Seminarieblock Utmaningar för internationell handel

Transkript

1 Minnesanteckningar från Handelns Dag 7 mars 2007 Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Seminariet inleddes av Lena Johansson, Kommerskollegiums generaldirektör som talade om det aktuella handelspolitiska läget. Talet finns utlagt på hemsidan. Varför är det så svårt för världens länder att nå en överenskommelse på jordbruksområdet i WTO-förhandlingarna? Bo Magnusson, ämnesråd, Kommerskollegium Svårigheten att komma överens på jordbruksområdet gäller även i bilaterala sammanhang, i exempelvis Mercosur 1 var jordbruket ett stort problem och i EES 2 -avtalet omfattas jordbruk endast delvis. Jordbruket var inte föremål för någon global reglering förrän Uruguayrundan där det beslutades att jordbruket skulle vara med i förhandlingarna. Innan dess hade alltså jordbruket inte inkluderats i de GATT 3 rundor som varit och det fanns därför inga regler för att begränsa jordbrukstullar. Att jordbrukstullarna är tio gånger så höga som industritullarna beror alltså på att sänkningen av industritullarna har ett halvt sekels försprång. Uruguayrundan var ett stort framsteg med begränsningar för tullar och subventioner. Trots detta framfördes kritik innan avtalet trätt ikraft att det inte var tillräckligt långtgående. Kritiken medförde att det i avtalet togs in en klausul om att nya förhandlingar skulle inledas år Doharundan med förhandlingar på jordbruksområdet har kommit igång och globala avregleringar skulle medföra stora välfärsvinster, men varför tror ingen på detta eller varför vågar ingen? Bo Magnusson nämnde några orsaker som har stor betydelse för varför läget är som det är: 1. Marken är en naturresurs och ses som en nationell angelägenhet. 2. Jordbrukets betydelse för livsmedelsförsörjningen Inom EU är fortfarande försörjningsmål en del av jordbrukspolitiken. U-länder är inte konkurrenskraftiga på en öppen marknad och deras jordbruk har svårt att konkurrera med i- ländernas subventionerade jordbruksprodukter. 3. Sysselsättningen Jordbruket sysselsätter omkring procent av befolkningen i u-länder och är en förutsättning för självförsörjning och överlevnad. 4. Konkurrens på världsmarknaden EU:s och USA:s dominans undergrävs av andra konkurrenskraftiga länder, både i- och u- länder. USA har tappat mycket varför det finns långtgående amerikanska krav på tullsänkningar på jordbruksområdet. EU har klarat sig bättre men hotas både på egen marknad samt exportmarknad av konkurrensstarka länder. EU har en defensiv position när det gäller tullsänkningar. 1 Medlemmar i handelsblocket är Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. 2 Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet är ett samarbetsavtal mellan europeiska länder som omfattar dels alla länder som är med i EU, dels de EFTA anslutna staterna Island, Lichtenstein och Norge. 3 GATT står för General Agreement on Tariffs and Trade och reglerar åtgärder relaterade till varuhandel.

2 5. Starka producentintressen Det finns inga hot om livsmedelsbrist men trots det finns det starka producentintressen. 6. Nationalistiska konsumenter Bland nationalistiska konsumenter råder en viss misstro mot utlandstillverkade livsmedel. I-länder har finansiella möjligheter genom interna subventioner något som u-länderna saknar. Det är en skillnad som leder till spänningar. Alla parter har sina speciella skäl att misstro en ökad liberalisering, men trots en långsam liberaliseringstakt så finns det tecken som pekar mot en ökad avreglering. EU lägger om sina stödsystem och ytterligare reformer är oundvikliga. I de pågående WTO förhandlingarna, den så kallade Doha rundan, har en tydlig förskjutning skett och exportsubventioner är på väg att försvinna. USA:s bomullssubventioner och EU:s sockerreglering har dömts ut av WTO. Tålamod är viktigt och Bo Magnusson menade att utvecklingen sakta är på väg mot en öppnare handel inom jordbruksområdet och han kan bara hoppas att det kommer att gå fortare än vad det gjort på industriområdet. Begränsar WTO:s patentregler tillgången till läkemedel? Emilie Anér, utredare, Kommerskollegium Svaret är både ja och nej beroende på vilket läkemedel som avses. Frågan är komplex och mycket viktig. Patent ger upphovsmannen till en uppfinning ensamrätt till uppfinningen under en viss tid och mot vissa motprestationer. Framtagning av läkemedel är dyrt och för att ett företag ska vilja investera i forskning erbjuds möjligheten att få patent. Företaget som framställt läkemedlet ges genom patentet en monopolsituation, vilket ofta leder till högre priser under tiden som produkten skyddas av patentet. WTO:s minimikrav för patent återfinns i TRIPS 4 -avtalet. TRIPS gäller lika för alla medlemsländer (ej de minst utvecklade länderna, MUL). Enligt TRIPS måste länderna skydda ett patent i 20 år (minst). TRIPS erbjuder en del manöverutrymme bland annat i form av undantag från regler. Dock kan ett helt teknikområde inte undantas vilket betyder t. ex. att det måste finnas patentmöjligheter för läkemedel. Läkemedel är en svår fråga ur patentsynpunkt eftersom de är extremt viktiga för människors hälsa samtidigt som framtagandet av nya läkemedel är hårt knutet till patentskyddet. Läkemedelsindustrin är beroende av patent då läkemedel är dyra att framställa men när de är ute på marknaden är de lätta att kopiera. Emilie Anér nämnde två stora läkemedelsproblem i världen: 1. Det framställs inte tillräckligt många nya läkemedel. 2. Alla människor har inte tillgång till de läkemedel som finns. Är då TRIPS en begränsning för möjligheterna att ta fram nya läkemedel? Inte där det finns en köpstark marknad exempelvis för sjukdomar som är vanliga i västvärlden såsom cancer. I de fallen är TRIPS ett starkt incitament som främjar investeringar. 4 TRIPS står för Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights och reglerar handelsrelaterade immaterialrättsfrågor.

