Resande i sexuella övergrepp mot barn

Transkript

1 Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN INLEDANDE AV FÖRUNDERSÖKNING I SVERIGE DUBBEL STRAFFBARHET KRAV PÅ SKYNDSAMHET FÖRUNDERSÖKNINGSÅTGÄRDER NÄR SKA FÖRUNDERSÖKNINGEN AVSLUTAS ÅTAL OCH HUVUDFÖRHANDLING

3 Metodstöd för s.k. barnsexturismärenden 1 Inledning Med s.k. barnsexturism eller resande i sexuella övergrepp mot barn avses sexualbrott begångna i utlandet av en gärningsman med anknytning till Sverige mot barn som saknar sådan anknytning. Det förekommer att den misstänkte gärningsmannen återvänder till Sverige innan lagföring skett. Om inte lagföring kan genomföras i det land brottet begåtts är det nödvändigt att säkerställa att lagföring då kan ske i Sverige. Det är framförallt två av Åklagarmyndighetens handböcker som är av betydelse vid handläggningen av s.k. barnsexturismärenden, Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn (barnhandboken) och Internationell rättslig hjälp i brottmål. Av vikt är också handboken 2 kap. brottsbalken svensk jurisdiktion och åtalstillstånd. Här ges ledning för bedömningen av om svensk jurisdiktion föreligger och om åtalstillstånd krävs för brott som begåtts utomlands. Metodstödet är i första hand avsett för åklagare vid de internationella kamrarna som handlägger s.k. barnsexturismärenden. Det vänder sig även till åklagare vid allmän kammare som handlägger andra brott mot barn med internationella inslag. 2 Handläggning av ärenden 2.1 Inledande av förundersökning i Sverige Förundersökning bör inledas i dessa ärenden, trots att det misstänkta brottet begåtts utom riket och att en förundersökning redan kan pågå i ett annat land. Enligt 2 kap. 5 a första stycket brottsbalken utgör en utländsk dom i vissa fall hinder mot lagföring i Sverige för samma gärning (ne bis in idem). Åklagaren bör därför genom kontakter med det andra landet löpande följa upp om den utländska förundersökningen avslutats genom lagföring. Se handboken 2 kap. brottsbalken svensk jurisdiktion och åtalstillstånd avsnitt

4 2.2 Dubbel straffbarhet Sexualbrott mot barn är i många fall undantagna från kravet på dubbel straffbarhet. Det bör dock uppmärksammas att vissa mindre allvarliga sexualbrott kräver dubbel straffbarhet. Se handboken 2 kap. brottsbalken 2.2. svensk jurisdiktion och åtalstillstånd avsnitt 2.3 Krav på skyndsamhet Förundersökningar angående brott mot barn ska bedrivas särskilt skyndsamt enligt 2 a förundersökningskungörelsen (1947:948). Beslut i åtalsfrågan ska fattas så snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt. Tidsfristen får överskridas endast om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter. Se barnhandboken avsnitt Krav på skyndsamhet Åklagarmyndighetens riktlinjer och JO ställer krav på stor aktivitet i barnärenden. Skyndsamhetskravet innebär bl.a. att en ansökan om rättslig hjälp bör bevakas särskilt, se nedan (sid. 3) avsnittet om handboken Internationell rättslig hjälp i brottmål. 2.4 Förundersökningsåtgärder Hur ärenden med en målsägande som är barn bör handläggas framgår av barnhandboken. Handboken är tillämplig även när brott begåtts utanför Sveriges gränser. De utredningsåtgärder som normalt sett vidtas i ett ärende ska genomföra i Sverige eller, med hjälp av internationell rättslig hjälp, i det land det misstänkta brottet begåtts eller i annat aktuellt land. Den svenska förundersökningen bedrivs parallellt med eventuell förundersökning i det andra landet. 4

