Offentliga Rummet, 2007 Örebro

Transkript

1 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Offentliga Rummet, 2007 Örebro Effektiv modern förvaltning med stöd av IT Björn Björk Bengt Svenson

2 Samhällsuppdrag och infrastruktur Fritid Omsorg Kultur El, värme & VA Transport Turism Media Miljö Vård Lokalt näringsliv Skola Telekom Industri FoU Hantverk Handel Fastighet & Bygg Bank & Försäkring Jordbruk, skog transmission tekniska plattformar lagring juridik affärsmodeller Processer & service Verksamhetsutveckling gränssnitt Protokoll, IP domänhantering behörighet e-id signering licenser standards avtal Mjuk infrastruktur Interoperabilitet stomnät radiolänk ADSL kabel-tv tomrör Hård infrastruktur Tillgänglighet PLC fastighetsnät WiMax kopparnät WiFi TV Radio GSM 3G lokala nät (fiber)

3 Effektiv och modern förvaltning Det offentliga uppdraget Effektiv Fokus på samspelet mellan Förvaltning medborgare/företag/förvaltning Modern Utnyttjar fortlöpande ny teknik Never ending story evolutionär utveckling

4 Utmärkande drag Medborgaren i centrum Kundanpassat På brukarens villkor Brukaren som resurs

5 IT och elektroniska kommunikationer för effektiv förvaltning på brukarens villkor med kunden i centrum

6 Anna-Stina, 87, biståndsbedömd 7 diagnoser bl a tumör, hjärt- och demenssjukdom samt upprepade urinvägsinfektioner Upphandla bredband och skriv avtal, Anna-Stina Set Top Box från El-giganten Guldpaket från Comhem (48 kanaler) E-ID från Nordea - avtal och konfigurering - avtal och konfigurering - avtal Annars kan inte kommunen installera ditt trygghetslarm! Se upp med IP-telefonin! Glöm inte att ställa krav på QoS! Du missar väl inte att besvara vår webbenkät Nöjd kund idag

7 Dialog och samverkan kring strategiska IT-frågor Identifiera områden och frågeställningar kring IT som kräver politiska ställningstaganden Beskriva Frågeställningarna och dess konsekvenser Samhälleliga förändringar medför behov av att bedöma konsekvenser och göra prioriteringar för skilda målgrupper Vilka bedömningar och prioriteringar ska göras på politisk grund och vilka vägval man kan överlämna till marknadskrafterna att avgöra? Gemensam lägesuppfattning målbild Ansvar, befogenheter samt finansieringsmodeller Handlingsberedskap Bedöma Vilka åtgärder, beslut och insatser som krävs

8 Samhällsuppdrag och infrastruktur Fritid Omsorg Kultur El, värme & VA Transport Turism Media Miljö Vård Lokalt näringsliv Skola Telekom Industri FoU Hantverk Handel Fastighet & Bygg Bank & Försäkring Jordbruk, skog transmission tekniska plattformar lagring juridik affärsmodeller Processer & service Verksamhetsutveckling gränssnitt Protokoll, IP domänhantering behörighet e-id signering licenser standards avtal Mjuk infrastruktur Interoperabilitet stomnät radiolänk ADSL kabel-tv tomrör Hård infrastruktur Tillgänglighet PLC fastighetsnät WiMax kopparnät WiFi TV Radio GSM 3G lokala nät (fiber)

9 Statligt bredbandsstöd Resultat inkl medfinansiering Finansiering per aktör: Utfall Förväntat år 2006 år 2001 Staten, stödmedel 53 % Mkr (40 %) Mkr Operatören, marknaden 29 % Mkr (45 %) Mkr Kommunen, medfinansiering 10 % 719 Mkr ( 5 %) 450 Mkr EU, Strukturfondsmedel 7 %* 513 Mkr ( 3 %) 270 Mkr Staten, reg utvecklingsmedel 1 % 50 Mkr ( 7 %) 630 Mkr Totalt Mkr Mkr * Mål 1 respektive Mål 2 Resultat av utbyggnad: 99 % av tätorter i glesbygd ( inv) och 75 % av småorter ( inv) kommer att nås av öppen och tillgänglig bredbandsutbyggnad senast 2007!

