Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Transkript

1 R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet - Ett aktivt stöd i rättsprocessen (SOU 2007:6). Förslag till lag om ändring i lag om målsägandebiträde 1 Advokatsamfundet tillstyrker förslaget om att målsägandebiträde skall förordnas i mål om brott enligt 6 kap. brottsbalken. Advokatsamfundet anser dock inte att det finns skäl att göra undantag avseende förordnande av målsägandebiträde vid sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 brottsbalken. En målsägande som utsatts för sexualbrott har normalt ett stort behov av att erhålla det stöd som ett målsägandebiträde kan ge. Sexualbrott brukar medföra att målsäganden känner sig kränkt och det är många gånger svårt för målsäganden att orka med ingående polisförhör, läkarundersökningar och en eventuell rättegång. Vid denna typ av brott finns det inte skäl för att göra någon prövning av målsägandens behov av att få ett målsägandebiträde förordnat. Advokatsamfundet tillstyrker att ett andra stycke införs i detta lagrum, i vilket det föreskrivs att målsägandebiträde skall förordnas vid brott på vilka fängelse kan följa om målsäganden är under 18 år, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde. Detta lagrum skall gälla vid de fall då lagen om särskild ställföreträdare för barn inte är tillämplig. Det framgår av utredningen att personer under 18 år oftare utsätts för allvarliga brott, som våld eller hot än andra grupper i samhället. Barn eller ungdomar har normalt svårare än vuxna att tillvarata sina intressen under en förundersökning och eventuellt följande

2 2 rättegång. De barn eller ungdomar som har utsatts för brott har behov av att få det stöd som ett målsägandebiträde kan ge och deras behov av biträde skall inte behöva ifrågasättas. 3 Advokatsamfundet tillstyrker att det är målsägandebiträdets uppgift att föra målsägandens talan om enskilt anspråk i anledning av brottet. Det framgår av utredningen att i de fall det finns ett målsägandebiträde förordnat är det denne som brukar föra målsägandens talan om enskilt anspråk. Den reglering som föreslås innebär i praktiken endast ett klargörande av ansvarsfördelningen mellan målsägandebiträdet och åklagaren. Utredningen har föreslagit att det i lagtexten skall anges att målsägandebiträdet i skälig omfattning ska bistå målsäganden med att få ut ett utdömt skadestånd. Advokatsamfundet tillstyrker förslaget och ser det som en fördel att det klargörs vilka arbetsuppgifter som det förväntas att ett målsägandebiträde skall utföra. Många målsäganden har behov av att få juridisk hjälp för att kunna få ut de skadestånd som har utdömts av domstol. För att målsägandebiträdet skall kunna bistå målsäganden med att få ut ett utdömt skadestånd förutsätts det dock att målsägandebiträdet skall kunna få betalt för detta arbete. Det kan vara tidsödande att bistå målsäganden vid kontakter med försäkringsbolag, Kronofogdemyndigheten och Brottsoffermyndigheten. Vid de mål som omfattas av taxan finns det normalt inte utrymme för att kunna bistå målsäganden med att få ut ett utdömt skadestånd. Frågor rörande ersättning till målsägandebiträden behandlas nedan. 4 Advokatsamfundet har i och för sig ingen erinran mot förslaget. Samfundets synpunkter under 5 måste dock beaktas vid utformningen av bestämmelsen. 5 Advokatsamfundet avstyrker utredningens förslag att det i praktiken endast skall vara advokater som kan utses till För målsägandena är det av vikt att det förordnas ett biträde som är lämplig för uppdraget och som besitter de kunskaper som fordras för att kunna utföra uppdraget på ett lämpligt sätt. Advokatsamfundet anser att det finns biträdande jurister på advokatbyråer som är engagerade i frågor rörande brottsoffer och som besitter tillräckliga kunskaper för att kunna tillvarata målsägandens intressen. Det skall även beaktas att vid frågor rörande tvångsvård av unga och missbrukare, LVU och LVM, kan biträdande jurister förordnas som offentliga biträden. Det är en fördel att personer som utsatts för brott och som även berörs av frågor om tvångsvård kan ha samma biträde i de olika ärendena. För det fall en biträdande jurist har förordnats som offentlig biträde enligt LVU kan det medföra hinder för att denna jurist sedermera även får förordnande som målsägandebiträde eller särskild ställföreträdare för barn för det fall att det införs en regel om att det i praktiken endast skall vara advokater som kan utses för dessa uppdrag. Advokatsamfundet anser därför att även biträdande jurister skall kunna förordnas till När det gäller utredningens förslag att målsägandebiträden skall genomgå viss utbildning är Advokatsamfundets uppfattning att det inte finns skäl att uppställa krav på att målsägandebiträden skall genomgå vissa kurser. Det kan förväntas att de advokater som

