Småföretagen och den inre marknaden

Transkript

1 September 2005 Småföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Kommerskollegium.

2 Innehåll Undersökningen... sid 3 Småföretagens kunskaper sid 4 Småföretagens attityder till den inre marknaden.sid 6 Småföretagens utnyttjande av den inre marknaden..sid 7 Åtgärder som småföretagen anses behöver vidtas sid 9 Storlek, bransch och geografi...sid 10 Slutdiskussion...sid 11 Kommerskollegiums förslag.sid 11 Bilagor Kort om SCB:s undersökning...sid 12 Statistik: Företagsstorlek Statistik: Små industri- små tjänsteföretag Statistik: Småföretagens svar indelat på regioner 2

3 Mer än hälften av småföretagen i Sverige ser EU:s inre marknad som en möjlighet. Men det är bara några enstaka procent av dem som betraktar EU som sin hemmamarknad. Brist på resurser och svårigheter att anpassa produkterna anser småföretagarna är hinder för att ha EU som hemmamarknad. En fjärdedel av småföretagen vill dessutom inte att företaget ska växa. Det visar denna rapport om småföretagens attityder till och kunskaper om den inre marknaden. Kommerskollegium har låtit statistiska centralbyrån (SCB) per telefon intervjua totalt 1450 företag. Företagen finns inom alla företagssektorer med undantag för främst jordbruksföretag. Svarsfrekvensen var 80 procent. Av de tillfrågade 1450 företagen är 930 småföretag med mellan 5 och 50 anställda. Småföretagens svar har vi valt att särredovisa i denna rapport som bygger på SCB:s undersökning för Kommerskollegiums utredning 1. Företagen De 930 småföretag som intervjuats är relativt jämt fördelat över landet varför det går att göra jämförelser mellan regioner. De återfinns också i alla branscher. Men där är det inte tillräckligt många småföretag per bransch för att svaren ska anses vara statistiskt hållbara. Vi redovisar därför endast deras svar uppdelat på industri och tjänstesektorn. Alla typer av juridisk form som kan användas för företag finns med i urvalet. Det innebär såväl enkla bolag, handels- och kommanditbolag som aktiebolag m.m. I huvudsak har vd i företaget besvarat frågorna som SCB ställde per telefon i slutet av januari början på februari Företag som har handel med varor och/eller tjänster med länder inom EU:s inre marknad Småföretag Medelstora Stora Drygt en tredjedel av småföretagen som tillfrågades har idag handel med länder som ingår i den inre marknaden. Jämfört med de större företagen är stapeln bara hälften så stor. Men det finns stora skillnader mellan småföretagen. Närmare 60 procent av de små industriföretagen 1 Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Dnr

4 handlar med varor och tjänster på den inre marknaden. Däremot är det bara vart tredje småföretag inom tjänstesektorn som gör det. Småföretagen i västra och södra Sverige samt i Mälardalen är också mer aktiva, där är det i snitt cirka 40 procent som exporterar eller importerar medan bara 25 procent, det vill säga vart fjärde företag, i norra Sverige har någon handel med länder inom den inre marknaden. Småföretagens kunskaper Den inre marknaden ska ge företag och EU-medborgare rätt till fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. Dessa rättigheter har Sverige haft sedan 1994 då det s.k. EES-avtalet 2 trädde i kraft. Förutom EU-länderna ingår också Norge, Liechtenstein och Island i den inre marknaden. Men begreppet inre marknad visade sig vara relativt okänt för många företag i Sverige när Kommerskollegium lät SCB ställa frågan. Bara drygt hälften av småföretagen visste vad den inre marknaden innebär. 90 Vet du vad begreppet "inre marknad" innebär? (Andel ja) Småföretag Medelstora Stora Här är det stora skillnader mellan företag av olika storlek och geografisk belägenhet. Bland de stora företagen är kunskapen om den fria rörligheten förhållandevis stor, fyra av fem företag vet vad det handlar om. Bland småföretagen är det ingen skillnad i kunskap mellan industri eller tjänstesektorn. Däremot har den geografiska belägenheten stora variationer. I sydöstra Sverige, Mälardalen och Västra Sverige är kunskapen något högre bland småföretagen. I norra Sverige är det bara drygt en tredjedel av småföretagen som vet vad den inre marknaden betyder. Företagen fick även svara på frågan om de visste vilka länder som ingår i den inre marknaden. Hälften uppgav att de visste detta. Dessa fick då följdfrågan hur många länder det är. Rätt svar ska vara 28 länder, det vill säga de 25 EU-länderna samt Norge, Liechtenstein och Island som deltar tack vare EES-avtalet med EU. 2 Genom EES-avtalet har en enda gemensam europeisk ekonomisk sfär skapats genom att Norge, Lichtenstein och Island länkats till EU:s inre marknad med de "fyra friheterna" - fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Avtalet övervakas av Europeiska kommissionen och EG-domstolen respektive EFTA:s övervakningsmyndighet, ESA, och EFTA-domstolen. 4

5 Hur många länder vet eller tror du ingår i den inre marknaden? Mindre än tio procent angav rätt svar. Cirka hälften av företagen, oavsett storlek, verkar sätta likhetstecken mellan EU och den inre marknaden. Vart femte företag angav det tidigare antalet EU-länder, 15 stycken. Frågan kan visserligen uppfattas som något av en kuggfråga. Men den kan också visa att företagen inte tänker på att t.ex. Norge också ingår i den inre marknaden och att svenska företag kan ställa samma krav på rättigheter i Norge som i EUländerna. Företagen fick även göra en bedömning av kunskaperna om rättigheterna på den inre marknaden. Hur bedömer du ditt företags kunskap om vilka rättigheter ert företag har på EU:s inre marknad? st 25 st 28 st Småföretag Medelstora Stora Annat Mycket goda Ganska goda Har vissa brister Har stora brister Småföretag Medelstora Stora Här verkar storleken ha en avgörande betydelse. Närmare hälften av småföretagen bedömer att de har stora kunskapsbrister men här är det mycket stora skillnader. Lägger vi ihop de med 5

6 stora kunskapsbrister med dem som bedömer att de har vissa brister blir kunskapsbristen 80 procent bland småföretagen. Den största bristen på kunskap återfinns i norra Sverige där drygt 60 procent ansåg sig ha stora brister och mer än 25 procent vissa brister. Såväl industri som tjänsteföretag anser sig ha bristande kunskaper. Tjänsteföretagen anger dock i högre utsträckning att de har stora brister. Småföretagens attityder till inre marknaden Cirka en tredjedel av småföretagen har handel med länder inom den inre marknaden. Men det är Sverige och närområdet som 85 procent av småföretagen anser vara hemmamarknaden. Vad betraktar företagen som hemmamarknad? Världen EU Norden Sverige Närområdet Småföretag Medelstora Stora Jämfört med de medelstora och stora är småföretagen mer än dubbelt så fokuserade på att bearbeta närområdet. Närområdet är hemmamarknad för mer än hälften av de tillfrågade tjänsteföretagen. För hälften av de små industriföretagen är det hela Sverige som är hemmamarknad. Bara 5 procent av de små tjänsteföretagen ser EU som sin hemmamarknad, något fler bland de små industriföretagen. I södra och västra Sverige samt i Mälardalen är EU mer hemma, i norra Sverige är det ytterst få företag som har denna syn på EU. Vad är det då som hindrar företagen att se EU som sin hemmamarknad? Vi lät alla företag som uppgett Norden, Sverige och närområdet besvara frågan. 6

7 Vad hindrar att EU blir er hemmamarknad? Krånglig byråkrati Språkproblem Resurser Produktanpassning Vill inte växa Småföretag Medelstora Stora Det stora hindret är produktanpassning och att småföretagen inte vill växa. Däremot är språk, byråkrati eller långa avstånd till kunden inte något som företagen ser som större hinder. För de små industriföretagen är bristen på resurser att bearbeta en ny marknad det största hindret. För de små tjänsteföretagen är det främst produktanpassningen. Mönstret är detsamma i hela landet. Grundinställningen till den inre marknaden är emellertid positiv. Mer än hälften ser den inre marknaden som en möjlighet. Vart tionde småföretag ser den som ett hot och då är det framförallt en rädsla för ökad konkurrens. Småföretagens utnyttjande av inre marknadens möjligheter Närmare 27 procent av småföretagen tycker att handel med EU blivit enklare eller mycket enklare sedan EU-medlemskapet. Men det är bara vart tionde företag som har ökat sina inköp av varor eller tjänster sedan EU-medlemskapet. Hur tar företagen då vara på de möjligheter som den inre marknaden erbjuder? För att mäta attityden använde vi ordet fundera eftersom det avspeglar en inställning som inte nödvändigtvis behöver omsättas i handling. Samarbete Drygt 40 procent av småföretagen samarbetar eller kan tänka sig samarbeta med något företag i ett annat land inom EU:s inre marknad. Flest samarbeten har företagen i södra och västra Sverige samt i Mälardalen. Industriföretagen har sökt samarbete i större utsträckning än tjänsteföretagen. Utvidgningen Jämfört med de större företagen är det relativt få småföretag, 15 procent, som utnyttjar EUutvidgningen eller funderar på att göra detta. Spridningen är emellertid stor. Bland 7

