S2005:003. Utlandsägda företag

Transkript

1 S2005:003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003

2

3 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Innehållsförteckning Definition av utlandsägda företag 2 Sammanfattning 3 Summary 5 Utlandsägda företag i Sverige 7 Tabellförteckning 15 Tabeller 17 Fakta om statistiken 53 Definitioner 59 Branschförteckning 61 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, ÖSTERSUND Telefon Telefax Förfrågningar: Sara Berntsson Telefon Markus Lindvert Telefon E-post: förnamn.efternamn@itps.se Maj 2005 ITPS statistik ISSN x Ansvarig utgivare: Sture Öberg, ITPS 1

4 Definition av utlandsägda företag Huvudprincipen är att ett företag definieras som utlandsägt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en utländsk ägare. Om företaget tillhör en koncern i Sverige vars koncernmoder är utlandsägd räknas det också som utlandsägt. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren, det vill säga det moderbolag som i sin tur inte ägs till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationaliteten på alla ingående bolag. När två eller flera utländska ägare med olika nationalitet tillsammans innehar aktier med ett röstvärde som överstiger 50 procent redovisas de i en separat kategori, okänt ägarland, vilken även innefattar företag där ägarlandet är okänt. Företag som ägs till hälften från Sverige räknas som svenskägda och ingår inte i denna rapport. Exempel på koncernstruktur En koncern består av minst två företag, ett moderbolag och ett dotterbolag. Varje bolag är en egen juridisk person och har ett huvudkontor (säte). En stor koncern har förutom moderbolag även ett koncernmoderbolag, som vanligen är den yttersta ägaren i koncernen. Olika verksamhetsområden kan ha olika moderbolag som ansvarar för ett antal dotterbolag. I stora globala koncerner kan en koncernmoder ha egna moderbolag som i sin tur har dotterbolag i olika länder. Alternativt är dotterbolagen organiserade direkt under en koncernmoder. Figur 1 Exempel på koncernstruktur i Sverige med ägare i Tyskland Koncernmoder (Tyskland) Moderbolag Verksamhet A (Sverige) Moderbolag Verksamhet B (Sverige) Dotterbolag A1 Dotterbolag A2 Dotterbolag A3 Dotterbolag B1 Dotterbolag B2 Dotterbolag B3 Not. I figuren ovan visas ett förenklat exempel på en koncernstruktur. 2

5 Sammanfattning De utlandsägda företagens investeringar i Sverige uppgick till 80 miljarder kronor 2003, en ökning med 57 procent från Totalt sett svarade de utlandsägda företagen för 26 procent av näringslivets investeringar i Sverige De finska och brittiska företagen stod för största andelen av de utlandsägda företagens investeringar i Sverige, 32 respektive 15 procent vardera. I de finska företagen mer än tredubblades investeringarna, från 7 till 26 miljarder kronor. Inom branschen el-, gas-, värme- och vattenförsörjning femdubblades investeringarna. De svenskägda företagens investeringar ökade med 16 procent mellan 2002 och Utlandsägda företag hade ett högre förädlingsvärde per anställd ( kronor) än näringslivet som helhet ( kronor) år Förädlingsvärdet per anställd ökade med 6 procent i de utlandsägda företagen och med 5,5 procent i de svenskägda företagen mellan 2002 och Förädlingsvärdet per anställd i de utlandsägda företagen var högst inom el-, gas-, värme och vattenförsörjning, kronor, varav el-, gas och värmeverken stod för huvuddelen av värdet. Utlandsägda företag betalade i genomsnitt 17 procent högre löner än de svenskägda företagen. Genomsnittslönen i de utlandsägda och svenskägda företagen var respektive kronor Genomsnittslönen per anställd i de utlandsägda företagen var högst för anställda inom databehandlingsverksamhet samt forskning och utveckling, respektive kronor per anställd. Löneökningen per anställd i de utlandsägda företagen var 2,4 procent och 1,7 procent i de svenskägda företagen. De utlandsägda företagen stod för hälften av Sveriges export till andra länder Importen uppgick till 59 procent. Både importen och exporten dominerades av de utlandsägda företagen inom branschen för stenkols- och petroleumprodukter. De utlandsägda företagens bidrag till handelsnettot (export-import) var drygt 15 miljarder kronor Lönsamheten, mätt som avkastning på totalt kapital, minskade från 4,9 till 3,5 procent i de utlandsägda företagen mellan 2003 och Förändringarna i statistiken kan till stor del förklaras av förändringar i populationen utlandsägda företag. Hela koncerner kan från ett år till ett annat ändra nationalitet. Ett företag eller koncern som ena året var svenskägd kan nästa år vara utlandsägd och vice versa. Detta kan ge stort genomslag på statistiken och bör särskilt beaktas vid tolkningen av utvecklingen i enskilda länder och för enskilda branschgrupper. Populationsförändringarna försvårar även jämförelser över tiden. 3