10 Effektiva elektroniska kommunikationer förutsättningar för e-samhället Tillgänglighet till e tjänster Marknaden/Offentliga Nationellt stomnät Marknaden Glesbygd 30 % befolkningen - 80 % ytan Kommuner/Marknaden (stödmedel) Tätorter 70 % befolkningen 20 % ytan Marknaden Finansiering : Offentligt 71 % Privat 29 %! Lokal access/fastighetsnät Marknaden

11 Lokala bredbandsnät, 2006 Lokala bredbandsnät finns i 173 kommuner. I 31 kommuner är nät etablerade genom olika samverkansformer. Av 173 lokala bredbandsnät ägs 90 % (156) helt eller delvis av kommuner medan 10 % (17) är privat ägda. Av 156 nät med kommunalt ägande drivs 76 % (118) i bolagsform medan 24 % (38) drivs i förvaltningsform. Kommunala investeringar, på marknadsmässig grund, kan t o m år 2006 uppskattas till drygt 14 miljarder SEK. I huvudsak installation av optisk fiber, drygt 80 %, och resterande del av aktiv utrustning och kundanslutningar. De lokala bredbandsnäten når år 2006 c:a 68 % (2,7 miljoner) hushåll av den totala bredbandsmarknaden i landet. Den vanligaste affärsidén för kommunalt ägda nät är att tillhandahålla öppen IT-infrastruktur på kommersiella villkor till andra bredbandsaktörer. 95 % erbjuder svartfiber, 81 % erbjuder även transmissionsprodukter. Konkurrens på tjänster i 63 %, (ökning med 19 % sedan 2004) Lägre priser och högre penetration i öppna, konkurrensneutrala, nät

12 Framtidssäker IT-infrastruktur Regeringens målsättning (IT-propositionen 2005): IT-infrastruktur ska möjliggöra användning av interaktiva offentliga elektroniska tjänster Kräver reflexion kring: Asymmetriska förbindelser Krav på samtrafik bredbandssamverkan Vidaresändningsplikt för vissa offentliga tjänster Prioritet för vissa offentliga tjänster Spårbarhet i enlighet med svensk offentlighetsprincip e-id SAMHÄLLETS BASKRAV = leveranssäkra tekniska försörjningssystem, kräver SAMVERKAN: elektroniska kommunikationer, el, vatten, fjärrvärme Viktigast just nu! El/TELESAMVERKAN för hållbar utveckling! Obs att elektroniska kommunikationer idag är 100% beroende av säker elförsörjning För kommunal sektor är det av avgörande betydelse för trygghet och säkerhet att veta vad man köper för att kunna göra rätt val av operatör/leverantör av produkter och tjänster när man t ex vill kunna installera trygghetslarm för äldre över ett publikt nät för elektronisk kommunikation.

13 Lärande organisationer och IT Offentlig sektor måste också i högre grad än hittills utveckla sin förmåga att använda IT på ett sätt som i organisationsteorin kallas lärande organisationer. Sådana organisationer lär av egna och andras erfarenheter och utvecklar ständigt ny kunskap och nya arbetssätt utifrån dessa. Learning by doing incitament och system för kunskapsöverföring projektorganisation mentorskap belöna återrapportering av problem och incidenter i verksamheten incidentrapportering nya former för samverkan mellan privat, offentligt sektor samt högre utbildning. kompetenscentra

14 Elektronisk identitet - e-id Sverige behöver en nationell elektronisk identitet Enkel och tillförlitlig åtkomst till offentlig service och tillhörande elektroniska tjänster kräver att medborgare och företag har tillgång till en väl fungerande nationell elektronisk identitet. En nationell elektronisk identitet är en grundläggande förutsättning för det nya samhällsbyggandet. Den främjar konkurrens och mångfald och ger upphov till innovativ utveckling inom såväl offentlig som privat sektor. Ståndpunkter: Staten utfärdar, garanterar och finansierar en nationell elektronisk identitet för fysiska och juridiska personer. Funktionen för kontroll av giltighet skall vara skattefinansierad. Den elektroniska identiteten ska vara helt skild från roll- och behörighetshantering samt vara tillgänglig på olika bärare, såväl programvara som fysiska, t ex plastkort eller SIM-kort Den elektroniska identiteten ska bygga på en nationell enhetlig och långsiktigt hållbar infrastruktur. Det ska vara möjligt för andra aktörer att använda den nationella elektroniska identitetsfunktionen i sina tillämpningar. Anm: Skilj mellan infrastruktur (e-id) och innehållstjänst (behörighet): e-identitet generell, internationell, knuten till en fysisk/juridisk person, utfärdas av staten, samhällsfinansierad e-behörighet sektorsspecifik, knuten till fysisk/juridisk persons identitet, utfärdas av respektive aktör, sektorsfinansierad

