Tjänstedirektivet - en översiktlig guide

Transkript

1 Enheten för inre marknaden och tekniska regler Markos Montmar Stavroulakis PM Dnr Tjänstedirektivet - en översiktlig guide Den 11 december 2006 antog EU:s ministerråd direktivet om tjänster. 1 Medlemsstaterna har därefter tre år på sig att införliva direktivet i den egna lagstiftningen. Det innebär att senast i december 2009 ska länderna ha börjat tillämpa direktivet. Kollegiets huvudbudskap om tjänstedirektivet: Ett viktigt första steg mot en alltmer liberaliserad tjänstehandel Trots vissa oklarheter i direktivtexten är tjänstedirektivet ett viktigt steg mot en allt mer liberaliserad tjänstehandel. 2 Direktivet innehåller tydliga fördelar för tjänsteföretagen som de tidigare saknat. Detta omfattar direktivet Direktivet ska tillämpas på tjänster som tillhandahålls av en tjänsteleverantör som är etablerad i ett EU- eller EES-land. Företag som omfattas av direktivet är: tjänsteleverantörer som tillfälligt utför en tjänst i ett annat land inom EU/EES- området. tjänsteföretag som vill etablera sig ett annat land inom EU/EESområdet. 1 Tjänstedirektivet har beteckningen 2006/123/EG 2 Den främsta svårigheten ligger i uttolkningen av innehållet i den princip om frihet att tillhandahålla tjänster och som ligger till grund för direktivet. Ett annat exempel är oklarheten i vad som blir effekten av att en medlemsstat underlåter att följa direktivets krav när det gäller den s.k. ingripandemekanismen (administrativt samarbete och anmälan till kommissionen). B O X 6803, S T O C K H O L M B E S Ö K S A D R E S S : D R O T T N I N G G A T A N 89 T E L E F O N : , FAX E - P O S T : R E G I S T R A T O K O M M E R S. S E W W W.KOMMERS.SE

2 Pm 2(8) Direktivet innehåller ingen positivlista på vilka tjänster som omfattas utan bara en exemplifierande uppräkning av olika tjänstesektorer. Direktivet tillämpas bl.a. för följande områden: Företagsrelaterade tjänster t ex: Konsulttjänster inom ledarskap och förvaltning Certifiering och testning av produkter Viss fastighetsservice (inklusive kontorsunderhåll och annan kontorsservice) Reklam Rekryteringstjänster Handelsagenter Tjänster till företag och konsumenter t ex: Juridisk rådgivning Skatterådgivning Tjänster som berör fastigheter t.ex. fastighetsmäkleri, byggverksamhet Arkitektverksamhet Distribution Mässarrangemang Biluthyrning Resebyråverksamhet Konsumenttjänster t.ex.: Turism (t.ex. turistguiders arbete) Fritidsanläggningar Idrottsanläggningar och nöjesparker Vissa sociala tjänster, t ex. hushållstjänster och hemhjälp till äldre. Direktivet gäller inte Bemanningsföretagens verksamhet, Finansiella tjänster (banktjänster, försäkringar etc.). Transporttjänster (inklusive hamntjänster), Vaktbolagens säkerhetstjänster, Spel, Vissa sociala tjänster t.ex. barnomsorg, Vårdtjänster