3 Där det saknas en köpstark marknad gör TRIPS varken till eller från t. ex. vid tropiska sjukdomar som afrikansk sömnsjuka. Läkemedelsindustrin tar inte fram mediciner när det inte finns konsumenter med tillräcklig köpkraft på marknaden. Mittemellan dessa båda ytterligheter finns läkemedel för sjukdomar såsom aids, tuberkulos och malaria. Det finns ett intresse för dessa sjukdomar från rika länder vilket gör att det finns mediciner, särskilt mot aids. Dessa mediciner är oftast inte anpassade för fattiga människor i u-länder t. ex. måste många mediciner förvaras i kylskåp och det finns inga aidsläkemedel anpassade för barn. Begränsar TRIPS tillgången till befintliga läkemedel? TRIPS begränsar inte tillgången till icke patentskyddade mediciner. Det finns många livsnödvändiga läkemedel som inte är patentskyddade, t. ex. tuberkulosmedicin. För patentskyddade läkemedel innebär TRIPS en begränsning framförallt genom sin effekt på priserna (under de 20 år som patentet är giltigt). Vid patent uppstår en monopolsituation d.v.s. det finns ingen konkurrens som skulle kunna sänka priserna. Som exempel kan nämnas att de senaste bromsmedicinerna mot aids kan vara mer än tio gånger dyrare än de gamla versionerna. Eftersom alla länder utom MUL nu måste ha infört TRIPS patentregler så är dessa mediciner patenterade nästan överallt. Innan Indien och Kina införde TRIPS patentregler var det möjligt för dem att tillverka kopior av en medicin direkt när den kommit ut på marknaden. Emilie Anér anser att TRIPS trots allt är bättre än sitt rykte. Det finns ett outnyttjat manöverutrymme inom TRIPS som kan användas för att göra undantag från patentreglerna. Det finns möjligheter att bryta patent genom tvångslicenser samt möjlighet till parallellimport från det land där de är billigast. Det manöverutrymme som finns utnyttjas inte speciellt mycket vilket kan bero på många orsaker. Patentreglerna är heller inte det enda som står i vägen för tillgången till läkemedel. Andra faktorer som spelar in är: tullar och andra avgifter på importerade läkemedel, dålig infrastruktur, brist på kliniker på landsbygden, bristande satsningar från u-länderna själva, bristande finansiering från de rika länderna. Ofta har människorna i u-länder inte tillgång till icke patentskyddade mediciner heller. Dessa faktorer visar att även om TRIPS skulle försvinna skulle inte problematiken upphöra. TRIPS måste användas på rätt sätt men samtidigt är TRIPS varken hela problemet eller hela lösningen utan en del av pusslet. Hur påverkar WTO-regler länders miljö- och hälsopolitik? Implikationer av tvisterna om hormonbehandlat kött och genmodifierade produkter. Elin Hjulström, utredare, Kommerskollegium Frågeställningen för detta föredrag var om dessa regler påverkar länders miljö- och hälsopolitik och i så fall hur? Kan medlemsstater i WTO skydda sig mot import av vissa varor på grund av miljö- och hälsoskäl?

4 För att reda ut dessa frågor belyste föredraget fem tvister som avgjorts av WTO; två tvister under SPS 5 -avtalet ( Hormoner och GMO 6 ) samt tre tvister under GATT 7 -avtalet ( Asbest, Bensin och Räkor ). SPS-avtalet reglerar åtgärder som olika länder vidtar för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa från risker kopplade till livsmedel, foder, djursjukdomar eller växtskadegörare. Genom GATT-avtalets artikel XX kan generella undantag göras för att bland annat skydda hälsa och miljö. Hormontvisten handlar om EU:s förbud av kött och köttprodukter som behandlats med vissa hormoner. WTO slår här fast att medlemsstater har rätt att ha en högre skyddsnivå än vad en internationell standard, inskriven i avtalet, föreskriver. Detta under förutsättning att det finns en vetenskaplig motivering till grund för åtgärden eller att åtgärden är skälig och baserad på en riskbedömning. Enligt WTO hade EU inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att upprätthålla förbuden. USA och Canada, som var EU:s motparter i tvisten, fick rätt att införa motåtgärder genom att lägga på extra tull på import av vissa varor från EU. GMO-tvisten handlar om EU:s godkännandeprocedur för GMO-produkter samt nationella skyddsåtgärder som införts av sex medlemsstater i EU. WTO gjorde här en liknande bedömning som i hormontvisten och ansåg inte att EU hade gjort en ordentlig riskbedömning. Godkännandeproceduren är igång men de nationella skyddsåtgärderna ansågs inte vara grundade på dokumentation som kunde betraktas som riskbedömningar. Beträffande undantag som länder gör under GATT artikel XX för att skydda hälsa och miljö, så måste sådana vara nödvändiga och får inte ha en diskriminerande effekt eller utgöra förtäckta handelshinder. Asbesttvisten handlar om EU:s förbud mot asbest och produkter innehållande asbest för att skydda hälsa. WTO konstaterade här att åtgärden syftade till att skydda mänskligt liv eller hälsa samt att det inte fanns någon annan passande åtgärd tillgänglig än ett förbud. Förbudet uppfyllde således nödvändighetskriteriet. Vidare behandlades inhemska produkter på samma sätt varför det inte förelåg diskriminering eller protektionism. Bensintvisten handlar om USA:s åtgärd för att förebygga och kontrollera luftföroreningar. Regleringen av bensinmarknaden som USA infört syftade till att motverka luftföroreningar, vilket var godtagbart, men regleringen godkändes inte då effekten av regleringen var att inhemska bensinproducenter gynnades framför externa. Regleringen bidrog till diskriminering och ansågs utgöra ett förtäckt handelshinder. Räktvisten handlar om USA:s krav på att använda särskilda redskap för att skydda sköldpaddor vid räkfiske. USA hade ett importförbud av räkor och räkprodukter som kom från länder som inte var certifierade (sådana länder använde sig inte av ett särskilt typ av nät vid räkfiske). Förbudet ansågs falla under undantagsregeln men ansågs diskriminera mot andra räkfiskeproducenter då den var rigid, inte flexibel och inte transparent. Efter en implementeringstvist ändrade USA sitt förbud. Syftet var gott men andra länder behövde nödvändigtvis inte använda sig av USA:s sätt att fiska på. USA krävde att de fångstsätt som användes skulle vara jämförbara med deras nät i effektivitet och medgav att andra länders sätt att fiska på kunde vara lika bra. Får medlemsstater i WTO skydda sig av miljö- och hälsoskäl? 5 SPS står för sanitära och fytosanitära åtgärder. 6 Genmodifierade organismer. 7 GATT står för General Agreement on Tariffs and Trade och reglerar åtgärder relaterade till varuhandel.