8 Företag som utnyttjat att EU:s inre marknad har utvidgats med tio länder, eller funderar på att göra det Småföretag Medelstora Stora småföretagen i Mälardalen har redan 20 procent kontakt med något av de tio länderna eller funderar på att utnyttja möjligheterna med det utvidgade EU. I norra Sverige är det bara drygt fem procent av företagen som utnyttjar eller funderar på att utnyttja att EU numera består av 25 länder. Någon större skillnad mellan industri- och tjänsteföretag föreligger inte. Anställt från annat land 60 Företag som anställt eller funderar på att anställa personer från ett land inom EU:s inre marknad Småföretag Medelstora Stora 8

9 Bara hos vart femte företag har man anställt eller funderar på att anställa personal som kommer från något av länderna som ingår i den inre marknaden. Här är skillnaden mellan företagsstorleken påtaglig. Bland de allra största har vartannat företag och bland de medelstora företagen har 40 procent gjort detta. Alltså är det mer än dubbelt så vanligt som hos småföretagen. Men här är det stora regionala skillnader. I Mälardalen och i västra Sverige har nästan vart fjärde företag anställt eller funderat på att anställa personer från ett annat land. I norra Sverige är det bara vart tionde företag. Någon skillnad på industri- och tjänsteföretagen avspeglas inte i svaren. Offentlig upphandling 20 Företag som deltagit i offentlig upphandling i ett annat land inom EU:s inre marknad, eller funderar på att göra det Småföretag Medelstora Stora Bara 6 procent av småföretagen har deltagit i offentlig upphandling i ett annat land som ingår i den inre marknaden. Här visar det sig att småföretagen i södra och västra Sverige är något mer aktiva än småföretagen i resten av Sverige. Inte heller här är det någon skillnad mellan industri- och tjänsteföretagen. Åtgärder som företagen anser behöver vidtas Vad anser då småföretagen behövs göra för att svenska företag ska bli bättre på att utnyttja möjligheterna på EU:s inre marknad? Här har företagen fått välja och ange ett obegränsat antal alternativ samt själva föreslagit andra åtgärder. 9

10 Vilka åtgärder anser småföretagen krävs för att svenska företag ska bli bättre på att utnyttja möjligheterna på den inre marknaden? Kontakter/nätverk Harmonisering av loner skatter Insatser från företagen EMU-medlemskap Färre nationella regler Fler gemensamma EU-regler Stöd från staten och branschorg Information Utbildning Generellt kan sägas att kraven på information är genomgående starka hos alla företag oavsett storlek. Småföretagen har emellertid ett något större informationsbehov och störst är detta hos tjänsteföretagen. Allra störst är informationsbehovet hos småföretagen i norra Sverige där 60 procent av småföretag anser att det krävs mer information för att de ska kunna utnyttja möjligheterna med den inre marknaden. Småföretagen kräver också i större utsträckning att få stöd från staten och branschorganisationerna. Mer än vart fjärde företag i Mälardalen har angett detta som en åtgärd. EMU-medlemskap anger vart tredje småföretag, utom i norra Sverige där knappt vart femte företag anser att EMU-medlemskapet skulle underlätta för företagen. Storlek, bransch och geografi Sammanfattningsvis kan konstateras att småföretagen inte hunnit lika långt som de större företagen när det gäller att utnyttja eller att överhuvudtaget kunna tänka sig att dra nytta av de möjligheter den inre marknaden kan ge. Storleken verkar vara av avgörande betydelse men också var någonstans i landet företaget ligger. Industri- kontra tjänsteföretag Industriföretagen har idag mer handel med länderna inom den inre marknaden än tjänsteföretagen. Men när det gäller kunskapen och att tänka sig att ta vara på möjligheterna med den inre marknaden är det inte någon större skillnad mellan industri- och tjänsteföretagen. Storleken på företaget verkar ha en stor betydelse för om företagen ska klara av detta. Det är betecknande att det just är brist på resurser att bearbeta nya marknader som jämte svårigheter att anpassa produkter och oviljan att växa är det största hindret bland småföretagen. 10