3 Pm 3(8) I övrigt är det viktigt att understryka att Direktivet är inte tillämpligt då ett företag från ett land utanför EU/EES tillfälligt vill bedriva sin verksamhet i ett EU-land. Direktivet påverkar inte arbetsrätten (t.ex. anställningsvillkor, rätten att vidta stridsåtgärder och rätten att sluta kollektivavtal, arbetarskyddet). Direktivet tvingar inte medlemsstaterna att avskaffa statliga monopol. Ansvar för tillsynen över gästande tjänsteföretag Myndigheterna i det land där tjänsteföretag tillfälligt befinner sig ansvarar för tillsynen över gästande företag. Myndigheternas tillsyn underlättas genom inrättandet av en särskild varningsmekanism som helt enkelt innebär att medlemsländernas myndigheter ska varna varandra och kommissionen för tjänsteutövare som i sin verksamhet kan orsaka allvarlig skada för folkhälsan eller miljön. 3 I de fall där direktivet uppställer ett krav på administrativt samarbete mellan värdlandets myndigheter och myndigheterna i det land där företaget är stadigvarande etablerat ska detta ske genom användning av kontaktpunkter. Kontaktpunkterna kommunicerar med hjälp av ett särskilt informationsverktyg för elektronisk kommunikation (Internal Market Information System, IMI). Syftet med IMI är underlätta för myndigheterna inom EU/EES att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-rätten att samarbeta för att undvika att oberättigade handelshinder uppkommer. 3 Denna varningsmekanism ska inte sammanblandas med den s.k. ingripandemekanism som myndigheterna i värdlandet i vissa fall är skyldiga att använda om de vill stoppa ett gästande tjänsteföretags verksamhet. Varningsmekanismen är ett redskap för myndigheter att hjälpa varandra att identifiera aktörer som bedriver verksamhet som är farlig. Ingripandemekanismen är ett skydd för gästande tjänsteföretag och syftar till att säkerställa att ett ingripande inte sker i strid mot EG-rätten.

4 Pm 4(8) Två nyttoaspekter med direktivet för tjänsteföretagen 1. Dagens princip om ömsesidigt erkännande förstärks Medlemsstaternas möjligheter att hindra den fria rörligheten för tjänster begränsas genom att de tvingande allmänintressen 4 som får åberopas av en myndighet blir färre än vad som är fallet idag. Därmed utvidgas företagens möjligheter till tillträde till en ny tjänstemarknad. Nedan följer verkliga exempel på handelshinder som hade varit lättare att komma tillrätta med om det nya tjänstedirektivet hade varit i kraft. Exempel 1 SOLVIT-ärende 1381/02/UK Brittiska tjänsteutövare hindrades av den franska Yrkesinspektionen från att fullgöra sitt arbete inom byggbranschen i samband med ett tillfälligt uppdrag (6 månader). Orsaken var att det brittiska företaget inte registrerat sig hos myndigheten. Med tjänstedirektivet hade artikel 16 om frihet att tillhandahålla tjänster kunnat åberopas. I artikel 16.2 förbjuds krav av det här slaget. I detta fall hade kravet på registrering svårligen kunnat motivera tvingande allmänintressen som man får åberopa för att hindra tillfällig tjänsteutövning enligt direktivet. Exempel 2 SOLVIT-ärende 19241/05/SL Ärendet handlade om en slovakisk turistguide som greps av italiensk polis. Guiden tvingades betala böter på 1000 euro på grund av att han inte föranmält sig hos den ansvariga italienska myndigheten. Detta är förbjudet enligt artikel 16.2 i direktivet. 4 Exempel på vad som kan utgöra ett tvingande allmänintresse är hänsyn till folkhälsan, djurskyddet, eller konsumentskydd.