3 3 brukar åta sig uppdrag som målsägandebiträde ser till att inhämta de kunskaper som erfordras för att kunna utföra uppdraget på ett lämpligt sätt. Advokatsamfundet tillhandahåller fortlöpande utbildning i frågor som berör uppdrag som målsägandebiträde och försvarare. Sedan 2004 finns dessutom ett krav på att advokater skall upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens genom att delta i vidareutbildning under minst 15 timmar per år. 8 Advokatsamfundet avstyrker utredningens förslag att beslut om förordnande av målsägandebiträde skall fattas av åklagaren under förundersökningen. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det att föredra att rätten fattar beslut om förordnande av målsägandebiträde. Åklagaren har en skyldighet att förhålla sig objektiv och Advokatsamfundet ser det som olämpligt att åklagaren får i uppgift att utse det biträde som skall bistå målsäganden. Det skall beaktas att offentliga försvare förordnas av rätten och det har inte framförts några tungt vägande skäl för att inrätta ett särskilt system för förordnande av Det är däremot angeläget att beslut om förordnande av målsägandebiträde fattas skyndsamt. Det är av vikt för målsäganden att ett biträde förordnas på ett tidigt stadium av förundersökningen. Målsäganden känner många gånger osäkerhet inför en polisanmälan och för att målsäganden skall orka medverka vid en förundersökning är det väsentligt att målsäganden i ett tidigt skede får stöd och information från ett biträde. Advokatsamfundet tillstyrker förslaget att det införs ett joursystem även för Advokatsamfundet anser inte att det finns skäl att ha en sådan särskild förteckning över målsägandebiträden som utredningen föreslår. Samfundet tillhandahåller domstolslistor avseende de advokater och biträdande jurister som är villiga att åtaga sig uppdrag som målsägandebiträde. Information kan även inhämtas från Advokatsamfundets hemsida. Att särskilda listor behöver upprättas avseende joursystemet för målsägandebiträden är naturligt. Dessa kan dock utformas på motsvarande sätt som sker avseende joursystemet för offentliga försvarare. Ersättning till målsägandebiträden Utredningen har föreslagit att Domstolsverket skall få i uppdrag att se över taxan för Advokatsamfundets inställning är att det inte är lämpligt att ha en taxa för uppdrag som Advokatsamfundet anser även att det finns skäl för att avskaffa taxan för offentliga försvarare. Det har vid ett flertal tillfällen påtalats av Advokatsamfundet att det är olämpligt med ett taxesystem för målsägandebiträden och offentliga försvarare. Samfundet har också riktat omfattande kritik mot beräkningsgrunderna för timkostnadsnormen. Samtliga dessa frågor bör därför enligt Advokatsamfundets mening bli föremål för en gemensam utredning.