11 Geografiskt läge I södra och västra Sverige är företagen mer benägna att ta vara på möjligheterna att samarbeta, handla över gränserna. Är det närheten till kontinenten i södra Sverige eller grannländerna Norge och Danmark i västra Sverige som gör att det är lättare för företagen där att tänka sig möjligheten att ta för sig av den inre marknadens möjligheter? Eller är det så att i dessa regioner finns en tradition och en kunskap om att göra affärer över gränserna som gör det naturligt också för det mindre företaget att tänka sig detta. Själva undersökningen ger bara underlag för att konstaterar skillnaderna mellan olika delar av Sverige inte varför de finns där. Samtidigt är det fler i södra Sverige som bedömer sig ha kunskapsbrister jämfört med resten av landet, norra Sverige undantaget. Är det så att också närheten till kontinenten gör att företagen lättare konfronteras med sin egen okunskap. Slutdiskussion Framtida konkurrens Fem procent av småföretagen betraktar EU som sin hemmamarknad. Jämfört med företag av andra storlekar är det inte så stor skillnad. Många företag ser fortfarande Sverige som sin hemmamarknad. Men nästan hälften av småföretagen har en ännu mindre hemmamarknad, närområdet. Bakom detta kan det finnas väl genomtänkta beslut. Företaget har en sådan verksamhet som verkar på den lokala marknaden. Flera av de företag som besvarat SCB:s frågor har ibland tillagt: jag kan inte sälja färskt bröd till ett annat EU-land eller polackerna är inte intresserade av att läsa nyheter som vår ortstidning skriver om. Men det handlar inte bara om att sälja sina färdiga produkter till ett annat land. Det kan lika gärna handla om att köpa ingredienser eller tryckkapacitet från ett annat land även om slutprodukten säljs på den lokala marknaden. Det handlar också om att dessa småföretag i framtiden kan möte ny konkurrens från företag i något annat land som betraktar denna lokala marknad som en del av sin hemmamarknad. Är företagen rustade för detta? Har de kunskap för att klara av att ta vara på sina rättigheter och möjligheter på den inre marknaden. Kunskap Närmare hälften av de tillfrågade småföretagen uppger att de har stora kunskapsbrister om sina rättigheter på den inre marknaden. Störst är bristen i norra Sverige. Samtidigt är det också förhållandevis få företag i norra Sverige som tar vara på den inre marknadens möjligheter eller funderar på att göra det. Är det kunskapsbristen som är det stora hindret? Men också i södra Sverige där företagen är mer benägna att ta vara på möjligheterna att samarbeta, handla över gränserna m.m. uppger många småföretag att de har kunskapsbrister. Kommerskollegiums förslag Oavsett storlek har företagen i SCB:s undersökning efterlyst mer kunskap och bättre information. I Kommerskollegiums utredning framkom det också att företagen vill ha mer kunskap om var informationen finns. Företagen vet inte vart de ska vända sig för att få rätt, kvalificerad information. I utredningen Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad föreslår kollegiet: att det görs en satsning på förbättrad utbildning i EU-kunskap för företag på både grundläggande och specialiserad nivå att informationen om EU-regler och affärsmöjligheter finns samlat på ett ställe att fler positiva exempel på den inre marknadens möjligheter lyfts fram. Detta är förslag som lämnats vidare till regeringskansliet. 11