5 Pm 5(8) Exempel 3 SOLVIT-ärende 6721/04/LI och SOLVIT-ärende 17161/05/LU Tyskt förbud mot anlitande av patentombud som inte är etablerade i Tyskland. Enligt den tyska patentlagen uppställs krav på att ett patentombud måste agera genom en etablering i Tyskland eller genom samarbete med en i Tyskland bosatt advokat, för att få representera sina klienter inför tysk domstol. Detta innebär ett handelshinder för patentombud som är etablerade i andra EU/EES-länder att tillfälligt tillhandahålla sina tjänster som ombud i Tyskland. Artikel 16.2 förbjuder den här typen av krav. Exempel 4 SOLVIT-ärende 9841/04/FR Handelshindret gällde ett spanskt krav på försäljare som arbetar på mässor. De måste infinna sig personligen vid den lokala polisstationen för att ansöka om ett NIE-kort (ett kort med ID-nummer för utlänningar). Åtta dagar efter ansökan anmodas sökanden att infinna sig på poliskontoret igen för att hämta upp sitt ID-kort. Detta administrativa krav är svårt för tillfälligt verksamma mässförsäljare att uppfylla, eftersom mässorna i sig inte varar längre än ett par dagar. I praktiken har detta lett till att den franske tjänsteutövaren tvingats bryta sina avtal med arrangörer och avstå från mässförsäljningen. Artikel 16.2 förbjuder även den här typen av krav. 2. Företagens rättsäkerhet stärks I samband med genomförande av direktivet tvingas medlemsstaterna att gå igenom sina lagar så att de överensstämmer med tjänstedirektivet och EG-domstolens praxis. Exempel på vilken typ av regler som ska utvärderas vid en sådan genomgång är regler som innebär att tillstånd krävs för rätten att utöva en tjänst. Exempel 5 SOLVIT-ärende 11821/04/CZ Ett tjeckiskt företag ville etablera ett dotterbolag i Luxemburg. Rätten att etablera sig förutsatte ett bankkonto hos någon av de luxemburgska bankerna, arbetstillstånd för bolagsmännen och dessutom ett krav på att företaget redan måste vara etablerat i Luxemburg sedan tidigare. Detta är inte tillåtet enligt direktivet.

6 Pm 6(8) När en myndighet vill ingripa mot ett gästande företag och som skäl åberopar brister i tjänsternas säkerhet finns en skyldighet till administrativt samarbete med myndigheterna i företagets etableringsland. Myndigheterna ska härvid utbyta information om vilka krav tjänsteföretaget redan uppfyller och hur tillsynen går till i företagets hemland. Först om problemet inte löses genom detta samarbete ska kommissionen godkänna en ansökan från den myndighet som vill göra ingripandet genom att ta ställning till om hindret är förenligt med EG-rätten (ingripandemekanismen). Exempel 6 SOLVIT-ärende 10681/04/DE Ärendet handlade om en tysk installatör av byggställningar som ville vara tillfälligt verksam på Irland. Den irländska myndigheten krävde en kompletterande teoretisk vidareutbildning och två års irländsk yrkespraktik. Annars fick inte tjänsteutövaren bygga ställningar som var högre än sju meter. Kravet ställdes utan att myndigheten tog ställning till och värderade de tyska kvalifikationer som tjänsteutövaren redan hade. Den tyska handelskammaren på Irland försåg den irländska myndigheten med nödvändiga underlag, vilket ledde till att handelshindret löstes. En stupstocksregel införs för de fall där det krävs tillstånd för att få utöva en tjänst. Har medlemsstatens myndighet inte fattat beslut i tillståndsärendet inom den tidsfrist som staten själv ställt upp ska den tillåta tjänsteutövning. Det finns dock möjlighet för medlemsstaten att förlänga tidsfristen om ärendet är komplext och detta kan motiveras innan tidsfristen gått ut.

7 Pm 7(8) Nedan följer exempel på hinder som avhjälps genom den nya stupstocksregeln: Exempel 7 SOLVIT-ärende 1662/02/PT Utfärdande av en E 101-blankett 5 för betalning av sociala avgifter för tillfällig tjänsteutövning tog orimligt lång tid. En nederländsk företagare, verksamt i Portugal, tillhandahöll dykartjänster på frilansbasis. Företagaren hade vid upprepade tillfällen under de senaste fyra åren begärt att den regionala portugisiska myndigheten skulle utfärda en E 101-blankett. Denna begäran hade inte efterkommits på grund av långsam handläggning. Utan blanketten tvingades företaget avstå från flera tillfälliga tjänsteuppdrag. Utan blanketten blev företagaren skyldig att betala dubbla sociala avgifter, vilket ledde till att företagaren tvingas avstå från mellan procent av arvodet för den utförda tjänsten. Exempel 8 SOLVIT-ärende 19941/05/DE Ett tyskt företag som tillhandahöll miljötjänster (hantering av elektronikskrot) hindrades på grund av fördröjda tillstånd från den ansvariga myndigheten i Luxemburg. Kravet på tillstånd motiverades av miljöskäl, som är ett legitimt skyddsintresse. Men i det här fallet hade den ansvariga myndigheten inte fattat något beslut trots att nästan halvannat år gått sedan en komplett ansökan lämnades in av tjänsteutövaren. Direktivet ålägger medlemsstaterna att inrätta kontaktpunkter som ska underlätta marknadstillträdet för tjänsteföretagen. Kontaktpunkterna ska på ett lättillgängligt sätt erbjuda information som är viktigt för att tjänsteföretagen ska få marknadstillträde (antingen för etablering eller för tillfällig tjänsteutövning). Informationen ska vara aktuell, tydlig, lättbegriplig och tillgänglig på elektronisk väg. En begäran om information ska besvaras så snart som möjligt. Kontaktpunkternas arbete handlar inte bara om att förmedla information. Genom kontaktpunkterna ska tjänsteföretagen kunna få hjälp med alla förfaranden och formaliteter som krävs för tillträde till marknaden. Det kan gälla deklarationer, anmälningar och ansökningar om tillstånd hos behörig myndighet eller att bli upptagen i ett register. Direktivet nämner även att kontaktpunkterna ska vara till hjälp för ett tjänsteföretag som för sitt tillträde är i 5 E 101-blankett: Blanketten är ett intyg som talar om vilket lands socialförsäkringslagstiftning den sökande omfattas av.

8 Pm 8(8) behov av att bli registrerad hos en yrkesorganisation eller branschorganisation. I direktivet sägs att denna kontaktpunktfunktion inte ska påverka ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska vidare se till att alla formaliteter som är nödvändiga för tillträde ska kunna fullgöras enkelt, på distans och på elektronisk väg via kontaktpunkten och med de behöriga myndigheterna. Information som kontaktpunkterna specifikt ska erbjuda rör: Information om krav, förfaranden och formaliteter som tjänsteleverantörer måste fullgöra för att få tillträde. På begäran ska även information ges kring hur krav ska tolkas. Begriplig och praktisk vägledning kring förfaranden och formaliteter ska lämnas. Kontaktuppgifter till behöriga myndigheter för olika tjänsteverksamheter. Information om hur och i vilken mån företagen kan ges tillgång till offentliga register och databaser som rör tjänsteleverantörer eller tjänster. Information om vilka möjligheter till rättslig prövning som finns vid tvister med behöriga myndigheter, med andra tjänsteleverantörer eller med tjänstemottagare. Kontaktuppgifter till andra sammanslutningar och organisationer än behöriga myndigheter, dit gästande tjänsteföretag kan vända sig för att få praktisk hjälp. Exempel 9 SOLVIT-ärende 9361/04/DE Enligt belgisk rätt måste byggtjänstföretag, innan tjänsterna kan tillhandahållas, registrera sig hos den ansvariga regionala tillsynsmyndigheten. På grund av oklarheter kring själva registreringsförfarandet och långsam handläggning hindrades det tyska företagets tillträde till den belgiska marknaden. Företagets situation försvårades av att tjänsteföretaget inte fick korrekt information om vilka krav som låg till grund för en registrering i Belgien och huruvida företaget uppfyllde dessa krav. Fallet drevs av Tyskland som ett pilotfall mot Belgien, eftersom ett betydande antal tyska byggbolag haft samma problem med registreringen (handläggningstiderna överstiger ofta 4 månader). I detta fall hade företaget haft nytta av korrekt och lättillgänglig information från en central kontaktpunkt inför det att en ansökan gjordes hos den behöriga myndigheten.