Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL"

Ann-Marie Hedlund
för 10 år sedan
Visningar:

1 Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL

2 Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför

3 Det handlar om att tillmötesgå medborgarnas förväntningar

5 Det är förvånande att politiker inte har krävt mer på det här området

6 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Sex insatsområden: - revidera lagar och regelverk - gemensam informationsstruktur - utveckla teknisk infrastruktur - förbättra systemens användbarhet - skapa åtkomst till nödvändig information - öka tillgängligheten för befolkningen

utveckla teknisk infrastruktur - förbättra systemens användbarhet -

7 ehälsa i samverkan - Koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg - Ersatte beställarkansli, beställarledning och beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg - Tar utgångspunkt i en gemensam handlingsplan för samtliga landsting och regioner De 21 huvudmännen investerar drygt 250 miljoner per år - Fokus: Från teknik till nytta i vård och omsorg

nationell IT i vård och omsorg - Tar utgångspunkt i en gemensam handlingsplan för samtliga landsting och

8 ehälsa i samverkan - Etablerade lösningar och stöd som vidareutvecklas: - Invånartjänster 1177, råd om vård på webb och telefon UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet - Vårdgivartjänster Nationell Patientöversikt (NPÖ), en tjänst för sammanhållen journalföring - Infrastrukturella lösningar SITHS, e-tjänstelegitimationen HSA, som klargör roller och arbetsuppgifter för vård- och omsorgspersonal BIF, säkerhetstjänster utifrån kraven i patientdatalagen

se, ungdomsmottagningen på nätet - Vårdgivartjänster Nationell Patientöversikt (NPÖ), en tjänst för sammanhållen

9 Hur delaktiga är kommunerna i arbetet runt nationella IT-strategin?

10 Hur delaktiga är kommunerna i arbetet runt nationella IT-strategin?

11 Hur har man börjat arbeta med strategin? - Vi för diskussioner runt införandet. K-dir - Vi har tillsatt en arbetsgrupp på länsnivå. Soc-chef - Mitt viktigaste projekt just nu. Ordf soc-nämnd - Vi drar på som sjukhus, men det är svårt om inte hela landstinget är med. Sjh-dir - Ihop med vår IT-avdelning har vi implementerat det mesta av IT-strategin i vår handlingsplan. Sjv-dir - Vi har börjat med 1177, mina vårdkontakter, HSAkatalogen, e-recept och SITT. Sjv-dir

Ordf soc-nämnd - Vi drar på som sjukhus, men det är svårt om inte hela landstinget är med.

12 Vad skulle den största fördelen om strategin genomfördes? - Brukaren får större valmöjlighet när det gäller vård och möjlighet att - söka det som passar bäst. K-dir - Enklare och fortare och man slipper faxa. K-dir - Det blir tryggt, säkert och tydligare. Soc-chef - Koll på kostnaderna på olika nivåer. Ord soc.n - Det blir en säkrare vård med bättre beslutsunderlag. Sjh-dir - Lättare att skapa kvalitetskontroll. Privat vårdgivare

K-dir - Enklare och fortare och man slipper faxa. K-dir - Det blir tryggt, säkert och tydligare.

13 Ser du några hinder för att strategin ska kunna genomföras?

14 Vilka hinder ser man? - Det läggs mycket ansvar på kommunerna, men det kostar ju också, det är otydligt vem som ska stå för kostnaden. K-dir - Professionen stretar och man skyller på sekretessen. Soc-chef - Det är stuprör och väggar mellan myndigheterna. Ordf soc-nämnd - Stora projekt kommer aldrig att lyckas så länge de inte görs nerifrån och upp. Pv-chef - Okunskap och oförmåga att prioritera resurser. Lt-dir - Många har redan investerat i de lösningar och system man har. Ordf HSN

K-dir - Professionen stretar och man skyller på sekretessen. Soc-chef - Det är stuprör och väggar mellan myndigheterna.

15 Kommunal IT-samverkan vård och omsorg - Milstolpar Vidgas till att omfatta inte bara äldreområdet utan också hela socialtjänstens område. - Organisation för erfarenhetsutbyte och samverkan lokalt, regionalt och nationellt har byggts upp med finansiellt stöd och med länen som bas. - Socialtjänstprocessen och dess flöden har kartlagts och levererats till Socialstyrelsen och SKL har initierat ett samarbete för att få fram en nationell informationsstruktur för socialtjänstens område. - Kommunernas IT-infrastruktur har i detalj kartlagts. 238 kommuner har deltagit i studien.

- Socialtjänstprocessen och dess flöden har kartlagts och levererats till Socialstyrelsen och SKL har initierat ett samarbete för att få fram en

16 Slutsatser av 2009 års kartläggning - Stora personella insatser och investeringar i ny teknik behövs i de allra flesta kommuner både för utveckling av processer och för ersättning av gammal teknik om vi skall nå de nationella målen med IT-strategin. - Läget för kommuner med mindre än invånare är särskilt bekymmersamt dvs. 193 av 238 (80% av kommunerna i undersökningen).

gammal teknik om vi skall nå de nationella målen med IT-strategin.