12 Kort om SCB:s undersökning Antal intervjuade företag: 1450, varav 930 småföretag Svarsfrekvens: 80 procent Vem som svarade på frågorna: VD i cirka 80 procent av företagen Undersökningsmetod: Telefonintervjuer som tog ungefär 10 minuter att genomföra. Företagen hade någon tid dessförinnan blivit aviserade i ett brev från Kommerskollegium om utredningen och intervjuernas syfte. Felmarginal: Statistiskt blir felmarginalen större ju mindre intervjuunderlaget är. Därmed är marginalen större, mellan 5-10 procent, när svaren för t e x en region redovisas än när svaren för de totalt 1450 företagen presenteras. Siffrorna i statistiken ska därför inte ses som den absoluta sanningen utan som en indikation. Urval av företag Juridisk form: fysiska personer, enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag, bankaktiebolag, försäkringsaktiebolag och övriga aktiebolag. Storlek: Minst 5 anställda Företagstyp Antal anställda Antal företag i undersökningen Småföretag Mellanstora företag Stora företag Industri totalt: Livsmedel, Skog, Kemi, Verkstad och Övrig industri Tjänster totalt: Bygg, Handel, Företagstjänster och Övriga tjänster Regioner Mälardalen: Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län och Västmanlands län Norra: Dalarnas län, Gävleborgs län, västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län Sydöstra: Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län och Gotlands län. Södra: Skåne län och Blekinge län Västra: Hallands län, västra Götalands län och Värmlands län 12

13 Branschindelning för Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Livsmedel: SNI 15 Skog: SNI Kemi: SNI Verkstad: SNI Bygg: SNI 45 Handel: SNI Företagstjänster: SNI Övrig industri: SNI 17-19, 22, 26, 36-37, Övriga tjänster: SNI 55, 60-67, 70-71, 80, 85, Livsmedels- och dryckesvaruframställning - Tillverkning av trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler. - Massa- pappers- och pappersvarutillverkning. - Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle. - Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter. Tillverkning av gummi- och plastvaror. - Stål- och metallframställning. - Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater. - Tillverkning av maskiner som ej ingår i annan underavdelning. - Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer. Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar. - Tillverkning av teleprodukter. - Tillverkning av precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur. - Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar. - Tillverkning av andra transportmedel. - Byggverksamhet. - Handel med och service av motorfordon, detaljhandel med drivmedel. - Parti- och agenturhandel utom med motorfordon. Detaljhandel utom med motorfordon; reparation av hushållsartiklar och personliga artiklar. - Databehandlingsverksamhet m.m. - Forskning och utveckling. - Andra företagstjänster. - Textilvarutillverkning. - Tillverkning av kläder. - Garvning och annan läderbehandling. Förlagsverksamhet. - Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter. - Tillverkning av möbler. - Återvinning. - El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning. - Vattenförsörjning. - Hotell- och restaurangverksamhet. - Landtransport. - Sjötransport. - Lufttransport. 13

14 - Stödtjänster till transport. - Post- och telekommunikationer. - Finansförmedling. - Försäkring och pensionsfondsverksamhet. - Stödtjänster till finansiell verksamhet. - Fastighetsverksamhet. - Uthyrning av maskiner och fordon utan bemanning samt hushållsartiklar och varor för personligt bruk. - Utbildning. - Hälso- och sjukvård, sociala tjänster. - Avloppsrening, avfallshantering, renhållning o.d. - Intressebevakning. - Rekreations-, kultur- och sportverksamhet. - Annan serviceverksamhet. Bifogat följer nu alla statistiktabeller med samtliga frågor. Obs! Fråga tolv finns inte med i det redovisade materialet. Frågan lyder: Vad är det som gör att ni ser EU:s inre marknad främst som ett hot?. Denna fråga besvarades av så få att SCB valde att redovisa det faktiska antalet svar. Övriga frågor redovisar svaren procentuellt. De som ser EU främst som ett hot är framförallt rädda för en ökad konkurrens från utländska företag. 14

15 Företag uppdelade på storlek: små, medelstora och stora företag Antal småföretag (5-50 anställda) 930 Antal medelstora föret (50-199) 328 Antal stora företag (200 - ) 192 Vem svarade på frågorna för företaget? VD Marg Ledningspers Marg Annan Marg Småföretag Medelstora Stora företag Vet du vad begreppet "inre marknad" innebär? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Småföretag Medelstora Stora företag Känner du till vilka länder som ingår i den inre marknaden? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Småföretag Medelstora Stora företag Hur många länder vet eller tror du ingår i den inre marknaden? 15 st Marg 25 st Marg 28 st Marg Annat Marg Småföretag Medelstora Stora företag Hur bedömer du ditt företags kunskap om vilka rättigheter ert företag har på EU:s inre marknad? Är de Mycket goda Marg Ganska goda Marg Har vissa brister Marg Har stora brister Marg Småföretag Medelstora Stora företag