15 Verksamhetens inriktning SKL Inriktningsområde: IT för en effektivare verksamhet Inriktningsmål 2009 Den nationella IT-strategin har antagits och tillämpas i kommuner och landsting. Medlemmarna har god tillgång till förvaltningsgemensamma funktioner (e-id, lagring, framtidssäker IT-infrastruktur etc.) i sitt utvecklingsoch effektiviseringsarbete. Nationella genombrott har uppnåtts när det gäller användningen av e-id, e-handel och utbyte av patientinformation. Juridiska hinder för samverkan har undanröjts

16 Insatsområden

17 E-förvaltningsutveckling i Sveriges kommuner 2006

18 Undersökningen om förändringsarbetet mot en effektiv modern förvaltning. Syftet Att rita kartan och ta reda på hur långt utvecklingen i kommunerna har nått mot den moderna förvaltningen. Att vara ett instrument för det lokala ledarskapet i lednings- och förändringsarbetet. Att vara till hjälp i förbundens intressebevakning Att agera proaktivt med koppling till statlig och EUambition att skapa indikatorer för utvecklingen av modern förvaltning.

19 Undersökningen om förändringsarbetet mot en modern e-förvaltning. Mål Generellt tydliggöra men också att stimulera och stödja en lokal diskussion om: Hur ser visionen om den moderna förvaltningen ut? Vilka speciella kännetecken utmärker en organisation som utvecklats till en modern e-förvaltning? Vilka är indikatorerna på hur vi ligger till i förändringsarbetet mot en modern förvaltning? Visa på var vi är i utvecklingstrappan och ge ett underlag för att föra operativa diskussioner om hur går vi vidare?

20 Styrning och ledning totalt 4,0 3,0 2,3 2,0 1,0 IT-plattform hård och mjuk infrastruktur 2,4 0,0 2,4 Samverkan och ITekonomi 2,1 Förändringsledning och kommunikation 3,5 3,0 2,5 2,3 2,0 1,5 1,

21 Hörnstenars angivna medelvärde sorterade efter kommunstorlek 3 2,5 2 Styrning och ledning totalt Förändringsledning och kommunikation IT-plattform hård och mjuk infrastruktur totalt e-förvaltning 1, Samverkan och ITekonomi = inte alls; 2=i viss omfattning; 3=i stor omfattning; 4=fullt ut

22 3,0 Respondentens svar beroende av yrkesroll/ansvar 2,5 2,0 Övriga Kommunchef er Itchef er Informatörer Ekonomer administratörer 1,5 Styrning och Samverkan Förändringsledning och hård IT-plattform ledning och ITekonomi kommunikation och mjuk inf rastruktur 1= inte alls; 2=i viss omfattning; 3=i stor omfattning; 4=fullt ut

23 Samlade erfarenheter av IT som tillväxtfaktor % av omorganisationer fallerar % av större IT-projekt fallerar % av outsourcing projekt fallerar Vad betyder det för produktivitetsökning och hållbar tillväxt? Rapporter - verksamhetsanknytning är dålig/saknas Snabba enkla lösningar (konsulter) Problembeskrivningar är dåliga/saknas System för att rätt kunskaper tillförs verksamheten saknas - SKB Ingen modell för hur värde/nytta tillförs verksamheten - Fördelningsnyckel Kostnadsdrivande för kommunal sektor - Finansieringsprincipen Särintressen ofta för stort inflytande Sektoriseringen Helhetssyn i planeringsarbetet genomförande i små steg Överläggningar och samsyn kring gemensam målbild!