17 IT-spaning i kommunerna - Synen på e-förvaltning har mognat. - Påvisat samband mellan kommunstorlek och positiv utveckling inom e-förvaltningsutveckling. - Många kommuner saknar fortfarande nedtecknade e-strategier och riktlinjer för hur e-förvaltningsutveckling skall integreras i kommunens verksamhetsutveckling. - Utvecklingsområde för kommuner att underlätta samverkan genom att öppna upp IT-systemen. - Hos många kommuner har utvecklings- och förändringsarbete med hjälp av IT inte upptagits som en styrning och ledningsfråga.

- Många kommuner saknar fortfarande nedtecknade e-strategier och riktlinjer för hur e-förvaltningsutveckling skall integreras i

18 Hur har arbetet med e-tjänster sett ut hittills? Individuella e-tjänster Automatiserad samverkan Integrerade e-tjänster - Individuella e-tjänster - Effektivisering av egen organisation - Nytta tillfaller egen organisation - Medborgaren har en motpart - Ex. förnya boendeparkering, ansöka om barnomsorg - Integrerade e-tjänster - Fler aktörer samverkar - Nyttan tillfaller samtliga aktörer - Medborgaren har en motpart även om fler aktörer är delaktiga - Automatiserad samverkan - E-tjänster realiserar samhällsnytta - Nytta kan tillfalla tredje part

Nytta tillfaller egen organisation - Medborgaren har en motpart - Ex.

19 Det behövs standardiseringar och gemensamma lösningar

20 E-delegationens strategi

Utmaningar och möjligheter för kommuner som vill införa e-tjänster Styrkor Ökat medborgarinflytande Ökad nöjdhet bland medborgare och

Svagheter E-förvaltning kan ses som en IT-fråga Kräver resurser och investeringar Mindre kommuner har lägre möjlighet att göra

Möjligheter Stor efterfrågan på e-tjänsten från medborgare och företag Goda exempel bland kommuner Möjlighet till samarbete

och blir verkstad Hot Nationellt e-id saknas Standarder för infoutbyte mellan stat, kommun och landsting saknas Gemensamma lösningar

21 Utmaningar och möjligheter för kommuner som vill införa e-tjänster Styrkor Ökat medborgarinflytande Ökad nöjdhet bland medborgare och företag Förenklingar för medborgar och företag Minskad administration Effektivisering och resursfrigörande Kunskap och kompetens Svagheter E-förvaltning kan ses som en IT-fråga Kräver resurser och investeringar Mindre kommuner har lägre möjlighet att göra investeringar i teknik Känslig information hanteras elektroniskt Suboptimering, flera kommuner står inför samma utmaningar Möjligheter Stor efterfrågan på e-tjänsten från medborgare och företag Goda exempel bland kommuner Möjlighet till samarbete (plattform) Ny teknik möjliggörare Möjlighet till återanvändning m öppna standarder och öppen programvara E-delegationen banar vägen och blir verkstad Hot Nationellt e-id saknas Standarder för infoutbyte mellan stat, kommun och landsting saknas Gemensamma lösningar kräver finansiering, mandat och organisation Rättsliga hinder Forum för erfarenhetsutbyte saknas? Framtidens e-tjänster kan utestänga Splittrat engagemang kring e-frågan

22 Det finns ingen samsyn. Det behöver bli mer synkroniserat

23 Ta utgångspunkt i det pågående arbetet inom vård och omsorg

24 Det går inte att skylla på tekniken längre

25 Samverkan är på allas läppar och det känns ärligt menat.

26 SKL bör peka med hela handen, ha ett koncerntänk

27 Det behövs en målbild som förtydligar varför man ska arbeta med frågan lokalt

28 Vad ska SKL göra? Staten, SKL, Kommuner Pilotprojekt Övriga projekt - Kommunal IT-samverkan vård och omsorg - E-handel Staten, SKL E-legitimation Standardisering Rättsliga frågor Finansiering SKL, Kommuner Handlingsplan och målbild FoU Erfarenhetsutbyte Regionala konferenser Nyhetsbrev Kartläggningar Forum för samordning

29 Förslag prioriterade e-tjänster Bastjänster - Myndighetsgemensam informationsmottagningstjänst - Företagsregister - Gemensam medborgarinformation - Geodataportal - Informationsdelning vid kris - Informationsväg Försäkringskassa vården - Mina Sidor - Minskat uppgiftslämnande för företag - Papperslös handläggning vid jordbruksstöd - Sammanhållen konkursprocess - Vidareutveckling av verksamt - Åtkomst egen information - förare

30 SKL:s prioriterade fråga Fler e-tjänster Projektgrupp Bengt Svensson Björn Björk Catharina Mann Christer Haglund Kerstin Wiss Holmdahl Alexandra Svensson Åsa Zetterberg, projektledare

Relevanta dokument

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt