsrätten Partiellt undantag för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

14 Direktivets tillämpningsområde Direktivet tillämpas på - konsulttjänster, biluthyrning, fastighetsmäkleri, certifiering & testing, byggtjänster, skötsel av byggnader, turism, distribution, reklam, m.m. - tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (dock endast etableringsfrihet) - avfallshantering (dock endast etableringsfrihet Direktivet tillämpas INTE på - transport, finansiella tjänster, audiovisuella tjänster, bemanning, spelverksamhet - utövande av offentlig makt - icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse - hälso- & sjukvårdstjänster - sociala tjänster - VA (dock endast etablerings frihet) Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

15 Lättare för tjänsteleverantör att etablera sig i en annan medlemsstat (art 9-15) Etableringsrätten allmänt reglerad i EG-fördraget Tydligare reglering i direktivet med utgångspunkt av rättspraxis i EG-domstolen. Varje medlemsstat ska - utvärdera de nationella/lokala tillståndsförfaranden & kraven för tillstånd - sortera bort de krav som strider mot direktivets krav på avreglering (den gråa och den svarta listan) - granska hur de andra 26 länderna avreglerat (2010) Enklare förfaranden vid tillståndsprövning, t.ex. stupstocksregel och erkännande av dokument Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

16 Lättare för tjänsteleverantör att tillfälligt tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat (art 16) Fri rörlighet för tjänster allmänt reglerad i EG-fördraget Närmare reglering i direktivet med utgångspunkt av rättspraxis i EGdomstolen - vissa krav måste utvärderas, EG-testet : medlemsstaterna får endast behålla icke-diskriminerande, nödvändiga och proportionerliga krav på tjänsteleverantören (endast hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet, folkhälsa eller miljöskydd) - vissa krav är förbjudna, t.ex. etablering i landet, särskilt avtalsförhållande med tjänstemottagaren Undantag från art 16: SGEI, VA-tjänster, avfallshantering, upphovsrätt, avfallstransporter Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

17 Lättare för tjänsteleverantörer att veta vilka krav gäller i varje medlemsstat Förenkling av förfaranden Gemensamma kontaktpunkter för företag Rätt till information Förfaranden på elektronisk väg: formaliteter för tillträde enkelt, på distans och på elektronisk väg via de gemensamma kontaktpunkterna och med de behöriga myndigheterna Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

18 Tillsynssamarbete över gränserna Myndigheter ska lämna behövligt bistånd till varandra över gränserna IMI (Internal market information system) ska användas När bistånd inte kan lämnas Varningsskyldighet Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

19 Tjänsternas kvalitet: leverantörens informationsskyldighet Information som ska lämnas på eget initiativ Information som ska lämnas när tjänstemottagaren begär det Sanktion via MFL; förbud vid vite Tjänsteleverantören ska hantera klagomål inom skälig tid och informera om tvistlösning utom domstol Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

20 Tjänstedirektivet och processer inom GKP diskussionsmodell våren 2009 färdigt förslag kommer hösten 2009 IMI (KOM) GKP Tillväxtverket Kommerskollegium Webbportal HelpDesk NIMIC Tjänsteleverantör 3.a Ansökan, steg 1 1. Information Behöriga Myndigheter Information Blanketter Fråga/Svar Genom GKP? Telefonsvar Fysisk underskrift DIMIC (Lst) Ansluten till? Ärende? Elektronisk infrastruktur Behörig Myndighet Diariesystem 4.a Tillstånd, steg 1 3.b Ansökan, steg Kvalificerade e-signaturer Elektroniskt förfarande Steg 1 = e post, pdf, diarium Steg 2 = plan för gemensam e-infrastruktur = e-formulär, kvalificerade signaturer, diarium, m m 4.b Tillstånd, steg 2

21 e-infrastruktur för anslutning till GKP Steg 1 Internetanslutning e-post e-blanketter diariesystem (bredband) Steg 2 e-legitimation, behörighet e-signatur, underskrift katalogfunktion för behöriga användare e-formulär (interaktiva) e-tjänster via portalen

22 Ansluten till GKP Internetanslutning (bredband) Inloggning till Webbportalen (namn, lösenord) Kontaktuppgifter hos behörig myndighet (BM) Länk till BM hemsida Accepterat e-blanketter hos GKP Accepterat information om BM hos GKP Utbildat hanteringsansvarig hos BM Språkskyldighet - svenska? (engelska)

23 Tjänstedirektivet och IMI Samverkan mellan behöriga myndigheter EU-kommissionen DG Market IMI-systemet inkl central help desk Internal Market Information system Statlig nivå (oblig) Kommerskollegium NIMIC National IMI Coordinator help desk Regional nivå (frivillig) Länsstyrelser - DIMIC Decentraliced IMI Coordinator help desk Behöriga myndigheter (oblig) (tillstånd) BM BM BM BM BM BM BM BM

24 Tjänstedirektivet - TILLÄMPNINGSOMRÅDE Direktivet tillämpas på - konsulttjänster, reklam, turism, biluthyrning, fastighetsmäkleri, certifiering & testing, skötsel av byggnader, byggtjänster, distribution, m.m. - tjänster av allmänt ekonomiskt intresse bl.a. - avfallshantering och - vattenförsörjning, vattendistribution avloppsvatten Direktivet tillämpas INTE på - transport, finansiella tjänster, audiovisuella tjänster, bemanning, spelverksamhet - utövande av offentlig makt - icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse - hälso- och sjukvårdstjänster - sociala tjänster - arbetsrätten Sveriges Kommuner och Landsting / Caroline Wehlander, jurist, civilrätt

25 SGI TJÄNSTER AV ALLMÄNT INTRESSE SGEI TJÄNSTER AV ALLMÄNT EKONOMISKT INTRESSE? ICKE-EKONOMISKA TJÄNSTER AV ALLMÄNT INTRESSE SGEI t.ex. Renhållning Turismtjänster El, gas, post, telekom bredband m.m. ekonomiskt SOCIALA tjänster av eller icke-ekonomiskt allmänt intresse t.ex. Socialtrygghetssystem Barnomsorg Äldreomsorg Sociala bostäder Vård TJÄNSTER AV ICKE-EKONOMISKT ALLMÄNT INTRESSE t.ex. Offentlig utbildning Rättsväsendet Försvar m.m. Avdelningen Sveriges Kommuner för tillväxt och och Landsting samhällsbyggnad, / Caroline Björn Wehlander, Björk, jurist, bjorn.bjork@skl.se civilrätt Underkastade EG-rätt om konkurrens och den inre marknaden