6 4

7 Summary Investments of foreign owned enterprises increased to SEK 80 billion in 2003, an increase of 57 percent from In total foreign owned enterprises accounted for 26 percent of investments in industry and commerce in Sweden Finnish and British enterprises made up the largest proportion of investments of foreign owned enterprises in Sweden, amounting to 32 and 15 percent respectively. Finnish enterprises more than tripled their investments from SEK 7 billion to SEK 26 billion. Investments increased by more than 5 times in the electricity, gas, heating and water supply industry whilst investments of Swedish owned enterprises increased by 16 percent between 2002 and Foreign owned enterprises had a higher value added per employee (SEK ) than the business sector as a whole (SEK ) in Value added per employee increased by 6 percent in foreign owned enterprises and by 5,5 percent in Swedish owned enterprises between 2002 and Value added per employee in foreign owned enterprises was highest in electricity, gas, heating and water supply amounting to SEK Salaries in foreign owned enterprises were on average 17 percent higher than in Swedish owned enterprises. Average salaries for foreign owned and Swedish owned enterprises were SEK and respectively in Average salary per employee amongst foreign owned enterprises was highest for employees in "computer and related activities" and in research and development, amounting to SEK and per employee. The average salary increase per employee in foreign owned enterprises was 2,4 per cent and in Swedish owned enterprises 1,7 percent. Foreign owned enterprises accounted for half of all Swedish exports to other countries in Imports amounted to 59 percent. Both imports and exports were dominated by foreign owned enterprises in the coke and petroleum products industry. The contribution of foreign owned enterprises to net trade (exportsimports) was slightly more than SEK 15 billion in Profitability, measured as the return on total capital, decreased, from 4,9 to 3,5 percent for foreign owned enterprises between 2003 and Changes in the statistics can largely be explained by changes in the population of foreign owned enterprises. Whole groups can change their nationality from one year to the next. An enterprise or group may one year be Swedish owned and the following year foreign owned and vice versa. This may have a major impact on the statistics, and these factors should be taken into account when interpreting changes in individual countries and individual industry groups. Changes in the population make comparisons over time more difficult. 5

8 6

9 Utlandsägda företag i Sverige I denna rapport har nära företag med cirka 2,2 miljoner anställda i näringslivet undersökts för åren 2003 och Ungefär 4 procent av dessa företag var utlandsägda med totalt 24 procent av de anställda i näringslivet. De utlandsägda företagen består till över 80 procent av små företag med 49 eller färre anställda. Genomsnittslönen är kronor per anställd. Flest utlandsägda företag ägs från USA och det är även i dessa företag som produktiviteten, mätt som förädlingsvärde är högst. Utlandsägda företag har fortsatt att öka sina andelar av svenska investeringar, förädlingsvärdet samt av nettoomsättningen i Sverige. Se Tabell 1 nedan. Tabell 1 En jämförelse mellan näringslivet och utlandsägda företag avseende olika finansiella data 2003 och 2002 Företagskategori Antal företag Antal anställda Förädlingsvärde Svenskt näringsliv varav (%) Utländska företag 3,9 3,7 24,1 22,5 28,5 26,6 varav Små företag 3,2 3,0 2,7 2,5 4,1 3,7 Övriga företag 0,7 0,7 21,4 19,9 24,4 22,9 Företagskategori Rörelseresultat Nettoomsättning Nettoinvesteringar Svenskt näringsliv varav (%) Utländska företag 32,0 34,7 33,0 30,5 26,5 21,0 varav Små företag 4,6 4,9 5,6 5,2 8,5 3,7 Övriga företag 27,3 29,8 27,4 25,3 17,9 17,3 Anm. Värden på finansiella data anges i miljoner kronor och andelarna i procent av näringslivet. Variablerna beskrivs i fakta om statistiken. Med småföretag avses de företag med färre än 50 anställda. Ökade nettoinvesteringar både i utlandsägda och svenskägda företag De utlandsägda företagens nettoinvesteringar ökade med 57 procent mellan 2002 och Totalt sett uppgick de till 80 miljarder kronor I de svenskägda företagen ökade nettoinvesteringarna med 16 procent och i näringslivet som helhet var ökningen 25 procent mellan dessa år. De utlandsägda företagens nettoinvesteringar motsvarade 26 procent av näringslivets totala investeringar i Sverige Inom el-, gas-, värme-, och vattenförsörjning femdubblades nettoinvesteringarna i de utlandsägda företagen mellan 2002 och 2003, från 3,9 till 20 miljarder kronor. Detta kan till viss del förklaras med att antalet företag inom denna branschgrupp ökade med 52 procent mellan dessa år. 7

10 Det var i huvudsak företagen inom el-, gas och värmeverk som stod för dessa värden. Inom motorfordon och släpfordon minskade dock investeringarna med 26 procent, till 7 miljarder kronor. Finska och brittiska företag investerar mest i Sverige Företag ägda från Finland och Storbritannien stod för största andelen av de utlandsägda företagens totala investeringar i Sverige 2003, 32 respektive 15 procent. Det var också i de finska företagen som andelen investeringar ökade mest mellan 2002 och Investeringarna mer än tredubblades i dessa företag, från 7 till 26 miljarder kronor. Tidigare stod de amerikanska företagen för den högsta andelen investeringar i Sverige, denna andel har minskat från 24 till 12 procent mellan 2002 och Ökat förädlingsvärde i de utlandsägda företagen Förädlingsvärde används för att mäta tillväxten, dvs. näringslivets bidrag till bruttonationalprodukten (BNP). Totalt sett uppgick de utlandsägda företagens förädlingsvärde till 352 miljarder kronor år 2003, en ökning med 11,5 procent jämfört med De utlandsägda företagens andel av näringslivets förädlingsvärde motsvarade 28 procent år 2003, vilket i stort sett var oförändrat från föregående år. I de svenskägda företagen ökade förädlingsvärdet med 1,5 procent mellan 2003 och De utlandsägda företagens andel av näringslivets förädlingsvärde var högst inom några branscher i tillverkningsindustrin. Exempelvis svarade de utlandsägda företagen inom stenkols- och petroleumprodukter och kemisk industri för nästan hela förädlingsvärdet, 96 respektive 86 procent. Detta var nästintill oförändrat jämfört med föregående år. De branscher där förädlingsvärdet ökade mest i de utlandsägda företagen mellan 2003 och 2002 var el-, gas-, värme-, och vattenförsörjning samt motorfordon och släpfordon. I den förstnämnda uppgick värdet till 16 miljarder kronor 2003 vilket nästintill var en fördubbling jämfört med året innan. Det var framförallt inom el,- gas och värmeverk som de höga förädlingsvärdena skapades. Även inom vattenverken ökade förädlingsvärdet men i betydligt mindre skala. Inom motorfordon och släpfordon uppgick förädlingsvärdet till 28 miljarder kronor, en ökning med 60 procent jämfört med år Inom kemisk industri minskade däremot förädlingsvärdet i de utlandsägda företagen med 4 miljarder, 9 procent, mellan dessa år. Högst förädlingsvärde per anställd inom el-, gas-, värme och vattenförsörjning Utlandsägda företag hade i genomsnitt ett högre förädlingsvärde per anställd ( kronor) än näringslivet som helhet ( kronor) år De utlandsägda företagens förädlingsvärde per anställd var 18 procent högre än genomsnittet för hela näringslivet år Se figur 1. 8

11 Figur 1 Förädlingsvärde per anställd i utlandsägda företag och totalt i näringslivet (tkr) Utlandsägda Näringslivet Not. Statistiken är inte direkt jämförbar på grund av förändringar i framställningssätt fr o m. undersökningsåret Inom tjänstesektorn och tillverkningsindustrin var det genomsnittliga förädlingsvärdet per anställd 5 respektive 27 procent högre i de utlandsägda företagen jämfört med alla företag i dessa branscher. Förädlingsvärdet per anställd i de utlandsägda företagen var högst inom el-, gas-, värme och vattenförsörjning, kronor. Detta var 56 procent över genomsnittet för denna bransch. Inom el-, gas- och värmeverk separat var förädlingsvärdet ännu högre, kronor per anställd. Det var även i denna bransch som skillnaden mellan de utlandsägda företagen och branschen som helhet var störst. Fastighetsverksamheten hade högst ökning av förädlingsvärdet per anställd av de utlandsägda företagen, en ökning med kronor per anställd till kronor mellan 2002 och Detta motsvarar en ökning med 43 procent. Även inom motorfordon och släpfordon var ökningen stor, kronor per anställd (63 procent) och uppgick därmed till kronor. Inom jordbruk-, skogsbruk-, jakt och fiske nästintill halverades förädlingsvärdet per anställd i de utlandsägda företagen, från till kronor. I genomsnitt var ökningen av förädlingsvärdet kronor (6 procent) per anställd i de utlandsägda företagen och kronor (5,5 procent) i de svenskägda företagen mellan 2002 och Förädlingsvärdet per anställd i de utlandsägda företagen var allra högst i de små företagen med mellan 1 till 49 anställda. I dessa företag uppgick värdet i genomsnitt till kronor per anställd. Det var även i denna företagsstorlek som förädlingsvärdet ökade kraftigast (15 procent) mellan åren 2002 och Värdet i de större storleksklasserna uppgick till mellan och kronor per anställd. De företag som ägdes från Cypern och Storbritannien hade allra högst förädlingsvärde per anställd, respektive kronor år

12 Högst lön inom databehandlingsverksamhet och forskning och utveckling De utlandsägda företagen betalade i genomsnitt 17 procent högre löner per anställd än de svenskägda företagen 2003 ( kronor respektive kronor). Mellan 2002 och 2003 ökade lönekostnaden (löner och andra ersättningar före skatt exklusive sociala avgifter) per anställd med i genomsnitt kronor (2,4 procent) i de utlandsägda företagen. I de svenskägda företagen var den genomsnittliga löneökningen 1,7 procent och i näringslivet som helhet var ökningen 2,2 procent per anställd. Figur 2 Lönekostnad per anställd i utlandsägda företag och näringslivet (tkr) Utlandsägda Näringslivet Not. Statistiken är inte direkt jämförbar på grund av förändringar i framställningssätt fr o m. undersökningsåret Inom tillverkningsindustrin ökade den genomsnittliga lönen per anställd med kronor i de utlandsägda företagen. För industrin som helhet var ökningen kronor mellan 2002 och Samma period ökade lönen per anställd i de utlandsägda tjänsteföretagen med kronor och med kronor i hela tjänstesektorn. Genomsnittslönen per anställd var högre i de utlandsägda företagen både inom industrin och i tjänstesektorn (8 respektive 14 procent högre). De branscher med högst genomsnittslön bland de utlandsägda företagen var databehandlingsverksamhet samt forskning och utveckling, respektive kronor per anställd. I branscherna jordbruk-, skogsbruk-, jakt och fiske samt elektriska maskiner och artiklar var löneskillnaderna mellan de utlandsägda företagen och näringslivet som helhet störst, jämfört med alla företag i respektive bransch var de 42 respektive 39 procent högre i de utlandsägda företagen. Däremot var lönekostnaderna per anställd i genomsnitt 19 procent lägre i de utlandsägda företagen inom teleprodukter än för branschen som helhet. 10

13 Mellan 2002 och 2003 ökade lönekostnaden per anställd i de utlandsägda företagen mest inom teleprodukter, en ökning med kronor till kronor. Trots detta är lönekostnaden för näringslivet som helhet i denna bransch i genomsnitt kronor högre. De utlandsägda företagens andel av lönekostnaderna i näringslivet dominerades av tillverkningsbranscherna stenkols- och petroleumprodukter och kemisk industri med 95 respektive 79 procent. I de små företagen med mellan 1 och 49 anställda är lönerna högst i de utlandsägda företagen, mellan 20 och 30 procent högre än i de större företagen. Lönen per anställd var allra högst i företag ägda från Bermuda och Hongkong, respektive kronor i genomsnitt per anställd. Ökad export och import i de utlandsägda företagen Hälften av Sveriges export till andra länder 2003 kom från de utlandsägda företagen, en ökning med 3 procentenheter jämfört med året innan. Totalt uppgick de utlandsägda företagens export till 357 miljarder kronor 2003, en ökning med 7 procent från föregående år. De svenskägda företagens export minskade med 5 procent denna period. Av den totala importen av varor till Sverige 2003 stod de utlandsägda företagen för 59 procent, detta var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Totalt uppgick värdet av importen av de utlandsägda företagen till 342 miljarder kronor 2003, en ökning med 6 procent från året innan. Importen av varor till Sverige minskade något i de svenskägda företagen mellan 2003 och De utlandsägda företagens bidrag till handelsnettot (export-import) var drygt 15 miljarder kronor 2003, en ökning med drygt 6 miljarder från Utlandsägda företag dominerar exporten av petroleumprodukter De utlandsägda företagen svarade för 54 procent av tjänstesektorns export och 49 procent av tillverkningsindustrins export 2003, ökningar med ett par procentenheter vardera från Den kraftigaste ökningen av exporten mätt i kronor inträffade i branschen för motorfordon- och släpfordon, från 65 till 74 miljarder kronor. Det var även i denna bransch värdet av exporten var allra högst Inom stenkols- och petroleumprodukter dominerades exporten av varor helt av de utlandsägda företagen, med andelar på 97 procent. Även inom el-, gas-, värme-, och vattenförsörjning, kemisk industri samt icke- metalliska mineraliska produkter var de utlandsägda företagens andel av näringslivets export högt med andelar på mellan 80 och 90 procent. De största export ökningarna mätt i kronor skedde i företag ägda från Storbritannien och USA, med ökningar på 10 respektive 7 miljarder kronor. Kraftigt ökad import inom databehandlingsverksamhet De utlandsägda företagens andelar av den totala importen i respektive bransch var särskilt höga inom stenkols- och petroleumprodukter samt databehandlingsverksamhet med andelar över 90 procent. Den sistnämnda var även den bransch 11

14 med kraftigast ökning mätt i kronor från år 2002, importen mer än tredubblades, från tre till tio miljarder kronor. I företag ägda från Storbritannien och USA ökade importen med 4 miljarder kronor vardera vilket var de kraftigaste ökningarna mätt i kronor mellan 2002 och Högst exportintensitet i branschen för kontorsmaskiner och datorer Exportintensiteten (värdet på exporten av varor som andel av nettoomsättningen) uppgick till 23 procent för de utlandsägda företagen och till 15 procent för näringslivet som helhet Detta var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Bland de utlandsägda företagen var det kontorsmaskiner och datorer som stod för den högsta exportintensiteten, 89 procent. Det var även i denna bransch den största ökningen skedde (14 procentenheter) mellan 2003 och Importintensiteten uppgick till 22 respektive 12 procent i de utlandsägda företagen och näringslivet som helhet, detta var ingen större skillnad från Bland de utlandsägda företagen var importintensiteten högst inom stenkols- och petroleumprodukter, 46 procent. Det var även i denna samt inom databehandlingsverksamhet som importintensiteten ökade kraftigast, med 13 respektive 14 procent. Minskad avkastning i de utlandsägda företagen År 2003 minskade lönsamheten, mätt som avkastning på totalt kapital, från 4,9 till 3,5 procent för de utlandsägda företagen. Inom tillverkningsindustrin minskade lönsamheten mest inom branscherna elektriska maskiner och artiklar samt kemisk industri, en minskad avkastning med 12 respektive 9 procentenheter. Däremot ökade avkastningen inom sjö- och lufttransport med 11 procentenheter mellan 2003 och I de utlandsägda företagen minskade avkastningen på eget kapital från 6 till 4,2 procent. De utlandsägda företagen i branschen teleprodukter hade fortfarande lönsamhetsproblem, däremot var de inte lika stora 2003 som året innan, från minus 264 till minus 31 procent. Soliditeten, som mäter företagets finansiella styrka, var bland de utlandsägda företagen högst i branschen kemisk industri, med ett värde på närmare 80 procent år De branscher där soliditeten ökade mest mellan 2003 och 2002 var kontorsmaskiner och datorer samt post- och telekommunikationer. I dessa branscher ökade värdet med 29 respektive 25 procent. Inom detaljhandeln och jord-, skogsbruk, jakt och fiske minskade däremot soliditeten med 35 procentenheter vardera. Rörelsemarginalen (rörelseresultatets andel av nettoomsättningen) var i stort sett oförändrad i de utlandsägda företagen mellan 2003 och Däremot ökade den något i näringslivet som helhet. Den uppgick till runt 4 procent både för de utlandsägda företagen och för näringslivet som helhet Se Figur 3. 12

15 Figur 3 Nyckeltal för utlandsägda företag och näringslivet 2003 (Procent) Importintensitet Exportintensitet Soliditet Rörelsemarginal Utlandsägda företag Näringslivet Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % Anm. För import- och exportintensitet redovisas enbart tillverkningssektorn. Variablerna beskrivs närmare i fakta om statistiken. 13

16 14

17 Tabellförteckning Tabell 1. Tabell 2.. Tabell 3. Tabell 4. Tabell 5. Tabell 6. Tabell 7. Tabell 8. Tabell 9. Antal företag i näringslivet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori. Antal anställda i näringslivet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Förädlingsvärdet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Nettoomsättning 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Löner och andra ersättningar i näringslivet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Nettoinvesteringar 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Forskning och utveckling 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Justerat rörelseresultat 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Export 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 10. Import 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 11. Förädlingsvärde per anställd 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 12. Avkastning på eget kapital 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 13. Avkastning på totalt kapital 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 14. Lön per anställd 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 15. Rörelsemarginal 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 16. Exportintensitet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 17. Importintensitet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 18. Soliditet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Tabell 19. Nyckeltal för näringslivet 2003 och 2002 fördelad på storleksklasser Tabell 20. Nyckeltal för utlandsägda företag 2003 och 2002 fördelad på storleksklasser Tabell 21. Antal anställda i näringslivet 2002 och 2003 fördelade på län och kommun Tabell 22. Antal arbetsställen i näringslivet 2002 och 2003 fördelade på län och kommun Tabell 23. Antal anställda i utlandsägda företag 2002 och 2003 fördelade på ägarland. 15