5 I barnhandboken bör följande avsnitt särskilt uppmärksammas: 5.2. Särskild företrädare för barn och målsägandebiträde. att målsägandebiträde eller särskild företrädare ska förordnas så snart det kan ske, när särskild företrädare är påkallat istället för målsägandebiträde och biträdets närvaro vid målsägandeförhör. 5.3 Förhör med barnet vem som bör hålla barnförhör, vilka som bör närvara vid barnförhör, råd angående hur barnförhör bör genomföras och vilken tolk som bör utses Rätten till en rättvis rättegång hur och när försvaret ska beredas möjlighet att få kompletterande frågor ställda till barnet och hur detta bör dokumenteras. Se även avsnitten Sexualbrott preskription och lagstiftningsförändringar Rättsintyg Skadebilden vid sexuella övergrepp Stödbevisning Barn som vittnen 5.7 Tvångsmedel 5.8 Sakkunnig 7 Några särskilda sekretessfrågor Checklista över de viktigaste åtgärderna Lagtext rörande sexualbrott tidigare lydelser och gällande lydelser Lathund över preskriptionstider beträffande sexualbrott Det är viktigt att inte avstå från att vidta åtgärder utomlands i dessa ärenden. Ansökan om internationell rättslig hjälp bör sändas till det land brottet begåtts. 5

6 I handboken Internationell rättslig hjälp i brottmål bör följande avsnitt särskilt uppmärksammas: 3.2. Ansökan om rättslig hjälp utomlands 3.3 Vissa särskilda bestämmelser om rättslig hjälp utomlands Ansökan om att få del av uppgifterna i den utländska brottsutredningen bör göras omgående. Även ansökan som avser att förundersökningsåtgärder ska vidtas i det andra landet bör göras så tidigt som möjligt. Med hänsyn till skyndsamhetskravet i barnärenden bör ansökan om rättslig hjälp bevakas särskilt och följas upp. Justitiedepartementet (BIRS) påminner inte självmant i dessa ärenden, utan åklagaren måste begära att BIRS sänder en påminnelse till den utländska staten. Rikskriminalpolisens internationella kontaktpunkt vid enheten för internationellt polissamarbete (IPO) kan ge råd och stöd samt koordinera åtgärder i alla ärenden med kopplingar till andra länder. Telefonnummer till IPO: E-post: ipo.rkp@polisen.se Vid Rikskriminalpolisen finns också Gruppen mot sexuella övergrepp mot barn/barnpornografibrott vars medlemmar har specialkunskaper om utredning av den aktuella ärendetypen. Därutöver finns kontaktpersoner vid åklagarmyndigheterna i ett antal asiatiska länder. Kontakta Internationella enheten vid riksåklagarens kansli eller någon av de internationella åklagarkamrarna för närmare uppgifter. Se även avsnitten 3.4 Villkor om användningsbegränsningar m.m. 3.5 Sekretess 2.5 När ska förundersökningen avslutas Om inget händer trots ansökan om rättslig hjälp och uppföljning bör åklagaren pröva om det alltjämt finns förutsättningar för att förundersökningen ska fortgå (ÅFS 2007:5). 6

7 2.6 Åtal och huvudförhandling I handboken 2 kap. brottsbalken frågan om åtalstillstånd i avsnitt 3. svensk jurisdiktion och åtalstillstånd behandlas I barnhandboken bör särskilt uppmärksammas följande avsnitt: 6.1 Förundersökningens avslutande och partsinsyn slutdelgivning och hur dvd-skivor e.dyl. med inspelade barnförhör ska hanteras vid slutdelgivning och i rätten. 6.2 Beslut i åtalsfrågan åtals väckande, gärningsbeskrivningens utformning (använd gärna de mallar som finns i metodutvecklingsprojektet - 3, 4 och 6 kap brottsbalken). försvårande omständigheter och bevisvärdering och hur målsägandens, och ibland närstående vittnens, identitet bör sekretessbeläggas för att inte röja målsägandens identitet. Se även Stängda dörrar 7