5 Ja. Det är möjligt att införa handelsrestriktioner så länge detta inte sker på godtyckliga grunder. Vidare krävs att vissa kriterier är uppfyllda t.ex. kravet på vetenskapliga bevis, som i Hormoner och GMO, eller som i Asbest, Bensin och Räkor, att åtgärden är nödvändig, inte diskriminerar och inte heller utgör ett förtäckt handelshinder. WTO-avtalen ger vissa förhandlade handelsrättigheter. Dessa rättigheter kan inte inskränkas av ett medlemsland på godtyckliga grunder. Miljö-, hälso- och andra aspekter skulle kunna användas som ett förtäckt handelshinder om det inte fanns regler i avtalen som reglerade godkända undantag. Avtalen innebär en inskränkning i staters suveränitet. Detta är emellertid någonting som länder är medvetna om när de undertecknar avtalen. Avtalen ger dock ett visst utrymme för försiktighet och medger att medlemsstaterna kan ha regler mot import av exempelvis vissa typer av varor. De tvister som belysts under föredraget utgör undantag. Det finns en oändlig mängd handelsrestriktioner som inte har ifrågasatts, exempelvis de som införts mot EU på grund av mul- och klövsjukan, mot Asien på grund av fågelinfluensan, samt EU:s restriktioner mot import av hund- och kattpäls. Är ökad handel med utvecklingsländer ett hot mot svensk sysselsättning och svenska löner? Albin Kainelainen, utredare, LO Detta föredrag behandlade den ökande internationaliseringens effekter på arbete och löner och hur svenska löntagares villkor påverkas. Vi är nu inne i den tredje globaliseringsvågen. Indien och Kina har trätt in på världsmarknaden och är delaktiga på ett helt annat sätt än tidigare vilket har lett till en tredubbling av arbetskraften. Ökad arbetskraft borde leda till att mer kapital strömmar in och att lönerna pressas ner men den ökade arbetskraften har inte ökat kapitalet. Strukturomvandlingen går otroligt fort just nu men trots det tillkommer och försvinner arbeten i en konstant takt varje kvartal. Kan dessa länder konkurrera? I dagsläget är utbildningsnivån låg men det går fort framåt. Det råder en viss oro att dessa länder ska ta över det teknologiska ledarskapet och det är oroande främst p.g.a. att lönenivåerna för dessa länder är relativt låga. Lågkostnadsländerna har stora överskott i handeln med omvärlden. Men hur stark är konkurrensen från dessa länder och hur påverkas löntagarna? En undersökning har gjorts av de lägst betaldas löner i olika yrken. Rimligtvis borde deras löner ha sänkts men i Sverige har det inte varit möjligt att hitta ett enda yrke där lågbetalda ej fått reallöneökning. I USA har lönerna sjunkit och de hävdar att det är p.g.a. globaliseringen. Löntagarna i USA tror att det även är fallet i övriga västvärlden. Beträffande arbetslösheten finns det inget som visar att den stiger fortare för lågutbildade.

6 De tre områdena som påverkar arbetsmarknaden är; internationalisering, teknisk utveckling och institutioner. Den tekniska utvecklingen eller internationaliseringen kan inte påverkas i sig utan det som kan påverkas är vilka institutioner som finns. Förutsättningar för en lyckad omvandling är enligt Kainelainen; att löntagarna kan öka sin produktivitet i nuvarande till annan sysselsättning, att riksbanken ser de lägre priserna och anpassar efterfrågan i ekonomin och att företagen har innovationer så att de kan skifta produktionen till verksamheter med högre produktivitet. Nyckelområden som Sverige bör satsa på för att bemöta konkurrensen är bland annat grundläggande utbildning, arbetslivspolitiken, handelsoch biståndspolitiken samt innovationsförmågan. Varför har de minst utvecklade länderna marginaliserats i världshandeln? Docent Stefan de Vylder, nationalekonom De minst utvecklade ländernas (MUL) andel av världshandeln har sjunkit från två procent till en halv procent. Över tre fjärdedelar av befolkningen i dessa länder lever under fattigdomsstrecket. Enligt teorin om komparativa fördelar ska länder ägna sig åt det de är bäst på. Men är det rätt att låsa fast länder? De fattiga länderna måste få hjälp att förändra och uppgradera sina komparativa fördelar. I det arbetet spelar handelspolitiken en stor roll. Dessa länder behöver hjälp att utnyttja de enorma dynamiska möjligheter som finns. Handel kan bidra till att underlätta teknologi överföring och handel kan även föra med sig policyeffekter för den ekonomiska politiken i dessa länder. Till viss del beror MUL:s marginella del i världshandeln på externa faktorer såsom minskat utländskt bistånd, tullar är ofta inte det stora problemet utan snarare icke tariffära handelshinder, det faktum att olika ursprungsregler i olika preferensavtal skapar problem samt kundkrav. Vidare har många MUL ingått preferentiella bilaterala avtal, t. ex. med EU, som ofta har större betydelse för marknadstillträde än WTO-avtalen. De dominerande orsakerna är dock interna och relaterar till extrem fattigdom och det rådande politiska klimatet i dessa länder såsom; dålig utbildning, bristande infrastruktur (det finns bra kontakter med huvudstaden men det går inte att komma ut på landsbygden), politisk instabilitet och i många fall korruption och maktmissbruk. Länderna har misslyckats i sin ekonomiska utveckling. Många MUL har inte representanter på plats i Genève vilket gör att de får svårt att delta i möten och förhandlingar. Vidare finns det ett flertal specialavtal där dessa länder har haft väldigt lite att säga till om t. ex. TRIPS, TRIMs 8 och Singaporefrågorna. MUL har varit väldigt defensiva och vill inte att WTO ska omfatta mer än handel. WTO:s regelverk är förmånligt för MUL och det är viktigt att det finns men WTO bör ägna sig åt enbart handel. 8 TRIMs, eller handelsrelaterade investeringsåtgärder, är krav som världlandets regering ställer på en utländsk investerare och som berör det utländska företagets handel med omvärlden.