16 6. Har ni handel med varor och/eller tjänster med länder inom EU:s inre marknad? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Småföretag Medelstora Stora företag a. Avser handeln export eller import eller båda delarna? Export Marg Import Marg Både och Marg Småföretag Medelstora Stora företag Hur stor andel av er omsättning härstammar från export till EU, Norge, Island och Liechtenstein? Mindre än 10% Marg 11-40% Marg 41-70% Marg Mer än 70 % Marg Småföretag Medelstora Stora företag Vad betraktar ni som är hemmamarknad? Världen Marg EU Marg Norden Marg Sverige Marg Närområdet Marg Småföretag Medelstora Stora Vad hindrar att EU blir er hemmamarknad? Krånglig byråkrati Marg Språkproblem Marg Resurser Marg Produktanpassning Marg Vill inte växa Marg Småföretag Medelstora Stora företag Har era möjligheter till handel med EU förändrats sedan det svenska EU-medlemskapet? Något krångligare Marg Mycket krångligare Marg Ingen skillnad Marg Något enklare Marg Mycket enklare Marg Småföretag Medelstora Stora

17 11. Ser ni EU:s inre marknad som ett hot eller som en möjlighet? Främst ett hot Marg Främst en möjlighet Marg Varken eller Marg Småföretag Medelstora Stora företag Fråga nr 12: Vad är det som gör att ni ser EU:s inre marknad främst som ett hot besvarades av så få företag att någon procentuell jämförelse inte går att göra. Framförallt var företagen som kände sig hotade rädda för en ökad konkurrens från utländska företag. 13. Samarbetar ert företag med företag från länder inom EU:s inre marknad, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Småföretag Medelstora Stora företag Har ert företag utnyttjat att EU:s inre marknad har utvidgats med tio nya länder, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Småföretag Medelstora Stora företag Har ert företag anställt personer från ett annat land inom EU:s inre marknad, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Småföretag Medelstora Stora företag Har ert företag deltagit i offentlig upphandling i ett annat land inom EU:s inre marknad, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Småföretag Medelstora Stora företag

18 17. Har ert företag ökat andelen inköp av varor och/eller tjänster från ett annat land inom EU:s inre marknad som en följd av Sveriges EU-medlemskap, eller funderar ni på att öka andelen? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Småföretag Medelstora Stora företag Vilka insatser anser ni krävs för att svenska företag ska bli bättre på att utnyttja möjligheterna på EU:s inre marknad? Utbildning Marg Information Marg Stöd från staten och branschorg Marg Fler gemensamma EU-regler Marg Färre nationella regler Marg Småföretag Medelstora Stora företag EMU-medlemskap Marg Insatser från företagen Marg Harmonisering av löner, skatter Marg Kontakter/ nätverk Marg Småföretag Medelstora Stora företag

19 Små industri- och tjänsteföretag i jämförelse med större industri- och tjänsteföretag Antal företag totalt Varav småföretag 1450 st 930 st Vem svarade på frågorna för företaget VD Marg Ledningspers Marg Annan Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Vet du vad begreppet "inre marknad" innebär? Ja Marg Nej Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind.f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Känner du till vilka länder som ingår i den inre marknaden? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänstef Medelstora/stora tjänstef Hur många länder vet eller tror du ingår i den inre marknaden? 15 st Marg 25 st Marg 28 st Marg Annat Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef

20 5. Hur bedömer du ditt företags kunskap om vilka rättigheter ert företag har på EU:s inre marknad? Är de Mycket goda Marg Ganska goda Marg Har vissa brister Marg Har stora brister Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Har ni handel med varor och/eller tjänster med länder inom EU:s inre marknad? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef a. Avser handeln export eller import eller båda delarna? Export Marg Import Marg Både och Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Hur stor andel av er omsättning härstammar från export till EU, Norge, Island och Liechtenstein? Mindre än 10% Marg 11-40% Marg 41-70% Marg Mer än 70 % Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef

21 8. Vad betraktar ni som är hemmamarknad? Världen Marg EU Marg Norden Marg Sverige Marg Närområdet Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Vad hindrar att EU blir er hemmamarknad? Krånglig byråkrati Marg Språkproblem Marg Resurser Marg Produktanpassning Marg Vill inte växa Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Har era möjligheter till handel med EU förändrats sedan det svenska EU-medlemskapet? Något enklare Marg Mycket enklare Marg Något Ingen skillnad Marg krångligare Marg t krångligare Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Ser ni EU:s inre marknad som ett hot eller som en möjlighet? Främst Främst en ett hot Marg möjlighet Marg Varken eller Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Fråga nr 12: Vad är det som gör att ni ser EU:s inre marknad främst som ett hot besvarades av så få företag att någon procentuell jämförelse inte går att göra. Framförallt var företagen som kände sig hotade rädda för en ökad konkurrens från utländska företag.