18 Tabell 24. Antal utlandsägda företag 2002 och 2003 fördelade på ägarland. Tabell 25. Förädlingsvärde i utlandsägda företag 2002 och 2003 fördelade på ägarland. Tabell 26. Nettoomsättning i utlandsägda företag 2002 och 2003 fördelat på ägarland. Tabell 27. Löner och andra ersättningar i utlandsägda företag 2002 och 2003 fördelat på ägarland. Tabell 28. Nettoinvesteringar i utlandsägda företag 2002 och 2003 fördelat på ägarland. Tabell 29. Forskning och utveckling i utlandsägda företag 2002 och 2003 fördelat på ägarland. Tabell 30. Export i utlandsägda företag 2002 och 2003 fördelat på ägarland. Tabell 31. Import i utlandsägda företag 2002 och 2003 fördelat på ägarland. Tabell 32. Förädlingsvärde per anställd i utlandsägda företag 2002 och 2003 per ägarland. Tabell 33. Lön per anställd i utlandsägda företag 2002 och 2003 per ägarland. Tabell 34. Exportintensitet i utlandsägda företag 2002 och 2003 per ägarland. Tabell 35. Importintensitet i utlandsägda företag 2002 och 2003 per ägarland. Tabell 36. Utlandsägda företags andel av olika finansiella data för näringslivet efter bransch

19 Tabeller Tabell 1 Antal företag i näringslivet 1) 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet 1 ) företag 2 ) livet 1 ) företag 2 ) Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt ) Aktiebolag, större ekonomiska föreningar, handelsbolag och kommanditbolag (företag som bedriver finansiell verksamhet ingår ej (SNI ) ) 2) Företag där ägare utanför Sverige innehar mer 50 procent av aktiernas röstvärde 17

20 Tabell 2 Antal anställda i näringslivet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt

21 Tabell 3 Förädlingsvärde i näringslivet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori (mnkr) Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt

22 Tabell 4 Nettoomsättning i näringslivet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori (mnkr) Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt

23 Tabell 5 Löner och andra ersättningar i näringslivet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori (mnkr) Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt

24 Tabell 6 Nettoinvesteringar 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori (mnkr) Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt

25 Tabell 7 Forskning och utveckling 1) 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori (mnkr) Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt ) Utgifter för egen och externt bedriven verksamhet. Uppgifter om FoU utgifter finns enbart för företag med funktionsindelad resultaträkning. Skall enbart ses som en indikation på hur mycket FoU som bedrivs i de olika företagsgrupperna. 23

26 Tabell 8 Rörelseresultat i näringslivet 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori (mnkr) Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt

27 Tabell 9 Export 1) 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori (mnkr) Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster 1) Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt ) Avser enbart export av varor (tjänster ingår ej). Vidare ingår inte handel med EU som understiger kronor. Uppgifterna kommer ifrån SCB:s utrikeshandelsstatistik. 25

28 Tabell 10 Import 1) 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori (mnkr) Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster 1) Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt ) Avser enbart import av varor (tjänster ingår ej). Vidare ingår inte handel med EU som understiger kronor. Uppgifterna kommer från SCB:s utrikeshandelsstatistik. 26

29 Tabell 11 Förädlingsvärde per anställd 2002 och 2003 fördelad på bransch och ägarkategori (tkr) Bransch SNI Närings- Utlandsägda Närings- Utlandsägda livet företag livet företag Jord-, skogsbruk, jakt och fiske Utvinning av mineral El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Tillverkning Livsmedelsindustri Textilvarutillverkning Trävarutillverkning Massa-, papper och pappersvaror Förlagsverksamhet Stenkols- och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaror utom maskiner och apparater Maskiner utöver nedanstående Kontorsmaskiner och datorer Elektriska maskiner och artiklar Teleprodukter Precisionsinstrument m.m Motorfordon och släpfordon Tillverkning av andra transportmedel Övrig tillverkning Byggverksamhet Tjänster Handel med motorfordon och drivmedel Parti- och agenturhandel Detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Landtransport Sjö- och lufttransport Resebyråverksamhet Post- och telekommunikationer Fastighetsverksamhet Uthyrning Databehandlingsverksamhet Forskning och utveckling Andra företagstjänster Övriga tjänster Okänd bransch Totalt