7 Många MUL är stora växande nettoimportörer av mat. Rika länder dumpar sina överkott på deras marknader. Stadsbefolkningen tycker att det är bra med billig mat men de inhemska bönderna är inte lika nöjda. På grund av dumpning kan inte bönderna försörja sig på jordbruk. De flyttar in till stan och import av livsmedel fortsätter för att försörja stadsbefolkningen. Det defensiva jordbruket möjliggörs genom dumpning. Dumpningen måste bort och det måste satsas på självförsörjning inom jordbruket. Vad står på spel i de pågående EPA 9 -förhandlingarna mellan EU och Afrika? Krister Holm, rådgivare, Sida I EPA-förhandlingarna står den ekonomiska utvecklingen för 704 miljoner människor i AVS 10 -länderna på spel. EPA-förhandlingarna ska resultera i frihandelsavtal som är förenliga med WTO:s regelverk. För det nuvarande Cotonouavtalet 11 har WTO medgivit ett undantag som går ut De övergripande målen för avtalen är att avskaffa fattigdom, öka regionalt samarbete och försiktigt integrera dessa länder i världshandeln. Krister Holm fokuserade på Afrika då Afrika har den största befolkningen av AVS-länderna. 40 procent av Sidas totala bistånd går till länder söder om Sahara. De länderna har endast 0,3 procent av världshandeln och nästan hälften av deras handel sker med EU. Det är av stor vikt med rätt handelsregler då fel regler leder till arbetslöshet, att företag slås ut och minskade möjligheter till försörjning och att starta företag. Dessa länder är inte fungerande marknadsekonomier och har inga skyddsregler i form av försäkringskassa eller a-kassa. I dagsläget är 20 procent av exporten från EU till Afrika tullfri. Med EPA kan minst 80 procent av exporten vara tullfri inom tio till tolv år. EPA kan alltså innebära stora förändringar på en relativt kort tid. Vissa av de afrikanska länderna hävdar att de inte ges något policyutrymme. EU trycker på hårt och de afrikanska länderna ges ingen tid. Det är av största vikt att EPA ger rätt stöd till handel och innehåller rätt typ av handelsregler som kan skapa bättre förutsättningar för fattiga att förbättra sina levnadsvillkor. Reglerna bör vara utvecklingsvänliga med ökat fokus på utvecklingsmål. Avregleringar bör ske väldigt försiktigt och noga avvägas mot konsekvenser. U-ländernas defensiva intressen måste erkännas och den ensidiga satsningen på råvaror enligt den komparativa fördelsmodellen måste ske med försiktighet. I EPA pågår även förhandlingar om icke varor t.ex. tjänster, investeringar, konkurrens, offentlig upphandling och patent. Dessa områden kanske inte hör hemma i handelsförhandlingar och det är inget krav från WTO:s sida att förhandla detta. I Cotonouavtalet finns inga starkt bindande åtaganden för dessa områden dock har EU mandat att förhandla fram EPA som sträcker sig längre än WTO och Cotonou. Vissa AVS-länder har valt att förhandla dessa områden andra inte. 9 EPA står för Europeiska Partnerskaps Avtal och är frihandelsavtal som förhandlas mellan EU och AVSländerna länder i Afrika, Västindien och Stillahavsregionen. 11 Handels- och biståndsavtal mellan EU och AVS-länderna.

8 EPA-förhandlingarna är inne i ett kritiskt skede speciellt m.h.t. översyn, deadline, kvalité och alternativ. Att få en förlängning av WTO:s undantag är dyrt men det är även dyrt att inte ha kvalité i avtalen. De flesta av EU:s medlemsländer tror att EPA blir av medan andra är mer tveksamma. Avslutningsvis konstaterades att vi har ett stort ansvar i dessa förhandlingar.