22 13. Samarbetar ert företag med företag från länder inom EU:s inre marknad, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Har ert företag utnyttjat att EU:s inre marknad har utvidgats med tio nya länder, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Har ert företag anställt personer från ett annat land inom EU:s inre marknad, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Har ert företag deltagit i offentlig upphandling i ett annat land inom EU:s inre marknad, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef

23 17. Har ert företag ökat andelen inköp av varor och/eller tjänster från ett annat land inom EU:s inre marknad som en följd av Sveriges EU-medlemskap, eller funderar ni på att öka andelen? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Ej svar Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef Vilka insatser anser ni krävs för att svenska företag ska bli bättre på att utnyttja möjligheterna på EU:s inre marknad? Utbildning Marg Information Marg Stöd från staten/ branschorg Marg Fler gemensamma EUregler Marg Färre nationella regler Marg Små industriföretag Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef EMUmedlemskap Insatser från Harmonisering av löner, Kontakter/ Marg företagen Marg skatter Marg nätverk Marg Småföretag Industri Medelstora/stora ind f Små tjänsteföretag Medelstora/stora tjänstef

24 Småföretagen, uppdelade på fem regioner, och den inre marknaden Antal småföretag totalt i undersökningen 930 Vem svarade på frågorna för företaget VD Marg Ledningspers Marg Annan Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Vet du vad begreppet "inre marknad" innebär? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretagen totalt Känner du till vilka länder som ingår i den inre marknaden? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretagen totalt Hur många länder vet eller tror du ingår i den inre marknaden? 15 st Marg 25 st Marg 28 st Marg Annat Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretagen totalt

25 5. Hur bedömer du ditt företags kunskap om vilka rättigheter ert företag har på EU:s inre marknad? Är de Mycket goda Marg Ganska goda Marg Har vissa brister Marg Har stora brister Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Har ni handel med varor och/eller tjänster med länder inom EU:s inre marknad? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt a. Avser handeln export eller import eller båda delarna? Export Marg Import Marg Både och Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Hur stor andel av er omsättning härstammar från export till EU, Norge, Island och Liechtenstein? Mindre än 10% Marg 11-40% Marg 41-70% Marg Mer än 70 % Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt

26 8. Vad betraktar ni som er hemmamarknad? Världen Marg EU Marg Norden Marg Sverige Marg Närområdet Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Vad hindrar att EU blir er hemmamarknad? Krånglig byråkrati Marg Språkproblem Marg Resurser Marg Produktanpassning Marg Vill inte växa Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Har era möjligheter till handel med EU förändrats sedan det svenska EU-medlemskapet? Något enklare Marg Mycket enklare Marg Något krångligare Marg Mycket krångligare Marg Ingen skillnad Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Ser ni EU:s inre marknad som ett hot eller som en möjlighet? Främst ett hot Marg Främst en möjlighet Marg Varken eller Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt

27 13. Samarbetar ert företag med företag från länder inom EU:s inre marknad, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Har ert företag utnyttjat att EU:s inre marknad har utvidgats med tio nya länder, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Har ert företag anställt personer från ett annat land inom EU:s inre marknad, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt

28 16. Har ert företag deltagit i offentlig upphandling i ett annat land inom EU:s inre marknad, eller funderar ni på att göra det? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Har ert företag ökat andelen inköp av varor och/eller tjänster från ett annat land inom EU:s inre marknad som en följd av Sveriges EU-medlemskap, eller funderar ni på att öka andelen? Ja Marg Nej Marg Vet ej Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Vilka insatser anser ni krävs för att svenska företag ska bli bättre på att utnyttja möjligheterna på EU:s inre marknad? Stöd från staten/ Fler gemensamma branschorg Marg EU-regler Utbildning Marg Information Marg Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt Färre nationella regler Marg EMU-medlemskap Marg Insatser från företagen Marg Harmonisering av löner, skatter Marg Kontakter/ nätverk Marg Mälardalen Norra Sydöstra Södra Västra Småföretag totalt