4 4 Målsäganden kan ha stort behov av stöd under förundersökningen och inför en rättegång. Med det nuvarande taxesystemet finns det inte möjlighet att få betalt för det arbete som behöver utföras för att kunna ge målsäganden det kurativa stöd som målsäganden kan ha behov av samt även föra talan om enskilt anspråk. Utredningen har föreslagit att det skall ingå i målsägandebiträdets uppgifter att bistå målsäganden med att få ut det skadestånd som dömts ut av domstolen. Som ovan har anförts kan det vara tidskrävande att biträda målsäganden för att driva in skadeståndet och det medför svårigheter att i förväg kunna bedöma hur mycket tid detta arbete kan komma att ta i anspråk. Det bör övervägas om det kan införas något system som gör det möjligt för målsägandebiträdet att få komma in med en kompletterande kostnadsräkning avseende de åtgärder som har utförts efter som har meddelats. Lag om särskild ställföreträdare för barn 2 Advokatsamfundet tillstyrker att den nuvarande bestämmelsen i 2 upphävs. När föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn kan det inte anses lämpligt att en av föräldrarna förordnas för att tillvarata barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Det kan förekomma konflikter och pågående vårdnadstvister mellan föräldrarna som medför att föräldrarnas egna intressen kan komma att sättas före barnens intressen vid anmälningar om brott mot barn. För att säkerställa att barnet får en företrädare som ser till barnets intressen är det av vikt att en jurist förordnas som särskild ställföreträdare för barn när en vårdnadshavare kan misstänkas för brott mot barnet. 4 Advokatsamfundet avstyrker förslaget att det endast skall vara advokater som kan utses som särskilda ställföreträdare för barn med den motivering som har lämnats ovan vid 5 lag om målsägandebiträde. 5 Advokatsamfundet avstyrker utredningens förslag om att åklagare skall få fatta interimistiskt beslut om förordnande av särskild ställföreträdare med den motivering som har lämnats ovan vid 8 lag om målsägandebiträde. I övrigt har Advokatsamfundet inte någon erinran mot utredningens förslag avseende lag om särskild ställföreträdare för barn. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken 23 kap 5 Med anledning av att Advokatsamfundet avstyrker förslaget att åklagaren skall ansvara för att förordna målsägandebiträde under förundersökningen finns det skäl att bibehålla den andra meningen i denna bestämmelse. 23 kap 10 och 10 a Advokatsamfundet tillstyrker utredningens förslag som innebär att målsägandebiträdet skall meddelas när förhör skall hållas med målsäganden samt att

5 5 målsäganden och målsägandebiträdet skall ha rätt att få information om förundersökningen när detta kan ske utan men för utredningen. Ett förhör kan upplevas som påfrestande för en person som har utsatts för brott och det är angeläget att målsäganden i denna situation har stöd av ett medföljande målsägandebiträde. Målsägandebiträdet kan även verka för att målsäganden vid polisförhör inte utsätts för alltför stora påfrestningar genom att se till att de frågor som ställs är relevanta och inte onödigt kränkande. Förundersökningar drar ofta ut på tiden och det är då av vikt att målsäganden fortlöpande kan få information om vad som händer i ärendet. Förslag till förordning om ändring i förundersökningskungörelsen 13 a Advokatsamfundet tillstyrker utredningens förslag. Advokatsamfundet ser det som viktigt att målsäganden redan i samband med att polisanmälan görs informeras om möjligheterna att erhålla ett målsägandebiträde. 13 e Advokatsamfundet tillstyrker utredningens förslag. Vid allvarliga brott är det lämpligt att målsäganden ges möjlighet att träffa åklagaren innan en målsäganden skall höras i en huvudförhandling. Förslag till förordning om ändring i förordningen om särskild ställföreträdare för barn 2 a Advokatsamfundet tillstyrker utredningens förslag att tiden för expediering av interimistiska beslut om förordnande av särskild ställföreträdare för barn utsträcks till högst sex dagar. För att hinna med att hålla förhör med barn och i vissa fall låta barnet genomgå läkarundersökningar finns det behov av att förlänga den nuvarande tidsfristen om fyra dagar innan barnets vårdnadshavare underrättas om beslutet att utse en särskild ställföreträdare för barnet. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg